I uppsatsen behandlas Caravaggio som person och konstnär samt hans verk. Syftet med detta var att titta närmare på olika spekulativa tolkningar som finns av Caravaggios konst och hur hans välkända vilda natur kan ha präglat hans skapande. Kapitel ett ger information om Caravaggios bakgrund och utveckling samt anger stämningen för tiden han levde och verkade i. Kapitel två presenterar kortfattat Caravaggios levnadslopp. Kopplat till några viktiga milstolpar i konstnärens liv presenteras här också ett antal utvalda verk i kronologisk ordning ända fram till tiden för hans död.

Mervärdesskattelagen trädde i kraft i Sverige år 1994 och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Efter Sveriges inträde i EU, år 1995, har det pågått anpassningsåtgärder inom momsområdet för att uppnå en harmonisering med EU:s mervärdesskattedirektiv. Medlemskapet har således inneburit att EU-rätten har blivit en del av det svenska rättssystemet och följaktligen är det inte längre bara den nationella rätten som ska beaktas utan stor hänsyn måste också tas till innehållet i EU-rätten. Från och med den 1 januari 2010 har det införts nya regler i mervärdesskattelagen om omsättningsland för tjänster. Detta har gjorts med anledning av direktiv 2008/8/EG och syftet med genomförandet av dessa regler i svensk rätt är att det allmänt sett är en fördel för rättstillämpningen om de svenska bestämmelserna i stort är ordnade på samma sätt som i EU-rätten.

Motivation inom matematikämnet anses av många forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i årskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svår eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lärare som representerade fyra skolor i två kommuner. De flesta av de intervjuade lärarna menar på att de själva har en väldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska känna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lärarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik är mycket ovanligt i grundskolans tidigare årskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svår är ständigt pågående..

Denna rapport handlar om vad som kännetecknar en bra lärare i ett elev perspektiv. Den använda metoden är både kvalitativ och kvantitativ och studien har genomförts genom 85 enkäter, 8 intervjuer varav två fördjupade med elever i olika åldrar och på olika utbildningsstadier. Dessutom har litteraturstudier genomförts. Eleverna anser att en bra lärare ska vara rättvis, strukturerad, ha god ordning, ämneskunnig och ha en mycket stor social kompetens. Resultatet visar tendenser på att elever ställer andra och högre krav påp läraren med stigande ålder.

Huvudregeln i svensk rättsordning vad beträffar tjänstepensioner är att de undantas från bodelning vid skilsmässa. När det kommer till fåmansföretagare har dock risken ansetts vara så stor att denne undandrar gemensam äktenskapsförmögenhet till förmån för egen tjänstepension att den i vissa fall bör ingå. Den företagsägda tjänstepensionens inkludering i bodelning kan till viss del motiveras, främst eftersom dess likhet med privatpensionen ibland föranleder att den bör betraktas som en kapitalplacering snarare än framtida försörjningsförmåga. Företagarens bestämmande inflytande utgör den avgörande parametern för tjänstepensionens behandling i dessa fall. Denna ordning innebär emellertid också att en företagare kan nödgas lämna en skifteslikvid motsvarande halva värdet av sin tjänstepension till sin make, utan att kunna realisera själva pensionen.

Syftet var att undersöka om det fanns en variation i hur kvinnliga respektive manliga pedagoger bemötte flickor och pojkar utifrån genus, där studien hade sin grund i ett genusperspektiv. Frågor vi utgick ifrån var: Vilka uttryck tar sig pedagogernas bemötande av eleverna i klassrumsituationer utifrån ett genusperspektiv? Vad har pedagogerna för tankar om genus, kön och jämställdhet? Finns en variation i pedagogernas förhållningssätt till genus och jämställdhet i relation till skolämnet och i så fall hur uttrycker det sig? Studien bygger på observationer och intervjuer i en medelstor stad i Sverige, med fyra pedagoger i olika ämnen i årskurs 6. Intervjuerna har transkriberats och jämförts med observationerna samt teoretiska begrepp och tidigare forskning för att se om det fanns en variation i deras bemötande. Resultatet av denna studie visade att pedagogers bemötande ur ett genusperspektiv påverkade deras inställning till genusordningen som i sin tur resulterade i att de bemötte elever olika.

Syftet med den här studien är att få kunskap om på vilket sätt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus på lärarens praktiska arbetssätt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstå lärarens undervisning genom att höra lärarens tankegångar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lärarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgångspunkt i att undersöka de frågor som läraren ställer till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill få syn på om och hur läraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien därför är centrala är frågor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder där observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande läraren utfördes dessutom för att försöka få en bredare bild av det insamlade materialet och för att få ta del av lärarens synsätt angående dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte är dialogisk i den bemärkelsen som studiens teoretiska ståndpunkter påstår.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några lärares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sätt att lösa uppgifter påverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lärare med olika bakgrunder och metoden vi använde för att komma fram till vårt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förståelse hos eleverna men klarar inte alltid av det då de själva saknar tillräckliga ämneskunskaper för detta. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att lärarnas ämneskunskaper är avgörande för vilka arbetsmetoder de använder även om arbetsmetoderna inte stämmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Det här är en kvalitativ studie där syftet har varit att se hur Ipaden inkluderas i undervisningen och hur den eventuellt påverkar elevernas tidiga läs- och skrivutveckling. Resultatet har tagits fram genom observationsstudier och intervjuer på en lågstadieskola i Mellansverige där Ipads används i undervisningen.Resultatet har visat att Ipaden fungerar som en stor motivationskälla hos eleverna för vidare kunskapsutveckling. Det visade också att eleverna blev väldigt engagerade i skolarbetet och visade på stora kunskaper och i redan tidig ålder en välutvecklad problemlösningsförmåga både enskilt och i grupp.Det resultat jag fått fram har även visat att lärarens roll i klassrummet underlättas då stora delar av arbetet individualiseras automatiskt för dess användare genom applikationen som utformar övningarna efter användarens kunskapsnivå. .

Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie.

Syftet med uppsatsen är att undersöka språkundervisningens upplägg och innehåll i ett antal klasser på gymnasiet. Målet är att få en bild av lärare och elevers uppfattning om kunskapsnivåer inom språket och olika studiemetoder, för att sedan jämföra resultaten med språkforskaren Stephen D. Krashens hypoteser. I vilken mån kan exempelvis elever på steg 2, 3, 4 och 5 tillämpa språket praktiskt?I den empiriska granskningen används enkätundersökningar.

Trafikundervisningen är integrerad med övrig undervisning i och med LPO94 och vi har ett intresse att se hur stora kunskaperna är och om det fungerar. Studiens syfte är att klargöra årskurs 6 kunskapsnivå om trafikfrågor och om vi kan förbättra denna nivå genom en kortare lektion hos dessa. Vi utför en kvantitativ studie hos åk 6 med hjälp av en enkät, utformad från polisutbildningen och NTF?s material. Enkäten görs av två grupper.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om elevernas studiemotivation förbättrades med hjälp av pedagogiska dataspel och rörelse i grundskolan gällande rättstavning i ämnet svenska. I vår undersökning använde vi oss av det pedagogiska dataspelet ?Trädet?, rörelseövningarna innefattade s k Sherborneövningar som genomfördes i klassrummet. Totalt omfattade vårt arbete 56st elever i grundskolans år 4 fördelade på två skolor. Undersökningen genomfördes genom en sk triangulering bestående av observationer där vi observerade 3 elever i varje klass, ett diktamenstest och en enkätundersökning.

Studien undersöker hur fyra läroböcker för Religionskunskap på gymnasiet förhåller sig till forskningsläget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra läroböckers framställning av det här ämnet också bör riktas mot de fyra utvalda läroböckerna. Studien utreder även hur kunskapssynen, urvalet och språket som läroböckerna uppvisar påverkar deras förankring i forskningsläget och överstämmelse med läroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att läroböckernas framställning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen är dock att genom ett värdeladdat språkbruk framställa rörelserna som något negativt.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgångsfaktor. Tre frågeställningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna på motivation i skolan, (b) hur ser eleverna på deras framtida väg till framgång samt (c) ser eleverna andra vägar till framgång utöver den väg som skola och utbildning erbjuder och hur påverkar detta deras motivation att prestera i skolan? Då syftet är av en tydlig subjektiv karaktär, har en kvalitativ metod och teknik tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av två teman; motivation och vägar till framgång. Dessa två ämnesområden innehåller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.