Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik.

Företaget Eco-Log är ett förhållandevis litet företag som tillverkar skördare och skotare. För attkunna hålla konkurrensmässiga priser har de lagt ut svetsningen på underentreprenad och ägnarsig således endast åt konstruktion, montering och försäljning av sina maskiner. På senare tid harde upplevt att kvalitén hos ingående material hos svetsade detaljer har varierat på ettoroväckande sätt och ville således skärpa upp kvalitén till den högre nivån.Om man väljer att lägga ut svetsningen på entreprenad är det viktigt att man utför en del åtgärderför att säkerställa att man behåller den kvalitet svetsfogarna kräver. När man dessutom väljer attlägga ut tillverkning på låglöneländer är det än viktigare att tillverkningsunderlaget inte lämnarutrymme till fri tolkning som kan ge bristande kvalité som följd.Syftet med examensarbetet är att ta fram inköpsrutiner som säkerställer att man får den kvalitéman behöver, trots att tillverkningen sker externt.En provstruktur togs fram för att bedöma hur väl en underleverantör klarar att leverera ettacceptabelt resultat. Därtill vidareutvecklades en checklista med kontrollfrågor som antyder omsvetsverkstaden har den utrustning och ordning som krävs för att bedriva kvalitativ svetsning.Slutligen togs ett betygssystem fram som möjliggör att utvärdera olika underleverantörer iförhållande till varandra, baserat på Eco Logs tidigare erfarenhet av dessa leverantörer..

Detta examensarbete är en undersökning av metoder som lärare i tyska pågymnasieskolan använder för att intressera och motivera sina elever. Eftersom intressetför tyska som språk och ämne är betydligt mindre än till andra främmande språk, harjag undersökt lärarnas sätt att utöva ett positivt inflytande på elever som kan hjälpa tillatt förhindra elever från att avsluta sina studier i tyska. I min undersökning har jaganvänt en kvalitativ metod, d.v.s. intervju av fyra tyskalärare på gymnasieskolan.Resultatet visade att de mest effektiva och motivationsskapande metoderna ärverklighetsanknutna och elevaktiverande och att variation i undervisningen är enavgörande faktor som hjälper lärare i tyska att skapa ett positivt inlärningsklimat iklassrummet.

I Lpo 94 kan vi läsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en grupp verksamma lärare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger på hur lärarna i sin planering, undervisning och utvärdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men även hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svårtolkat och att det är svårt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati på det sätt som Lpo 94 påvisar nämligen att eleven ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvärdering.

Denna experimentella studie undersökte om maskerande brusljud på ovidkommande tal påverkar inlärning av visuell information. Experimentet genomfördes i ett laboratorium med 32 försöksdeltagare. Visuella ord presenterades för försöksdeltagarna samtidigt som auditivt tal från samma semantiska kategori, med eller utan maskerande brusljud, presenterades. De visuella orden skulle återges i valfri ordning. Resultatet av studien visar att ett maskerande brusljud på ovidkommande tal har positiv effekt på inlärningsförmågan.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Syftet med mitt examensarbete är att studera den nya skollagen och dess syfte gällande trygghet och arbetsro. Jag har utgått från regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansåg att en ny skollag skulle uppfylla. Utifrån detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lärare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, där jag har fokuserat på arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrån regeringens beslut.

Syftet med arbetet är en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utsträckning mediet används. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgång genomförts för att identifiera möjliga användningsområden för film. Kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i svenskämnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet från studien belyser att lärare är positivt inställda till att använda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vägledning och struktur runt både konsumtion och produktion av film för att lärarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare har för uppfattning och syn angående ledarrollen i yr-ket. Dessutom är syftet att se om och hur det förs några pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen på skolorna.Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en studie i form av intervjuer med sex lärare. I litteratur-genomgången tar jag upp några definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar även hur man ser på ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.I diskussionen har jag gjort en jämförelse mellan synsätten på ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lärarnas syn på ledarrollen.Resultatet visar på att de intervjuade lärarna delar uppfattning, angående ledarrollen, med fler än en ledar-stil samt att alla lärarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden..

 Denna studie observerar kodväxlingen hos tre gymnasielärare i engelska. Syftet med studien är att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklärares kodväxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker också möjliga orsaker till lärarnas kodväxling. I denna undersökning går det att finna kopplingar mellan frekvensen av lärares kodväxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lärarnas kodväxling när de försöker hjälpa eleverna i deras enskilda arbete.

Mitt syfte med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år (år 7-9) arbetar med motivation och återkoppling i klassrummet. En kvalitativ studie har genomförts där semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att samla in empiri.Lärarna i studien använde sig av många strategier för att motivera elever samt ge dem återkoppling. Resultatet visade att lärares attityder har en stor inverkan på elevers motivation. När lärare visar ett stort engagemang för sitt ämne tenderar det att påverka elevers motivation positivt. Vidare visar resultatet att lärare upplever att det är viktigt att ge elever återkoppling på det de gör.

I den här slutreflektionen kommer ni att kunna läsa om vårt kandidatarbete i sin helhet. Ni får ta del av det koncept vi arbetade fram och strävade efter att realisera. Ni kommer att få följa med i arbetsprocessen där vi låter er få inblick i hur vi gick från idé till färdig produkt inom de tre avdelningarna programmering, grafik och ljud. Avslutningsvis kommer vi att reflektera över kandidatarbetstiden, både som grupp och på individnivå. Några av de frågeställningar vi tar upp handlar om hur vi har lyckats genomföra projektet trots bristande planering och utan någon hierarkisk ordning samt hur det har varit att arbeta i en grupp där majoriteten av medlemmarna har haft en ny roll för första gången i ett projekt. Throughout this final reflection you'll be able to read about our graduation project as a whole.

Syftet med detta examensarbete har varit att få kännedom om hur pedagoger och elever känner för skäll i skolan. Vi har då sett till kollektiva respektive individuella utskällningar, betydelsen av vem som skäller och vad som händer när parterna blir arga och tar till skäll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med några av de teorier vi uppmärksammat i vår kunskapsbakgrund. Det har visat sig att såväl elever som pedagoger har ett gemensamt synsätt på vad skäll innebär för dem.

There are different ways of developing a second language. The purpose of this qualitative study is to investigate whether and possibly how music, focused on singing, can improve the development of Swedish as a second language. Through interviews with three vocal teachers, from three different schools in Sweden, and observations of one of the vocal teachers, information about how they work and think about the subject has been collected. The vocal teachers teach groups of second language learners by singing songs made especially for second language learning. The vocal teachers consider singing beneficial in the development of the pronunciation and improvement of the prosody, which affects the students? capacity to sound like a native Swedish speaker.