Jag vill i min uppsats frÀmst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens sprÄk trots att det nedvÀrderar dem. De fÄr möta och lyssna till det sprÄk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom frÀmst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "NÀr var och en hör just sitt sprÄk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens sprÄk konstnÀrlig gestalt och pÄ det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag anvÀnt mig av Toni Morrisons roman "De blÄaste ögonen". PÄ detta vis byter jag ut Erikssons mÄlgrupp svenska kvinnliga prÀster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhÀlle i Ohio pÄ 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes sprÄk mot en helt annan kontext Àn den hon vÀnder sig till.

Varje elev i den svenska skolan har rÀtt att fÄ kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta Àr stadgat i den svenska Skollagen och i lÀroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt. Elevinflytande och delaktighet i skolan Àr positiva hÀlsofrÀmjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att sjÀlva fÄ pÄverka sin situation och dÀrmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur Ätta grundskoleelever frÄn Äk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om ?fysikens karaktÀr? kan skönjas i lÀroböcker för fysik i grundskolans senare Är. Med ?fysikens karaktÀr? Äsyftas hÀr hur fysiken belyses genom sin historiska utveckling och framvÀxt av kunskap, vilket anknyter till texterna under avsnittet om ?fysikens karaktÀr? i kursplanen för fysik för grundskolan. Arbetet försöker finna svar pÄ följande frÄgor.

En grundförutsÀttning för folkhÀlsan Àr delaktighet och inflytande i samhÀllet. Delaktighet Àr ett mÄngtydigt begrepp, och patientdelaktighet, som kan ses som ett mycket komplext begrepp, innebÀr sÄledes rÀtten till delaktighet i allt som rör den egna vÄrden. I svensk sjukvÄrd innebÀr det att all sjukvÄrdspersonal enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen har skyldighet att bidra till patientens delaktighet.Flertalet ÄtgÀrder via lagar och förordningar har under senaste Ärtiondet vidtagits för att stÀrka patientens stÀllning i vÄrden. Vilka faktorer pÄverkar dÄ patientens upplevelse av delaktighet? Syftet har varit att genom en litteraturstudie av kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv, belysa faktorer som pÄverkar patientens upplevelse av delaktighet i vÄrden, oavsett kontext.

Barn ska fÄ möjligheten att vÀxa upp med, och uppleva, vuxna sammanhang samt visuell komplexitet i sin omgivning. Utan dessa utbyten och objekt i sin omgivning utvecklas barns delaktighet i samhÀllet som ansvarsfulla medborgare lÄngsammare. Detta Àr projektets utgÄngspunkt. Förskolan Bullerbyn Àr, precis som namnet tyder pÄ, en liten by med olika verksamheter dÀr förskolan ligger i fokus med en central gÄrd. Barnen kommer i kontakt med vuxna som arbetar i byggnaderna intill: bageriet levererar bröd och fika, restaurangen lagar mat till lunchen, ett snickeri delas med ateljéerna, utstÀllningslokalen drar till sig bÄde vuxna och barn i sin verksamhet och kontorsfolket kommer och gÄr genom uteplatsen.

Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att undersöka vÄldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet hos myndigheter och organisationer som de kommer i kontakt med dÄ de har sökt hjÀlp. Enligt feministiska vÄldsforskningen mÄste vÄldet förstÄs och tolkas utifrÄn en samhÀllelig kontext som Àr utformad av mÀns makt över kvinnor som resulterat i att mÀnnen besitter rollen som överordnad och kvinnan underordnad. Med Handlingsprogram för insatser vid vÄld mot kvinnor i Malmö som underlag, presenterar jag myndigheters ansvar och uppdrag vid bemötandet av vÄldsutsatta kvinnor som jag sedan jÀmfört och analyserat tillsammans med feministisk teori och det empiriska materialet. Insamling av empirisk data gjordes utifrÄn semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor dÀr samtliga lÀmnat en relation som innefattat vÄld. Resultatet visar pÄ att brister finns vid bemötandet hos myndigheter och organisationer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till sprÄklÀrare pÄ gymnasienivÄ. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lÀrare med engelska som undervisningsÀmne. UtgÄngspunkten för vÄr studie Àr frÄgan om vilken syn pÄ fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest pÄ fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sÀtt pÄ vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan pÄverka hur materialet anvÀnds, och dÀrmed fÄ konsekvenser för bÄde lÀrare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och Àven bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning pÄ omrÄdet.Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lÀrare i Sverige frÄn mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vÄr uppsats i en kontext ur vilken vi hÀmtade utgÄngspunkterna för vÄr undersökning.

För att leva upp till uppstÀllda mÄl om mÀnskliga rÀttigheter, som aspekt av socialt ansvarstagande, anvÀnder sig svenska, transnationella företag av olika kriterier som bygger pÄ internationellt erkÀnda system. Efterlevnaden av dessa kontrolleras inom företaget. Kriteriernas innehÄll avgörs av det specifika företagets vision. Sociala företag utgÄr frÄn en social vision, dÀr det sociala ansvaret Àr huvudfokus. Konventionella företag utgÄr frÄn marknadens principer, dÀr vinstintresset Àr frÀmsta fokus.

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

Denna uppsats bygger pÄ tre, av mig och en annan student, genomförda fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt intervjuades Ätta personer som alla vid tidpunkten för intervjuerna var studerande vid universitet och högskolor i stockholmsomrÄdet. UtgÄngspunkten Àr att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka vilka attityder till och Äsikter kring vÄld i heterosexuella nÀra relationer som framstÀlls av intervjudeltagarna samt hur dessa i grupp, tillsammans konstruerar förestÀllningar om mÀn och kvinnor som offer och gÀrningspersoner. Valet av fokusgruppsintervjuer som metod för kunskapssökande grundar sig i, en hos mig, konstruktivistisk syn pÄ hur kunskap produceras. Detta innebÀr att jag ser pÄ kunskap som nÄgot som skapas i interaktionen mellan mÀnniskor i en viss socialt och kulturellt betingad kontext och dÀr fokusgrupperna fÄr anses representera en nÄgorlunda verklighetsbaserad sÄdan.

VÄr yrkesmÀssiga erfarenhet som hÀlsopedagoger har fÄtt oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lÀrande som rehabiliteringsdeltagare gör som hÀlsobefrÀmjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lÀrande, insikter och befrÀmjande av hÀlsa. Fyra deltagare som genomgÄtt en sÄdan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrÄn kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplÀgg dÀr aktivt lÀrande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt fÄ prova pÄ och erfara, gör förvÀrvande av sÄvÀl nya insikter och kunskaper som ökad förstÄelse möjligt och tillgÀngligt.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om synen pÄ begreppet intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvÀrlden. För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat elever, lÀrarstudenter och lÀrare. Resultatet visar att synen pÄ vad intelligens Àr förÀndras med Älder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmÀrksamma en trend dÀr uppfattningar förÀndras frÄn eleverna via studenterna till lÀrarna. Eleverna anser t.ex.

Detta examensarbete handlar om synen pÄ barn som fyra pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor förmedlar i samband med samtal kring videoobservationer frÄn de bÄda verksamheterna. Syftet med studien var att ta del av vÄra informanters tankegÄngar och resonemang kring de av oss utvalda konfliktsituationer som Àgde rum mellan barnen samt synliggöra vilka bilder av barn lÀrarna ger uttryck för i dessa diskussioner. Undersökningens frÄgestÀllningar var följande: Hur resonerar pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor kring de av oss utvalda konfliktsituationer som utspelar sig mellan barnen pÄ respektive förskola? Vilken barnsyn Äterspeglas i pedagogernas utsagor i samband med de specifika situationerna? De metoder som vi valde var videoobservationer av barnen i deras dagliga miljö. Observationerna utgjorde sedan grunden för diskussionsmötena, dÀr vi samtalade med pedagogerna kring de av oss utvalda konfliktsituationerna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehÄllstillstÄnd.Metoden som vi har utgÄtt ifrÄn Àr kritisk diskursanalys och innehÄllsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och tvÄ TV-program.Resultatet visar att media Àger den makt som gör att de fÄr avgöra hur ett sÄdant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar Àven att media anvÀnder idag en annorlunda diskurs jÀmfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhÀllet.

Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att jĂ€mföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika Ă„r för att se vilka förĂ€ndringar som har skett. I kontext till detta har vi Ă€ven undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt Ă€r 1977, 1987, 1997 och 2007.Undersökningsmaterialet Ă€r 182 förstasidor som Ă€r vĂ€l utspridda under de fyra Ă„ren. Vi har anvĂ€nt oss av en syntetisk vecka dĂ€r man till exempel undersöker mĂ„ndagen frĂ„n en vecka, tisdagen veckan dĂ€rpĂ„ osv. VĂ„r frĂ€msta utgĂ„ngspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma omrĂ„de.Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet pĂ„ förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kĂ€ndisar Ă€n vad det gjorde för 30 Ă„r sedan.