Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

SprÄket Àr en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att sprÄket Àr betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har ocksÄ kunnat se ett samband mellan sprÄklig och matematisk förmÄga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus pÄ kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell lÀroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ sprÄkets betydelse i matematikundervisningen och Àven fÄ en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett sprÄkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielÀrare i en svensk kommun.Undersökningen visar att samtliga intervjuade lÀrare anser att sprÄket Àr viktigt i matematikundervisningen. DÀremot skiljer det sig Ät nÀr det gÀller vilken betydelse de anser att det har.

Med utgÄngspunkt i en kritisk debatt gÀllande medias bristfÀlliga bevakning av EU Àr syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur den Europeiska unionen skildrades i svensk nyhetspress under 2000-talets första decennium. För att studera EU-journalistik tillÀmpas en kvantitativ innehÄllsanalys. Med hjÀlp av ett kodschema registreras variabelvÀrden för artiklar frÄn 20 slumpmÀssigt utvalda veckor mellan Ären 2001?2010, i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att förstÄ resultaten tas hjÀlp av ett teoretiskt ramverk med fokus pÄ tidigare forskningsdiskurs samt resonemang kring en marknadsstyrd journalistik och nyhetsvÀrdering.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Strategiska beslut Àr komplexa och innebÀr ofta en stor risk för företaget. Det finns mÄnga faktorer som ligger till grund för beslutsunderlaget och mÄnga faktorer som pÄverkar en strategisk beslutsprocess. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ en av dessa aspekter; den information som hÀmtas frÄn ekonomistyrningen. Vi fann det mest intressant att fördjupa oss i ekonomistyrningens anvÀndning och betydelse. Hur ekonomistyrsystemet Àr utformat bör rimligtvis pÄverka hur det anvÀnds och vi frÄgar oss dÀrför om det finns nÄgra krav pÄ ekonomistyrsystemets utformning? Vilka andra faktorer pÄverkar anvÀndningen av informationen? Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur ekonomistyrningen anvÀnds dÄ strategiska beslut fattas samt vilken betydelse ekonomistyrningen fÄr för det strategiska beslutet.

Managementkonsultation Àr en tjÀnst som blir allt vanligare för företag att köpa in. Kunnigapersoner med hög timtaxa kommer till företag och föreslÄr betydande förÀndringar ellerrÄdgör i strategiska beslut. Men vad kan dessa personer egentligen, och vad kommer deegentligen att utföra? PÄ grund av tjÀnstens otydliga och svÄrdefinierbara karaktÀr uppstÄr lÀttdessa frÄgor, och med det ofta höga förvÀntningar. Vi vill med denna uppsats undersöka hurdessa förvÀntningar formas dels utifrÄn tjÀnstens karaktÀr och dels utifrÄn en social ochinstitutionell kontext.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd lÀraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik frÄn styrdokument, lÀromedel och dess lÀrarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre lÀromedel har utförts. De tre lÀromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.

Med min bakgrund, som landskapsarkitektstudent och parkförvaltare, betraktar jag förvaltningsskedet som en fas med möjligheter för nyskapande och utveckling av utemiljön. Parkförvaltare skulle potentiellt kunna bidra till nyskapande och utveckling av parker och grönomrÄden genom initiativtagande och kreativitet. Syftet med detta examensarbete Àr att försöka bidra till ökad kunskap om parkförvaltares initiativtagande och kreativitet gÀllande parkskötsel i ett förvaltningsskede. MÄlet Àr att undersöka nyskapande och utvecklande parkskötsel, det vill sÀga hur kreativitet och initiativtagande kan vÀrderas och frÀmjas med utgÄngspunkt i ett förvaltningsskede. Med strategin upptÀcktsstyrd undersökning tillÀmpas induktiv metodik för kunskapsinsamling, dÀr all data behandlas kvalitativt. Kunskapsinsamlingen har skett genom litteraturstudier, en fallstudie samt en undersökning av min egen designprocess. I examensarbetet undersöks, genom tvÄ huvudspÄr, nyskapande och utveckling i förvaltningsskedet utifrÄn en parkförvaltares perspektiv.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmÀn sjÀlvuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan elever som vÀljer studie- respektive yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. I studien deltog 174 elever frÄn sju klasser i Ärskurs 9 frÄn tvÄ utvalda skolor, en pÄ en mindre ort och en pÄ en större, bÄda med nÀrliggande storstad. Eleverna svarade pÄ frÄgor om betyg och sjÀlvuppfattning genom en enkÀt. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lÀgre sjÀlvuppfattning Àn pojkar i matematik och att elever som vÀljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lÀgre vÀrde i sjÀlvuppfattning Àn elever som vÀljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte pÄvisa nÄgon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga elever men dÀremot att pojkar har högre betyg Àn flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gÀller för elever som valt yrkesförberedande program.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framstÀlls och artikuleras i media. Bilden av slöjan Àr starkt pÄverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den Àr nÀra förknippad med och dÀrför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen Äterges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sÀtts Àven in i en annan kontext dÀr den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande vÀsterlÀndskt samhÀlle..

Företag inom teknologisk industri konkurrerar om stÀndiga innovationer och patent. Det Àr endast det första företaget som uppnÄr patent för en innovation. Det uppstÄr dÀrför patentkapplöpningar. Dessa kan analyseras utifrÄn olika modeller. I denna uppsats behandlas enkel modell och learningmodell.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka fel elever i Är 5 gör i matematik och vilka matematiksvÄrigheter de befinner sig i nÀr de kommer till vÄr skola i Är 6. För att ta reda pÄ det gjorde jag en kvalitativ innehÄllsanalys av 37 Nationella prov för Är 5 som eleverna genomfört pÄ vÄrterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgÄng definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvÄrigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartlÀggning av matematiksvÄrigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svÄrigheter bÄde utifrÄn det matematiska innehÄllet sÄ som talförstÄelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförstÄelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har Àven försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundlÀggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förstÄelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid berÀkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.