Denna undersökning omfattar kamerans inverkan pÄ narrativet i visuella medium. Syftet Àr att fÄ en insikt i hur kunskap om kameratekniker och ?vinklar pÄverkar hur ÄskÄdaren uppfattar vad regissören vill förmedla, och undvika att fokus sÀtts pÄ element i filmscener som riskerar att förvirra ÄskÄdaren. För att undersöka detta problemomrÄde har litteratur om filmhistoria och kamerateknik anvÀnts för att sammanfatta kunskap om hur kameran skall anvÀndas, för att förmedla relevant information och bygga upp den effekt som regissören strÀvar efter. Informationen utifrÄn detta har dÀrefter tjÀnat som utgÄngspunkt för att skapa en kort animerad film med rymdtema dÀr kameran efterstrÀvar att leverera en konkret visuell upplevelse dÀr vinklar anvÀnds för att understryka vad varje scen vill förmedla.

Sammandrag VÄr uppfattning Àr att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid fÄr utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen frÄn barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bÀrande stolpar Àr inspirationskÀllor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gÄng har vi sett olika inspirationskÀllor som kunnat pÄverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgÄtt frÄn BjÞrkvolds (2005) teori om spontansÄng nÀr vi analyserat barnens musikskapande.

Uppsatsen Àr skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundlÀggande syftet med uppsatsen har varit att titta pÄSynen pÄ sjalen - argumenten för och emotSjalen som meningsbÀrande i det svenska samhÀlletDet övergripande mÄlet med detta arbete har inte varit att skriva Ànnu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra lÀnder. Jag har Àven valt bort anvÀndandet av koranen och bibeln som litteraturkÀllor.Uppsatsens del I inleds med nÄgra stycken som tar upp:synen pÄ sjalen i Sverige,sjalen i vÀsterlÀndsk kontext ochintegrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhÀllet nÀr det gÀller ?muslimska kvinnor bÀrande sjal?.Detta för att fÄ en grund att utgÄ ifrÄn nÀr jag sen tittar pÄ argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.Jag ger i uppsatsens del III ocksÄ en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa pÄ att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vÄr uppfattning i denna samhÀllsfrÄga.Jag har gjort en liten empirisk studie genom att stÀlla fem frÄgor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för stÀllning i sjaldebatten.

Syftet med detta examensarbete Àr ta reda pÄ vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mÄn den gÄr att pÄverka. Resultatet visade att matematiklÀrarna som ingÄr i denna undersökning ansÄg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansÄg sig arbeta med att frÀmja denna förmÄga hos sina elever. Ett undersökningsformulÀr med fem sk rika matematiska problem gavs dÀrför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lÀmplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formulÀret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat pÄ problemlösning i en grupp om 12 elever som fÄr sin skolundervisning pÄ Ungdomsalternativet.

Studien syftar till att söka förstÄelse för hur lÀrare talar om och reflekterar kring Social och Emotionell TrÀning (SET) som en pedagogisk uppgift och en professionell utmaning i klassrummet.  Detta undersöks mot bakgrund av följande frÄgestÀllningar: Vari ligger utmaningen i undervisandet av SET? Vilka dilemman existerar hÀr? Vad Àr det som stÄr pÄ spel? Studiens gjordes mot bakgrund av att SET kritiserats hÄrt i olika medier och ska dÀrför förstÄs mot bakgrund av denna kontext. Studien Àr baserad pÄ individuella kvalitativa intervjuer med nio lÄg- och mellanstadielÀrare. LÀrarnas tal om SET har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk ansats.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur samhÀllets och teknikens senaste utveckling har bidragit med nya marknadsföringskanaler och vad detta innebÀr för företags marknadsföringsstrategier. Med detta syfte som utgÄngspunkt har tre forskningsfrÄgor formulerats för att avgrÀnsa forskningen Àn mer:Hur kan smartphones som marknadsföringskanal hjÀlpa företag att precisera sin marknadsföring till kunden?PÄ vilket sÀtt har den nya mobila tekniken, i form av smartphones, pÄverkat företags segmenteringsmöjligheter?Hur kan ett företag anvÀnda sig av smartphones, som ett verktyg för att hantera kundrelationer?Metod: Uppsatsen Àr resultatet av en kvalitativ studie med en huvudsaklig induktiv inriktning. PrimÀrdatainsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer.Slutsats: Efter att ha undersökt detta Àmne har vi dragit slutsatsen att valet av smartphones som kanal kan hjÀlpa företag att precisera sin marknadsföring genom att telefonen Àr tillgÀnglig och personlig för kunden. DÀrför menar vi att kunders integritet och acceptans kommer att vara avgörande faktorer och viktiga att beakta.

Aktivt lyssnande Àr en teori som berÀttar hur man kommunicerar med studenter nÀr man undervisar. Detta Àr ett försök som tillÀmpar Aktivt lyssnande vid samtal gÀllande matematisk problemlösning pÄ gymnasienivÄ. Syftet med detta försök Àr att studera förÀndringen av dialogen mellan lÀraren och studenten under matematiklektionerna. Hur förÀndras typen av matematiska frÄgor som studenten stÀller till lÀraren under dialogerna? Hur förÀndras - tidpunkten dÄ studenten vÀljer att stÀlla sin frÄga före, under eller efter pÄbörjad lösning? Kan Aktivt lyssnande hjÀlpa lÀraren att tolka studentens sprÄk och förmedla sitt budskap? Datainsamlingen skedde sommaren 2007 hemma hos forskaren med aktivt deltagande.

Detta arbete föranleds av ett genom forskning och rapporter konstaterat faktum ? undervisningen för andrasprÄkselever uppfyller inte de mÄl som uttrycks i Lgr 11. Att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsÀttningar och behov, Àr nÄgot som enligt en granskning av Skolinspektionen skolan inte lyckas uppnÄ. Detta gör att andrasprÄkselever ofta ges sÀmre möjligheter till skolframgÄng, vilket i sin tur kan pÄverka deras tillgÄng till maktarenor i samhÀllet. Dessa elevers specifika förutsÀttningar kan bemötas pÄ en rad olika sÀtt, i detta examensarbete presenteras ett av dem. Vi undersöker ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt som utgÄr frÄn gemensamt gjorda upplevelser i en förstaklass.

I undersökningen har vi anvÀnt oss av nÄgra högstadieelever för att ta reda pÄ hur olika gruppkonstellationer samarbetar inom problemlösning i matematik. Eleverna har svarat pÄ en enkÀt dÀr tvÄ rika problemlösningsuppgifter varit utgÄngspunkten för vÄr undersökning. VÄr erfarenhet och hÄllning till problemlösning Àr att ett samarbete mellan eleverna och ett öppnare klassrumsklimat, dÀr det matematiska sprÄkbruket appliceras pÄ ett naturligt vis, gagnar elevernas kunskapsintag. För ett relevant stÀllningstagande och en tillförlitlig analys, valde vi att utföra vÄr enkÀtundersökning pÄ eleverna bÄde individuellt och parvis. Resultatet av undersökningen förstÀrker redan befintlig forskning pÄ omrÄdet.

Att lÀra sig lösa matematiska problem kan ta lÄng tid för en del elever, men det Àr en förmÄga som eleverna ska utveckla enligt lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan dÀrför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lÀrare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning Àr för dem och vad de ser för möjligheter respektive svÄrigheter i arbetet med problemlösning. De tre lÀrarna i min studie undervisar för tillfÀllet i Ärskurs 1 men alla har tidigare arbetat i Ärskurs 5. DÀrför valde jag att fokusera pÄ skillnaden frÄn att arbeta med problemlösning i Ärskurs 1 mot Ärskurs 5.

Syftet med studien var att undersöka hur vĂ€l eleverna genom att arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik gavs möjlighet till en ökad förstĂ„else för matematikens anvĂ€ndningsomrĂ„den i vardagen. Vi har genomfört en kvantitativ del med tvĂ„ enkĂ€ter, en för att nĂ„ elevernas förförstĂ„else samt en för att se en eventuell förĂ€ndring. Även en kvalitativ del har utförts bestĂ„ende av observationer samt tvĂ„ ?djupobservationer?. Det som observerats samt följts upp med den andra enkĂ€ten Ă€r en lektionsserie om nio stycken problemlösningsuppgifter i matematik som eleverna har arbetat med i grupper.

I vÄr vardag möter vi stÀndigt problem med anknytning till matematik, som vi behöver lösa. Problemlösning har en betydande roll i matematikÀmnet och dÀrför Àr det viktigt ur undervisningssynpunkt att försöka förstÄ hur elever tÀnker och resonerar nÀr de löser problem.Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever i skolÄr 3 gÄr tillvÀga nÀr de möter skriftliga matematiska problemuppgifter. Studien fokuserar pÄ elevers val av lösningsstrategier, i vilken utstrÀckning laborativt material anvÀnds, samtidigt som en jÀmförelse mellan pojkars och flickors val av strategier görs. Metoden för att ta reda pÄ detta var att genomföra ett undervisningsförsök, tillsammans med deltagande observation och intervju.Resultatet visar att elever anvÀnder flera olika lösningsstrategier och Àven kombinationer av olika för att lösa problemen. De vanligaste strategierna var huvudrÀkning och laborativt material.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter barn i förskolan har att utveckla sin rumsuppfattning i inomhusmiljön, utifrÄn det matematiska lÀrandet. Vi vill Àven ta reda pÄ om det kan finnas hinder för barnens utveckling av rumsuppfattning i form av sÀkerhetsföreskrifter eller andra hinder.Som metod valde vi att göra observationer och intervjuer pÄ fyra förskoleavdelningar, fördelat pÄ tvÄ smÄbarnsavdelningar, ett till tre Är och tvÄ Àldrebarnsavdelningar, tre till sex Är. Vi anvÀnde oss av öppna intervjuer med pedagogerna och utifrÄn ett speciellt observationsschema gjorde vi observationer av barn, pedagoger och inomhusmiljön.Resultatet visar att det frÄn pedagogernas sida inte arbetas medvetet med barns rumsuppfattning ur en matematisk synvinkel. DÀremot tar pedagogerna tillvara pÄ de vardagliga situationerna som samling, dukning med mera för att trÀna taluppfattning och problemlösning. Som en del av resultatet av vÄr studie kan vi kÀnna att det behövs mycket mer kunskaper, bÄde teoretiskt och praktiskt, kring barns utveckling av rumsuppfattning ute pÄ förskolorna, dÄ vi hade svÄrt att hitta nÄgot om rumsuppfattning med koppling till matematiken..

Alla som studerar pÄ gymnasiet lÀser matematik A och blickar man bakÄt har de i grundskolan uppnÄtt minst mÄlen för godkÀnd. DÄ matematikinnehÄllet Àr vÀldigt lika för skolÄr nio och gymnasiets A-kurs Àr det anmÀrkningsvÀrt att inte eleverna upplever repetition i innehÄllet i större utstrÀckning. Studiens syfte Àr att undersöka vad elever och lÀrare anser om övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasiet i Àmnet matematik. Metoden för genomförandet Àr kvalitativ i enkÀtform med öppna frÄgor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gÀller variation och innehÄll i förkunskaperna.

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..