Den största orsaken för ett företag att ge ut warranter är möjligheten att snabbt få in nytt kapital i bolaget. När en warrant är använd måste ägaren betala kontant till företaget i utbyte för nya aktier. Detta nya kapital kan sedan till fördel användas till förvärv av företag eller för att betala av en del av bolagets skuld i syfte att förbättra kreditvärdigheten eller kapitalstrukturen. En sofistikerad prissättningsmodell för Optioner och warranter är Black-Scholes modellen. Denna modell är den mest spridda och använda i världen för att räkna ut värdet på alla typer av Optioner.

Syftet med uppsatsen är att identifiera och värdera eventuell flexibilitet i en traditionell investering med hjälp av Real Options Analys. Traditionella statiska investeringsverktyg tenderar att undervärdera projekt. Ett verktyg har senare utvecklats för att kunna värdera osäkerhet och flexibilitet, ofta inneboende i projekt. Uppsatsen är en fallstudie på SCA Packaging och utgår från en deduktiv ansats där data har inhämtats via personliga intervjuer. Historisk analys av de variabler som har störst påverkan på projektet, genomförs med Monte Carlo simulering.

Vad och hur företag väljer att basera sin utdelning av bonus och Optioner på till ledande befattningshavare är viktigt, inte bara ur ett ägarperspektiv, utan även ur ett samhälls- och forskningsperspektiv.Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna vilka eventuella trender som kan utläsas i företagens incitamentsprogram till ledande befattningshavare under åren 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte är att se om det har skett några förändringar i företagens incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003.Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar är målet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att få en annan syn på det hela och tolka resultaten har vi även valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning.Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns trender att utläsa i företagens incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieägare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivån på bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersättningen var oförändrad.Skandia-skandalen har inte haft någon större påverkan på incitamentsprogrammens utformning förutom några mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade även bonustaken.

I uppsatsen studeras diskrepansen mellan Black-Scholes prissättningsmodell och prissättningen på marknaden för OMXS30-Optioner ? i ett delta hedging-perspektiv.Resultaten i uppsatsen antyder att Black-Scholes modell ger för höga D -värden för OMXS30 köpOptioner och likaså ger modellen för höga D -värden för OMXS30 säljOptioner gentemot verkligheten, under testperioden..

Vi vill presentera och jämföra svenska och amerikanska regelverk som reglerar redovisningen av bonus- och incitamentsprogram, undersöka hur redovisning av bonus- och incitamentsprogram har utvecklats i Sverige och koppla denna utveckling till det rådande läget i USA. Kärnan i vår slutsats är att Sveriges företag tenderar att utforma sin redovisning av bonus- och incitamentsprogram mer och mer i likhet med hur dessa redovisas i USA. Vi har i vår undersökning sett att skillnaderna mellan länderna, både gällande regelverk och hur redovisningen ser ut i praktiken, har minskat..

Denna uppsats behandlar råvaruOptioner ur en spannmålsodlande lantbrukares perspektiv. Optionsinstrumentet grundar sig på finansiella terminer och syftar till att hantera råvarurisken som lantbrukare möts av till följd av svängningar på spannmålsmarknaden. Då dessa svängningar har blivit allt kraftigare de senaste åren motiveras ett instrument som möjliggör en säkring av värdet på lantbrukarens råvara allt mer.Optionsinstrumentet introducerades år 2007 av Handelsbanken, som idag är den enda aktören som erbjuder tjänsten på marknaden. Målet med denna uppsats är att tydliggöra begrepp gällande råvaruoptionshandel samt att lägga en kunskapsgrund för implementering av denna handel inom svenskt lantbruk. Utöver detta ämnar uppsatsen att tydliggöra hur optionshandel kan öka lönsamheten i det spannmålsodlande lantbruksföretaget.

Denna studie visar hur valet av metod och värderarens antagande påverkar värderingen avbyggrätter. Inledningsvis studeras ett antal faktiska värderingar med avseende på användametoder och antaganden. Vi finner att fastighetsvärderarna i regel använder ortsprismetodenvid värdering av byggrätter, som komplement används ibland en kalkylbaserad metod. Detvisas att fastighetsvärderarens antaganden om framtida bebyggelse i hög grad påverkarvärderingen. I mindre utsträckning påverkar valet av värderingsmodell..

I denna uppsats studeras optionsmarknaden som en försäkringsmarknad för aktieinvesterare. Med den utgångspunkten är det möjligt att skatta vilka riskpreferenser den genomsnittliga investeraren har. I studien framkommer att genomsnittsinvesteraren tenderar vara något risksökande inför framtida kurssvängningar som är relativt små, medan riskaversionen är påtagligt stor inför stora kurssvängningar (prischocker). I uppsatsen beskrivs den bakomliggande, och omfattande, teorin för att kunna skatta riskaversion på aktiemarknaden med hjälp av observationer på optionsmarknaden. I samband med studien utvecklades också en metod för att göra skattningar av riskaversionsfunktioner.

Då företagets årsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan också dess intressenter såsom aktieägare, långivare, investerare samt blivande investerare, är det vikigt att de ger en rättvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgå beloppsmässigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att värderingen av Optioner skulle göras till verkligt värde. Syftet för uppsatsen är att ta reda på om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och därmed hur måna företagen är om att effekterna av deras optionsprogram förstås av årsredovisningarnas läsare. Fokus för uppsatsen är att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen två delfrågor där den ena handlar om det värde som företagen anger för riskfri ränta och därmed påverkar värderingen av Optioner.

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier.

Analysts at Venture Capital firms of today experience troubles when they try to explicate the intrinsic value, which they see in their investments. The traditional valuation models do not account the value of flexibility and analysts have to Through studies at a Venture Capital firm in Sweden, I have analyzed if Real Option analysis could help them to explicate the intrinsic value that they see.With the help from a decision tree, analysts can identify the hidden option values embedded in the investment. I find that real options can be a helpful tool for Venture Capital companiesto clarify the intrinsic values that they see in their investments. Real option analysis is however not a competitor to traditional value methods, it is rather a compliment..

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen från och med 2005 blev tvungna att tillämpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersättningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krävts.Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005.Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien är en totalundersökning av dessa bolag under åren 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags årsredovisningar under dessa år. Det som granskats är huruvida bolagen använt sig av aktierelaterade ersättningar under perioden. Om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersättningar de använt sig av, samt i vilken omfattning.

Efficient numerical methods for option pricing is an active field of research. This project has the goal to examine possible ways to improve an established method of numerical pricing. The method is based on an adaptive finite difference method in price and uses the backwards differentiation formula of order 2, BDF2, in time. The project will focus on improvements to the time integration through implementation of discontinuous Galerkin methods, dG. Empirical convergence and accuracy results are obtained for equidistant dG-methods up to order 3 and performance is compared to BDF2.

De senaste årens skandaler gällande enorma bonusar och fallskärmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmänheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,där forskare ställer sig frågorna; Vad är det bästa incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkställande direktör att arbeta i aktieägarnas intresse, samt hur påverkar olika incitament företagens risktagande? Detta är alltsåett mycket omdiskuterat ämnemed många olika åsikter, och där det inte finns ett allmänt vedertaget svar på dessa frågor. De vanligaste påståendena är att aktier som incitament får ledningen att minska sin riskexponering och därmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav får dessaatt vilja öka risken företagetutsätts för.Det finns också forskare som påstår att finansiella incitament inte har någon inverkan på ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som är väldigt utsatt för risker, och där hedging anses vara av extra stor vikt, nämligen oljebranchen.I denna studie har vi därför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla är registrerade på den amerikanska börsen.

De senaste årens skandaler gällande enorma bonusar och fallskärmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmänheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,där forskare ställer sig frågorna; Vad är det bästa incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkställande direktör att arbeta i aktieägarnas intresse, samt hur påverkar olika incitament företagens risktagande? Detta är alltsåett mycket omdiskuterat ämnemed många olika åsikter, och där det inte finns ett allmänt vedertaget svar på dessa frågor. De vanligaste påståendena är att aktier som incitament får ledningen att minska sin riskexponering och därmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav får dessaatt vilja öka risken företagetutsätts för.Det finns också forskare som påstår att finansiella incitament inte har någon inverkan på ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som är väldigt utsatt för risker, och där hedging anses vara av extra stor vikt, nämligen oljebranchen.I denna studie har vi därför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla är registrerade på den amerikanska börsen.