Detta examensarbete behandlar högpresterande betongs möjligheter i brokonstruktioner. I studien gjordes erfarenhetsÄterföringar frÄn Sverige och övriga vÀrlden kring HPB samt en berÀkningsjÀmförelse av en redan konstruerad plattrambro. Erfarenheterna varierade mycket frÄn land till land, vissa lÀnder hade kommit lÄngt i anvÀndandet av HPB jÀmfört med andra. Vid mÄnga projekt har man kunnat göra kostnadsbesparingar. Det har Ästadkommits genom fÀrre stöd, tunnare plattor och enklare gjutningar, ibland har man ocksÄ rÀknat in det minskade underhÄllet och ökade livslÀngden.

Detta examensarbete har utförts pÄ Arla Foods mejeri i Linköping. Mejeriet har lÀnge haft problem med höga lagernivÄer av emballage som resulterat i stora hanteringssvÄrigheter och höga kostnader. Syftet med detta arbete Àr att föreslÄ en effektivare lagerstyrning med mÄlet att minska de höga lagernivÄerna av emballage pÄ mejeriet.En nulÀgesanalys visade att medelbelÀggningen för perioden 2010-05 ? 2011-02 var ca 70 % av maxkapaciteten varav ca 30 procentenheter utgjordes av sÀkerhetslagret. Totalkostnaden för lagerföring och beordring för ett Är baserat pÄ dessa siffror blir ca 1 716 000 kr/Är.Alternativa lagerstyrningsmetoder har undersökts i tvÄ olika scenarier.

I Sverige kan VKR (varmformade konstruktionsrör) vara 15-23 % dyrare Àn KKR (kallformade konstruktions­rör) av samma tvÀrsnittsstorlek. Trots detta lÀgre pris pÄ KKR har det upp­skattats att i Svensk stÄl­byggnation anvÀnds endast 5 % KKR, av det totala anvÀndandet av VKR och KKR. I detta examensarbete har det först undersökts vilka skillnader i egenskaper som finns mellan VKR och KKR. DÀrefter berÀknas prisdifferensen mellan de tvÄ profiltyperna nÀr de utsÀtts för en centrisk tryckkraft under likadana förhÄllanden. MÄlet Àr att ta reda pÄ vilket som Àr det mest ekonomiskt lönsamma alternativet i valet mellan VKR och KKR.Tryckkraftskapaciteten med hÀnsyn till knÀckning för alla profilstorlekar i Tibnor konstruktions­tabeller har berÀknats för varje möjlig kombination av tio olika lÀngder mellan 1 till 10 m, tio olika laster mellan 100 till 1000 kN och tvÄ olika upplagsförhÄllanden, ledad i bÄda Àndarna eller fast inspÀnd i bÄda Àndarna.

Det hĂ€r examensarbetet inom Maskiningenjörsprogrammet pĂ„ Karlstad universitet har utförts pĂ„ Linde Material Handling AB i Örebro. Arbetet inleddes med att en kundundersökning utfördes genom en enkĂ€t till personal pĂ„ Stora Enso Skoghall. EnkĂ€ten innehöll relevanta frĂ„gor om hur kunden upplever sina truckar frĂ„n Linde, hur service och underhĂ„ll fungerar, samt hur de skulle vilja förbĂ€ttra truckarna inför framtiden.UtifrĂ„n kundundersökning hos Stora Enso uppdagades det bl.a. att hydrauliken i klĂ€maggregatet gĂ„r för lĂ„ngsamt och att detta Ă€r ett störande moment som medför irritation bland truckförarna. FrĂ„gestĂ€llningen blev, hur vĂ€l anpassat klĂ€maggregatet Ă€r till truckens hydrauliska funktion utifrĂ„n dagens krav pĂ„ klĂ€mkraft och fart.

Detta examensarbete har utförts under höstterminen 2008 pĂ„ Högskolan i BorĂ„s pĂ„ uppdrag av FlĂŒgger AB i Bollebygd. År 1994 köpte FlĂŒgger A/S upp HP FĂ€rg & Kemi och kedjan FlĂŒgger AB startades i Sverige. Idag har FlĂŒgger i Bollebygd 150 anstĂ€llda, vilket gör dem till en av Bollebygds största arbetsgivare. Dagens fabrik i Bollebygd Ă€r uppdelad i fyra producerande enheter; Alkyd-, Latex-, Kemi- och Spackelfabrik. Fabrikerna rymmer produktion av vattenbaserad- och terpentinbaserad fĂ€rg, trĂ€skydd, spackelprodukter, rengöringsmedel för industri och biltvĂ€ttsanlĂ€ggningar, samt mĂ„lningsrelaterade rengöringsmedel.

För att Skatteverket lÀttare skall kunna granska att prissÀttningen vid transaktioner mellan koncernföretag Àr marknadsmÀssig har det i Sverige införts en lag om dokumentationsskyldighet.Svenska revisionsbyrÄer anser att dokumentation av internprissÀttning inte, ur företags perspektiv, enbart bör ses som en börda. IstÀllet anses att koncernföretag bör se dokumentationsskyldigheten som en möjlighet till fördelar.I vÄr huvudsakliga problemfrÄgestÀllning har vi stÀllt frÄgan om dokumentationsskyldigheten medfört fördelar för fyra koncernföretag eller om den enbart Àr en arbetsbörda? Vidare har vi med avsikt att kunna besvara vÄr huvudsakliga problemfrÄgestÀllning utformat tre delfrÄgestÀllningar.Syftet med denna uppsats Àr beskriva vilka effekter dokumentationsskyldigheten av internprissÀttning har inneburit för de koncernföretag som undersökts.Vi har valt att avgrÀnsa oss till att studera lagens effekter hos fyra olika koncernföretag. Av företagen ser tre av dem sig som medelstora medan ett ser sig som ett mindre företag. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i vÄr arbetsprocess och vÄrt vetenskapliga förhÄllningssÀtt har varit hermeneutiskt.Den teoretiska referensramen bestÄr frÀmst av redogörelser av begreppet internprissÀttning, OECD samt Skatteverkets föreskrift (SKVFS 2007:1).

Byggnadsnormerna har sedan mitten av 1900-talet gÄtt frÄn att vara ett nationellt framtaget dokument dÀr samtliga normer som regleras ryms i en mindre upplaga om ett hundratal sidor, till de idag internationellt framtagna och nationsanpassade Eurokoderna som omfattar tusentals sidor. I skiftet frÄn BKR till Eurokod reducerades samtliga karakteristiska hÄllfasthetsvÀrden för tryck vinkelrÀtt mot fiberriktningen hos trÀ. Anledningen till denna reducering Àr att en ny provningsmetod ligger till grund för hÄllfasthetsvÀrdena. CEN EN408 Àr den provningsmetod som anvÀnds i Eurokod och utgÄr ifrÄn en helt belastad provkroppsom gör att inga nÀrliggande fibrer hjÀlper till att öka tryckkapaciteten. De karakteristiskavÀrdena enligt EN408, tillÀmpas i en annan berÀkningsgÄng Àn tidigare som i vissa fall Àr mer komplicerad men som Àr bÀttre anpassad till olika lastfall Àn tidigare normer.

Föreliggande studie behandlar hur textens utformning pÄverkar lÀsupplevelsen vid lÀsning pÄ skÀrm, med avseende pÄ variabler sÄ som typsnitt och svÄrighet. LÀsning vid skÀrm Àr en mycket vanligt förekommande uppgift, varför optimering kring denna upplevelse Àr nödvÀndig. AnvÀnda mÄtt Àr lÀshastighet i ord per minut (wpm) och lÀsförstÄelse (mÀtt med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr innehÄllande ett antal slutna frÄgor). Studien tar sin ursprungspunkt kring teorier om informationsbeteende, lÀsning och lÀsbarhet samt ögats funktionalitet. Dessa teorier fungerar som ett teoretiskt fundament i vilken studien baseras pÄ.

Now a day?s there is dramatic change from traditional to digital information processing in construction industry. This change can be visualized in the project concept stage where it now has accessibility to join all the data in one place. Location-based planning technique simplifies scheduling by visualizing the schedule efficiently and has many advantages such as might shortened the project period by about 10 - 20 % if the company uses location-based technology, reducing risks in many ways by maintaining production continuity and identify collisions between things etc. Vico Office software has been used for Location based planning technique and in this thesis.The purpose of this thesis work was to demonstrate how location -based planning technology change the scheduling stage in Peab, potentially reducing the project time.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Sammanfattning Emhart Glass AB Ă€r vĂ€rldsledande företag inom glasflasktillverkning. De konstruerar automatiserade maskiner som formar glasflaskor. I Sverige finns det tvĂ„ fabriker, en i Örebro och en i Sundsvall. I Örebro tillverkar man frĂ€mst reservdelar och nya delar till maskinerna medan man i Sundsvall monterar ihop maskinerna. Det finns totalt 15 olika fabriker och kontor över vĂ€rlden med huvudkontor i schweiziska Cham.    Eftersom Emhart Glass Örebro har för lĂ„nga stĂ€lltider pĂ„ nĂ„gra av deras maskiner ska det undersökas hur omstĂ€llningsarbetet gĂ„r till i dagslĂ€get och hur omstĂ€llningsarbetet skiljer sig Ă„t mellan operatörerna.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

FörbĂ€ttring av kvĂ€vereduktionsprocessen pĂ„ avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrningJonas WenströmÖvergödning av sjöar och hav Ă€r idag ett stort miljöproblem vilket samhĂ€llet bidrar till genom sitt utslĂ€pp av bland annat kvĂ€ve. DĂ€rför har Sverige genom Baltic Sea Action Plan Ă„tagit sig att minska sin belastning pĂ„ Östersjön frĂ„n reningsverk med 3000 ton kvĂ€ve Ă„rligen fram till 2021. Om- och utbyggnader av reningsverk kommer att krĂ€vas, men en viss förbĂ€ttring av reningen kan uppnĂ„s genom optimering av befintliga processer.Avloppsreningsverket Lucerna i VĂ€stervik hade tidigare problem att uppnĂ„ tillrĂ€cklig kvĂ€verening, men sedan processtyrningssystemet WTOS implementerades 2010 klaras kraven. Efter att WTOS implementerats sker luftningen intermittent i verkets aktivslamsteg, i vilken en biologisk rening sker. För att utreda om kvĂ€vereningen ytterligare kunde förbĂ€ttras utfördes denna studie med huvudmĂ„let att lĂ€mna förslag pĂ„ hur kvĂ€vereningen kunde förbĂ€ttras i verkets aktivslamprocess.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.