Syftet kan beskrivas med följande fråga: Hur skall mötet mellan en elev med diabetes och skolan genomföras, enligt föräldrar och lärare för att mötet skall bli så optimalt som möjligt för alla inblandade parter? Teori: Pedagogik som behandlar samarbetet mellan hem och skola har använts. Medicinska studier som beskriver diabetes samt de fysiska, mentala och sociala konsekvenserna av diabetes har också utnyttjats. Metod: En kvalitativ ansats och informationsinsamling i form av djupintervjuer har genomförts. Fem föräldrar och fyra lärare till barn med diabetes intervjuades.

Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin.Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån.Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna.

I detta projektarbete skulle tre olika ölsorters beska bestämmas. Beskan skulle bestämmas analytiskt genom två metoder, en HPCL och en spektrofotometrisk. Det skulle även avgöras vilken av metoderna som lämpade sig bäst för detta. Ölsorter är ur Lundabryggeriets sortiment. Beska mäts i IBU som är en förkortning på ?international bitterness units? och är milligram iso-??syror per liter öl.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de säger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att främja en god ljudmiljö. Studien var angelägen på det vis att det är viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lärande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget är en viktig del, så att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer än nödvändigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet där barn och pedagoger trivs och mår bra tillsammans. Därför är det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hålls levande.

Vi har i denna uppsats diskuterat och belyst hur den optimala vägledningen skulle kunna se ut. Anledningen till detta är att vi planerar att starta ett eget företag inom vägledning och vi har genom detta examensarbete lagt grunden till en affärsidé kring hur vårt företag i framtiden kan arbeta med studie- och yrkesvägledning. Detta har vi gjort genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare på Infoteket och Malmö högskola samt intervjuer med sökande som varit och besökt dessa verksamheter. Vi har kommit fram till att varken Malmö högskola eller Infoteket bedriver det som vi efter denna uppsats anser vara den optimala vägledningen. Verksamheterna har inte någon möjlighet att individanpassa vägledningen på ett sådant sätt att vi kallar det optimalt, de väljer ibland att inte klargöra ramar och samtalsinnehåll för de sökande dessutom känner de sökande ibland att de inte satt igång någon process överhuvudtaget när de gått därifrån.

Gränsdragningen mellan närings- och hobbyverksamhet är särskilt svår i hästverk-samheter där det nästan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la näringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven på näringsverksamhet inte uppfyllda så kan verksamheten istället beskattas som hobby. Det räcker oftast inte att hästverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den måste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet.

Så sent som vid 1900-talets början var pluralböjningen av verb ännu fullt levande på ett stort område i södra och västra Götaland. Den här studien undersöker det här pluralområdet på ett geografiskt, kronologiskt, och morfologiskt plan. Syftet är att fastställa var pluralformer fortfarande användes vid tiden för förra sekelskiftet, vilka ändelser som förekom och deras eventuella variation över tid, samt hur och när pluralböjningen slutligen försvann. Studien undersöker också pluralböjningens kronologiska utveckling i ljuset av morfologiska teorier om markering ('markedness'), för att på så sätt lämna ett bidrag till historisk-morfologisk teoribildning.Studiens huvudsakliga material utgörs av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Ur dessa har pluralformer från tre specifika verb excerperats och analyserats.

I detta projektarbete skulle tre olika ölsorters beska bestämmas. Beskan skulle bestämmas analytiskt genom två metoder, en HPCL och en spektrofotometrisk. Det skulle även avgöras vilken av metoderna som lämpade sig bäst för detta. Ölsorter är ur Lundabryggeriets sortiment. Beska mäts i IBU som är en förkortning på ?international bitterness units? och är milligram iso-??syror per liter öl.

Bakgrund och problem: Konsultbranschen kännetecknas av en hög omsättning av aktörer. En anledning till att det ständigt alstras nya mindre aktörer till branschen är att den kan vara lukrativ med låga inträdesbarriärer. Men varför försvinner många aktörer lika fort som de kommer upp? Är det en brist på strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero på svårigheten för småföretag att skapa sig en solid varumärkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjälp av styrverktyg stärka företagets varumärkeslegitimitet? Fallföretaget som använts i den här studien är ett litet konsultföretag som vill stärka varumärkeslegitimiteten med hjälp av differentieringsstrategi på marknaden.Syfte: Syftet med den här studien är att med hjälp av en egenarbetad utvärderingsmodell utvärdera olika långsiktiga styrverktyg inriktade mot små konsult- och tjänsteföretags. Genom att utvärdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de på ett litet konsultföretag är förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gällande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har använts i studien.

För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt språk att kommunicera på mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstår när gemensamt språk saknas och det blir omöjligt att kommunicera verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter när det inte finns ett gemensamt språk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand på akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av åtta sjuksköterskor från en akutmottagning i Mellansverige.

Arbetets avsikt var att synliggöra olika fokusområden inom samhällsplaneringen som influerar utformningen av människors närmiljö. Detta arbete framhåller EU:s och Västra Götalandsregionens inverkan på Skövde kommuns stadsplanering. Syftet var att studera Västra Götalandsregionens inflytande över Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparken som exempel. Kyrkparken är en stadspark centralt placerad i Skövdes stadskärna vars resurser utnyttjas sparsamt. I arbetet beskrivs teorier som främjar en långsiktig hållbar samhällsutveckling vilka sedan jämförs med den pågående utvecklingen i Skövde kommun. Vidare analyseras Kyrkparken med syfte att framställa ett utvecklingsförlag Förslaget har som målsättning att integrera utmaningarna identifierade i Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparkens problematik.

Examensarbetet har utförts på Parker Hannifin AB i Trollhättan under läsperiod två vårterminen 2011. Parker utvecklar, producerar samt säljer hydraulmotorer och hydraulpumpar. Hela koncernen har över 60 000 anställde och är verksam världen över.Då ett förbud infördes mot lyfttruckar med åkande förare inom produktionen för några år sedan, har frågan angående hur interna materialtransporter skall lösas ständigt varit aktuell. Frågan har tillfälligt lösts genom att använda en så kallad "tvestjärt" som förser produktionen med material. "Tvestjärten" drar upp sin last bakom sig på lyftgafflar vilket gör att den hamnar i en gråzon om den är tillåten eller inte att användas i produktionsområdet.

Den rådande förtätningstrenden i svenska städer leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det är ett hot mot den biologiska mångfalden och vidare för de ekosystemtjänster som är livsnödvändiga för oss människor. Vi landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frågorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i städer bibehålls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mångfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska mångfalden. I denna uppsats studerades vad som påverkar den biologiska mångfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion.