BakgrundDjup sedering är associerat med förlängd vårdtid och ett flertal komplikationer för intensivvårdspatienten. Även för ytlig sedering medför komplikationer, stress och lidande. Studier visar på vikten av adekvat sedering, samt att skalor och protokoll används. Syftet med denna studie var att beskriva sederingsnivå, andel optimalt, över- och undersederade patienter, vårdtid i ventilator och vårdtid inom intensivvården för patienter på en svensk intensivvårdsavdelning.MetodStudien, med deskriptiv design, inkluderade konsekutivt sederade, ventilatorbehandlade patienter, 18 år och äldre, på en svensk intensivvårdsavdelning under nio månader. Primära utfallsvariabler var sederingsnivå, utifrån Motor Activity Assessment Scale och andel optimalt, över- och undersederade patienter.

Att ge bort en del av sig själv för att förbättra livet för en annan människa, är att ge gåvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat på mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med både positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glädje inför att hjälpa en människa till ett bättre liv.

Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte var att beskriva män och kvinnors upplevelser i samband med abort. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar.

Med utgångspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehåll, som följde på regeringens informationssatsning ?Levande historia?, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal läroböcker i historia för gymnasiet från 1990-talet och början av 2000-talet, med särskild tonvikt på vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde äga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgår från teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över läromedlens framställning har ökat sedan 1994 och att förändringen också tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, både före och efter 1997 då ?Levande historia? initierades..

I syfte att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare arbetar med djuretik som en värderingsfråga undersöks (1) förskollärares tolkning av läroplanens skrivning om ?respekt för allt levande?, (2) hur förskollärare arbetar med värderingsfrågan djuretik och (3) vilken hänsyn de tar till läroplanens krav på saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare varav 3 är vegetarianer. Analysen baseras på poststrukturalistisk teori och teori om den dolda läroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar också att förskollärarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik.

Examensämne: Svenska som andraspråk.

Bakgrunden till vår studie grundar sig i en regeringsledd undersökning kring skolelevers tänkande kring Förintelsen. Den undersökningen visade att allt färre elever är säkra på att Förintelsen ägt rum än vad som hade visat sig vid en tidigare undersökning. Resultatet ledde till startandet av projektet Levande Historia ? Förintelsen. Vårt arbete består av en teoretisk och en empirisk del.

Fokus i examensarbetet ligger i att kartlägga likheter och skillnader i inlärning hos människor/djur och artificiella system genom att jämföra inlärningshastigheter och avkligningstider. Förhoppningen är att detta i förlängningen bidrar till ökad förståelse för och därmed förbättrad interaktion mellan artificiell och mänsklig intelligens. Arbetet bygger i huvudsak på teorier av B.F. Skinner och hans bok The behavior of organisms som gavs ut 1938. Hans teorier och experiment jämfördes med dagens kunskap om artificiell intelligens och ett eget experiment med artificiella neurala nätverk genomfördes.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om bildanalys går att använda i undervisning för att uppnå en bättre och mer levande förståelse för historiska förlopp. För att undersöka detta genomförs ett undervisningsmoment i en åttondeklass där bilder visas, diskuteras och analyseras. De två områden som undervisningen behandlar är den franska revolutionen och den industriella revolutionen och bilderna är valda för att åskådliggöra dessa historiska förlopp. För att kunna fastställa om eleverna uppnått en bättre förståelse för dessa historiska förlopp används observationer, enkäter och ett skriftligt prov som eleverna får göra i anslutning till de båda momenten. Undersökningens resultat visar att eleverna nåt en bättre och mer levande förståelse för de två historiska förloppen som behandlats.

För att undvika en känsla av meningslöshet är det viktigt att arbetsmiljön känns levande. Vårt sensoriska system utvecklades i naturen och upplevelsen av livsmiljön förmedlas till 80 % av ljus. Dagens teknik ger helt nya möjligheter att skapa dynamiska ljusmiljöer, men såväl mätmetodiken som begreppsapparaten är dåligt utvecklad. Det som möjliggjort denna studie är att jag fick chansen att fokusera på Biokontorets gröna ljusa kontorsmiljö som en begriplig konkret arbetsmiljöförbättring, och att prova Synfältsanalysen som metod att analysera det ljusflöde man ser. Uppsatsens metodik kombinerar detta med intervjuer som visar att de flesta användarna av Biokontoren tycker belysningen är viktigast. Kombinationen med intervjuer om hur man upplever sin arbetsmiljö ger vägledning för hur tolkningen av de bildbaserade analyserna kan utvecklas. Uppsatsen inkluderar teori om att människor föredrar platser där det finns levande organismer och där vår förmåga att bearbeta information stimuleras lagom mycket och på lämpligt sätt. Ett problem som noteras är att dagens kontorsarbete och bildskärmar gör att det finns risk för synstress.

Inom stadsplaneringen har man förstått vikten av en blandad och varierad stad. Istället för att tänka skola här, bostäder här och jobb där, försöker man nu integrera allt till en helhet. Jag har i detta projekt undersökt vad händer om tänker byggnaden som en stad, som används av olika människor under dygnet, veckan och året. Det är en studie i hur olika verksamheter kan samverka inom en byggnad. Och på så sätt skapa en byggnad som utnyttjas effektiv, används dygnet runt och av olika människor och verksamheter.Projektet tar utgångspunkt i en existerande miljö.

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan.

Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande.

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan. Två olika trianguleringar har använts som bakgrund till illustrationsplanen.

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna.Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med.