Sökresultat:
1324 Uppsatser om Optimala styrsätt - Sida 6 av 89
Effektiv standardhöjning ur ett Malmöperspektiv
HyressÀttningen i Sverige har de senaste decennierna utstÄtt kritik för sin icke-konkreta struktur. Som svar, infördes Är 2003 en ny modell för hyresprissÀttning av lÀgenheter i Malmö. Modellen fick namnet Malmömodellen och bestÄr av 180 parametrar som vÀrderar lÀgenheter utifrÄn standard och lÀge. ParametervÀrden kombinerat med typ och yta av lÀgenhet definierar riktlinjen för vilken hyra fastighetsÀgare har rÀtt att debitera hyresgÀsten.Malmömodellen har givit en vÀldefinierad utgÄngspunkt för hyressÀttning men ocksÄ tydliggjort var extra intÀkter kan genereras genom investeringar i befintliga fastighetsbestÄnd - via sÄ kallade standardhöjningar. Investeringarna vÀrderas enligt Malmömodellen i proportion till lÀgenhetens storlek.Fastighetsbranschen, som kÀnnetecknas av lÄngsiktig förvaltning har i allmÀnhet inte insett modellens fulla vÀrde.
Lejons optimala gruppstorlek med hÀnsyn till jakt och reproduktion
Att leva i flock har flera fördelar, men trots detta Àr lejon det enda flocklevande kattdjuret.
Flocken bestÄr av en grupp beslÀktade honor och deras ungar som domineras av en grupp hanar. Individerna Àr ofta utspridda i reviret i mindre grupper. I den hÀr studien har jag undersökt om det finns nÄgon optimal gruppstorlek och hur den i sÄdana fall ser ut, bÄde ur reproduktions- och jaktsynpunkt. I litteraturen jag har lÀst Àr det flera olika faktorer som anses vara viktiga och som pÄverkar antalet gruppmedlemmar, vilka beskrivs och diskuteras hÀr i
arbetet.
Emigrering Àr en viktig del för att förhindra inavel och bÄde honor och hanar undviker parningar med nÀra slÀktingar. Till skillnad frÄn honorna lÀmnar alla hanar alltid sin födelseflock dÄ de har fler fördelar av det eftersom deras reproduktionsframgÄng begrÀnsas av antalet honor de parar sig med.
Fastighetsbranschens kapitalstruktur : En totalundersökning av Stockholmsbörsens fastighetsbolag, hur deras kapitalstruktur har pÄverkats av övergÄngen till IFRS
Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgot samband i kapitalstrukturen hos fastighetsbolagen pÄ stockholmsbörsen. Samt att se hur införandet av IAS 40/IFRS har pÄverkat företagens kapitalstruktur.Författarna valde att göra en totalundersökning för att belysa problemstÀllningen pÄ bÀsta sÀtt. Vidare letade författarna i företagens Ärsredovisningar för att hitta de siffror som behövdes för att rÀkna ut de relevanta nyckeltalen. De nyckeltal som författarna ansÄg lÀmpliga för undersökningen var soliditet, avkastning pÄ eget kapital, avkastning pÄ sysselsatt kapital och skuldsÀttningsgraden. PÄ vissa av nyckeltalen ansÄg författarna att det fanns ett intresse av att se hur korrelationen och standardavvikelsen sÄg ut, dÀrför rÀknades dessa ocksÄ ut.
Metoder för förvaltning av gröna bostadsrÀttshus : - En undersökning ur ett kontraktsteoretiskt perspektiv
I Sverige idag byggs alltfler gröna bostadsrÀttshus. Detta ökar kravet pÄ tekniskt kunnandehos bostadsrÀttsföreningen för att kunna underhÄlla och förvalta de tekniska komponenterna ifastigheten. För att möta det ökade kravet krÀvs det en förÀndring av fastighetsförvaltningensom den ser ut idag. Uppsatsen undersöker tvÄ metoder för detta; ett utökat förvaltningsansvarhos byggherren samt en auktorisation av förvaltare av gröna hus.För byggherrar vilka vill bibehÄlla en seriös profil finns klara fördelar med att ha ett utökatförvaltningsansvar, detta ger dem incitament att bygga huset mer lÄngsiktigt samt att det geren lÀgre risk för deras köpare i och med att det ger en bÀttre relation medbostadsrÀttsföreningen.BostadsrÀttsföreningar styrs av en styrelse med boenden i föreningen. Dessa personer agerarinte alltid efter vad som Àr bÀst för bostadsrÀttsföreningen utan styrs ibland utavegenintressen.
Att arbeta för en inkluderande grundskola
Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Ăven i vĂ„r utbildning till specialpedagoger pĂ„ lĂ€rarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda pĂ„ hur de, med fokus pĂ„ detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill ocksĂ„ undersöka vilka vinster och svĂ„righeter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda pĂ„ hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus pĂ„ inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frĂ„gor? Undersökningen genomfördes med tvĂ„ olika metoder, enkĂ€ter och intervjuer.
ENERGIEFFEKTIVISERING AV VENTILATIONSYSTEM I AITIK, BOLIDEN
Aitikgruvan Àr Sveriges största dagbrottsgruva som bryter kopparkis. Kopparkisen bryts i dagbrottet och transporteras under jord i ett underjordsortssystem till ett anrikningsverk. I ortssystemet finns ett ventilationssystem som i dagslÀget styrs utan hÀnsyn till ventilationsbehovet i orterna. Boliden har för avsikt att göra energibesparingar inom dess verksamhet och ett sÀtt att göra det Àr att styra ventilationssystemet i ortssystemet efter behov. För att styra ventilationen skall applikationen ?Ventilation on demand?, en produkt utvecklad av ABB, implementeras i det nuvarande styrsystemet 800xA.
?Att vÀlja rÀtt strategi? - VÀgen mot ett framgÄngsrikt förÀndringsarbete
Studien handlar om förÀndringsprocesser och undersöker vad som krÀvs för att uppnÄ ett framgÄngsrikt förÀndringsarbete i en professionell byrÄkrati. Uppsatsen syftar till att jÀmföra förÀndringsledarens och medarbetarnas upplevelse av implementering och genomförande av ett förÀndringsarbete. För att besvara syftet stÀlldes följande frÄgestÀllningar: Hur uppfattar medarbetarna planeringen med förÀndringsarbetet och hur stÀmmer det överens med förÀndringsledarens förestÀllning? Hur pÄverkar den förÀndringsstrategi avdelningen valde medarbetarnas mottagande av förÀndringen? Hur skiljer sig förÀndringsledarens syn pÄ förÀndringsprocessen, mot medarbetarnas syn pÄ förÀndringen och hur pÄverkar det i sÄ fall utfallet? Teorin till arbetet byggdes pÄ tre olika delar dÀr den första berör bakomliggande faktorer som Àr av vikt för att lyckas med förÀndringen. Den andra delen tar upp tvÄ förÀndringsstrategier att arbeta efter, strategi E som styrs top-down och strategi O som styrs bottom-up.
?Contract-For-Difference? - en studie om den optimala faktiska marginalen
We have two aims with this thesis. The first aim is to describe CFD as a financial instrument in detail by highlighting its potentials and disadvantages. The second aim is to try to find the optimal real margin for each of the underlying stocks.We have adopted an inductive approach, combined with a quantitative method. We have worked with data and tried to come up to conclusions from the results we got.The conclusion of our thesis is that it is optimal to enter a CFD-contract with own capital covering at least 20 % of the value of the contract..
Att utveckla en innovativ organisation. "Ăr du fĂ€rdig snart?"
Följande faktorer Àr avgörande för Rambölls innovationsstrÀvanden: Branschlogik.Ramböll verkar i en bransch dÀr aktörerna försöker positionera sig med kvalité, men dÀr priset Àr den frÀmsta konkurrensfaktorn pÄ en homogen marknad.Strategi. Ramböll försöker framstÄ som innovativt men detta nÄr inte ner till medarbetarna, som i första hand styrs av effektivitetskrav. Vinst- och effektivitetskrav pÄverkar verksamhet i större utstrÀckning Àn innovationsambitioner. Ledningen bör göra ett medvetet val om vilken strategi som skall anvÀndas..
Regler för turordning : En komparativ studie mellan Sverige och Danmark
SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att jÀmföra svensk och dansk turordning vid uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist. I första hand kartlÀgger jag hur lÀnderna reglerar turordning. DÀrefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utstrÀckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har anvÀnt mig av rÀttsdogmatisk metod för att kartlÀgga lÀndernas regler för turordning.
Stresshantering i arbetslivet : Hur man reducerar den negativa stressen
Syfte: Jag ville ta reda pÄ hur chefer/ledare idag handskas med och blir pÄverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress Àr helt individuell beroende pÄ erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen Àr det upp till sig som chef att lÀra dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..
Attityder till Livsmedelverkets kostrÄd hos fysiskt aktiva vuxna : En kvantitativ studie angÄende kÀnnedom, följsamhet och attityder till Livsmedelsverkets kostrÄd
Bakgrund: Ăkad fysisk aktivitet stĂ€ller ett högre krav pĂ„ energi och nĂ€ringstillförsel vilket gör att individer som idrottar som grupp har ett energi- och nĂ€ringsbehov som skiljer sig mot den övriga befolkningen. Det cirkulerar dock mĂ„nga dieter och kostrĂ„d i trĂ€ningskretsar och i media som Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n det som Livsmedelsverket rekommenderar. För individer kan det dĂ€rför vara svĂ„rt att veta vad som Ă€r evidensbaserat och vad som inte Ă€r det nĂ€r det existerar ett stort informationsbrus.Syfte: Syftet med studien var att undersöka kĂ€nnedom, sjĂ€lvskattad följsamhet och attityder kring Livsmedelsverkets kostrĂ„d hos en grupp fysiskt aktiva vuxna.Metod: En kvantitativ studie gjordes dĂ€r en enkĂ€t distribuerades via mail till operativ personal pĂ„ Storstockholms Brandförsvar (SSBF) samt via Facebook (gruppen Kost & TrĂ€ning). Efter exkludering av data erhölls 127 besvarade enkĂ€ter. All data som erhölls bearbetades och analyserades sedan med hjĂ€lp av statistiska metoder.Resultat: Respondenterna i undersökningen visade sig ha bra kĂ€nnedom om kostrĂ„den.
SprÄkutveckling i en förberedelseklass?
Syftet med detta examensarbete har varit att förstÄ hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande. I
anledning dÀrav har jag studerat undervisningen i tvÄ olika förberedelseklasser. Syftet har
ocksÄ varit att undersöka hur eleverna bedöms i sin sprÄkutveckling och vem som gör denna
vÀrdering. Datainsamlingsmetoden jag har anvÀnt mig av i mitt examensarbete Àr kvalitativ i
form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att de sex pedagogerna som jag har
intervjuat genomför undervisningen pÄ ett likartat sÀtt, men styrs i sitt val av helt olika
grunder för att eleverna som har annat modersmÄl Àn svenska ska fÄ bÀsta sprÄkutvecklande
inlÀrning..
Autotving : Utveckling av en ny typ av enhandstving
DÄ hantverkare jobbar ensamma behövs ofta en extra arm. Dagens enhandstvingar Àr inte optimala att hantera med endast en hand. I detta projekt har dÀrför ett underlag för en ny typ av enhandstving arbetats fram. Arbetet avgrÀnsades till princip- och primÀrkonstruktion.Resultatet Àr en tving som i mycket liknar tvingarna pÄ marknaden idag. Skillnaden Àr att de bÄda kÀftarna dras ihop med hjÀlp av gummiband innan den slutliga förspÀnningen sker.
VolontÀrarbete som vÀsterlÀndsk norm : En kvalitativ studie om hur vÀsterlÀndska volontÀrer styrs i deras arbete
Flertalet studier har gjorts pÄ vad som motiverar volontÀrer. Inom det postkoloniala fÀltet har volontÀrarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det fÀrre antal studier pÄ volontÀrarbete i allmÀnhet och pÄ hur vÀsterlÀndska vÀrderingar och normer pÄverkar volontÀrernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie Àr att belysa hur styrning av volontÀrernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontÀrerna befinner sig i och hur vÀsterlÀndska normer och vÀrderingar Àr en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och vÀrderingar formar volontÀrernas förvÀntningar och upplevelse av styrningen frÄn organisationen. Fokus ligger pÄ hur volontÀrarbetarnas upplevelse av styrning frÄn organisationen ser ut och vad volontÀrerna sjÀlva upplever styr dem i deras arbete.