Syfte:              Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har målet att vara lärande, för att se på vilket sätt man skapar mening och vilka strategier man använder för att göra programmen intressanta. Målet är att identifiera olika metoder och reflektera över på vilket sätt metoderna förmedlar programmens budskap. Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrån filmteori och semiotik.Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program använder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.  .

Att vi människor överöses av kommersiella budskap från företag innebär att vi tvingas selektera vilka budskap vi uppfattar. Företags marknadsföring kan vi avskärma oss ifrån, men hur reagerar vi då vänner vill sälja produkter till oss? Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur vänskapsrelationer och affärsverksamheter påverkar varandra inom ett nätverksföretag, samt belysa dessa effekter. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med återförsäljare inom ett av de största nätverksföretagen i Sverige. Studien visar att när återförsäljare integrerar vänskap och affärsverksamhet uppnås både positiva och negativa effekter.

Uppsatsens syfte är att undersöka förekomsten av ett identitetsrelaterande budskap i reklam mot tonåringar 1955-2005. Dessutom genomlyses forskningsläget tvärvetenskapligt för tonåringars identitetsskapande och konsumentbeteende. Idag, menar bland andra postmoderna teoretiker, är identitetsskapande en mer komplicerad process, jämfört med 1950-talet, och konsumtionen blir allt viktigare i det identitetsskapande arbetet. Med avstamp i tidigare forskning utvecklas en reklamanalytisk metod. Materialet som undersöks är reklam i Aftonbladet och i ungdomstidskrifterna Bildjournalen, Veckorevyn och Okej.

Varför har många företag och organisationer idag svårt att nå sina mål? Ledningar för organisationer har svårt att föra ut sina budskap och få medarbetarna att följa fattade beslut. Den här studien handlar om hur kommunicering av mål och ledningsbudskap tolkas och förstås av medarbetarna på en svensk myndighet, Arbetsmiljöverket. Studien tar även upp komplexiteten med att skapa ett varumärke på en myndighet. I studien används en till stor del kvantitativ metod, genom en kvantitativ enkät som dock även innehöll kvalitativa öppna frågor.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Examensarbetet har utförts vid SCA Packaging Obbola AB. Företaget tillverkar oblekt liner vilket är ytskiktet till wellpapp. Under början av 2005 startade företaget implementering av Sex Sigma som systematiskt arbetssätt för kvalitetsförbättringar. Examensarbetet har bedrivits som ett Sex Sigma projekt vid företaget och de erfarenheter som erhållits under arbetets gång har legat till grund för utvärdering av implementeringsarbetet för Sex Sigma vid företaget. Sex Sigma projektet inriktades på att minska pappersförluster vid produktionsomställningar.

Syftet med denna uppsats är att vi vill skapa oss en förståelse för hur företag ska agera vid en skandal samt hur de ska hantera PR i syfte för att återfå sin trovärdighet.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har samlat in vårt empiriska material med hjälp av ett antal intervjuer och artiklar från Internet. Intervjuerna har bestått av sex respondenter, varav fem face-to-face och en via mail. Dessa har kunnat ge oss en genomgripande bild av vårt ämne, tack vare deras expertis och erfarenhet.Som slutsatser har vi kunnat komma fram till att företag som råkar ut för en skandal har olika vägar att gå. Beroende på om företaget har ett personifierat varumärke eller inte samt hur hög grad omfattningen på skandalen är olika spokespersons bättre lämpade än andra. Dessa är då ämnade att föra fram företagets budskap gentemot samhället samt försöka återfå trovärdigheten hos dessa..

Sex är ett alltmer vanligt förekommande fenomen i marknadsföringsbudskap. Detta gäller inte enbart annonser där produkten har en sexuell koppling utan även i många fall även där sex inte har någon egentlig koppling till produkten som marknadsförs. Anledningen är att sexualiserad reklam antas väcka uppmärksamhet hos konsumenterna och får annonsen att stå ut ur det ständigt ökande mediebruset. Men den ökade förekomsten av sexualiserad reklam har dock blivit föremål för en växande debatt ? många människor motsätter sig användningen av sex i reklam.

I denna studie har vi ämnat belysa hur medvetet företag med offentliga årsredovisningar arbetar med att påverka läsarna genom visuellt material i årsredovisningen. Detta har genomförts genom att identifiera vilka budskap dessa företag vill sända genom bildspråket i årsredovisningen, att ta reda på hur medvetna företag är om bildernas förmåga att förmedla ett budskap samt identifiera till vilken utsträckning dessa företag är inblandade i utformningsprocessen. Vi har genomfört en bildanalys av två fallföretags årsredovisningar och genomfört intervjuer med dessa företag samt de reklambyråer som utformat årsredovisningarna. Resultatet från bildanalysen jämfördes med resultatet från intervjuerna. De slutsatser vi kommit fram till är att företagen har förutsättningar för att arbeta medvetet med att skapa myter genom bilder i årsredovisningen, och att förutsättningar och medvetenhet skiljer sig företag emellan..

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernasinnehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hursvartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Syftet med uppsatsen är att förstå kopplingen mellan negativ publicitet och dess påverkan på kundens uppfattning av ett flygbolags varumärke på kort sikt. En fallstudie med både kvalitativa och kvantitativa inslag samt av en abduktiv karaktär har genomförts. Studien bygger på svar från 50 stycken SAS-resenärer, som intervjuades på Kastrup och Sturup. Det teoretiska perspektivet som används i uppsatsen bygger på teorier kring varumärke, kvalitet och förväntningar, budskap, attityd samt negativ publicitet. Studiens resultat visar att negativ publicitet påverkar kundens uppfattning av ett flygbolags varumärke på kort sikt.

Syfte: Examensarbetet har skrivits för att testa om ett CSR-budskap baserat på ett värdeteoretiskt ramverk har högre trovärdighet hos en presumtiv kund än ett budskap som inte är det.Metod: I detta examensarbete har endast primärdata använts som samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning. Dataanalysen har sedan skett utifrån ett kvantitativt förhållningssätt.Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att företag som önskar öka trovärdigheten i sin CSR-kommunikation bör överväga att använda sig av ett värdeteoretiskt ramverk i sin kommunikation. Resultatet stödjer Schmeltz tes från 2014 om att ett värdeteoretiskt ramverk kan bidra till att öka den uppfattade trovärdigheten hos en presumtiv kund. Det finns dock viss skillnad i uppfattning mellan könen där kvinnor generellt mottar budskapen mer positivt.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att närmare studera skillnaderna i uppfattning av CSR-budskapen mellan könen i synnerhet om det i en större kontext verkligen är så att män uppfattar kompetensvärderingar med högre trovärdighet än vad kvinnor gör och att kvinnor uppfattar personliga värderingar med högre trovärdighet än vad män gör.Uppsatsens bidrag: Den här uppsatsen visar att kommunikatörer och marknadschefer inom privatresebranschen bör överväga att använda ett värdeteoretiskt ramverk när de kommunicerar CSR med sina presumtiva kunder om de har ambitionen att öka den uppfattade trovärdigheten i sina budskap..

När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras på uttrycket ?demokratisk värdegrund?. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer.

As we have been actively involved in various teaching programmes for many years, we wanted to enquire how the students and teachers understood their school and compare it to how we experienced it.  Do the students fully understand the knowledge they are receiving and can they learn from it? Do the teachers believe what they are teaching is understood by the students? What is the underlining knowledge of social practices in the school, which can inspire students in different ways? The aim of the study, as the title suggests, is to convey and describe the various methods practiced in a specific social practice.Our project is a quality study.  We have used observation, specific intense individual and group interviews. In the result, arrives a different message through what there is possible for the students to learn about the matter. These messages are visible in the different attitudes the teacher, the school and the organisation have vis-à-vis the matter. In the discussion, we have focussed on what has arrived in the result around the teacher's and the organisation's attitudes.