Bakgrund:Skogsindustrin utgör en stor del av Sveriges ekonomi. En betydande del av Sveriges skogar ägs av publika aktiebolag och den svenska staten. År 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att de svenska skogsföretagen skulle redovisa skogstillgångar till verkligt värde istället för till historiskt anskaffningsvärde.Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse av hur företag inom den svenska skogsindustrin värderar sina skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Dessutom kommer uppsatsen att undersöka hur utförliga upplysningar företagen lämnar i sina årsredovisningar om vär- dering till verkligt värde av sina skogstillgångar.Metod:Uppsatsen följer ett deduktivt tillvägagångsätt, vidare genomförs uppsatsen utifrån en kvalitativ ansats. För att samla in primärdata används öppna in- tervjuer med representanter från fyra svenska skogsbolag, samt en doku- mentundersökning av de fyra svenska skogsföretagens årsredovisningar.Slutsats:Samtliga av de intervjuade företagen tillämpar en nuvärdesberäkning för att beräkna det verkliga värdet på den växande skogen.

Bakgrund: Skog beaktas av IASB som biologisk tillgång och skall redovisas till verkligt värde i börsnoterade företag inom EU sedan 2005. En tillgång kan redovisas till verkligt värde på tre olika sätt beroende på tillgänglig marknadsinformation. Om marknadsinformation saknas kan företag beräkna verkligt värde genom en egen värderingsmodell som baseras på antaganden. Denna tredje värderingsnivå är den som är utsatt för mest subjektivitetsproblem men är likväl den nivå där flest tillgångar värderas. Holmen AB värderar sina skogstillgångar med hjälp av en modell som kallas DCF.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 ska noterade företag inom EU tillämpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgångar och skulder ska redovisas till verkligt värde istället förhistoriskt anskaffningsvärde. Målsättningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS är att redovisningen ska innehållarelevant information som underlättar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt värde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar när värderingen bland annat grundar sig på företagsledningensbedömningar. När konjunkturen vänder nedåt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de värdeförändringar som följer av redovisning till verkligt värde speglasi resultaträkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillämpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frågeställningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt värde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt värde få vid en lågkonjunktur?Syfte: Syftet med studien är att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt värdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt värde kan fåvid en konjunkturnedgång.Avgränsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.

Den här studien ämnar förklara hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde har påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgångspunkt vilket innebär en föreställning om att det existerar en objektiv värld utanför forskarna själva. En deduktiv ansats tillämpas där teori insamlas i syfte att skapa förväntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jämföra med teorin. Studien präglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primärdata från årsredovisningar och sekundärdata från Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anläggningstillgångar -med de biologiska tillgångarna inräknade- steg kraftigt under redovisningsåret 2005. Detta var samma år som IAS 41 trädde i kraft och redovisning till verkligt värde av skogstillgångar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt värde höjer redovisningens värderelevans - även för bolag med stora innehav av växande skog.Ett förslag på framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie där både privata och institutionella investerares åsikter på området insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkäter.

Bakgrund: När den globala finanskrisen inträffade, uppstod det en osäkerhet kring värderingen av förvaltningsfastigheter. Följden blev att fastighetspriserna dämpades samtidigt som räntorna sänktes, detta följer inte teorin.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade fastighetsbolags redovisning av förvaltningsfastigheter har påverkats av den globala finanskrisen.Metod: Vi använde den kvalitativa metoden då vi gjorde en närmare undersökning av de börsnoterade fastighetsbolagens årsredovisningar för att få en bättre inblick i företagen.Referensramen: I referensramen presenteras IASB:s regelverk IAS samt innebörden av förvaltningsfastigheter och dess marknad, detta för att ge läsaren en bättre förståelse om värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Empiri: Empirin är insamlad genom de utvalda fastighetsbolagens årsredovisningar, dess aktiekurs från Stockholmsbörsen (OMX) samt STIBOR räntan från Riksbanken. Slutsats: Slutsatsen är att finanskrisen har haft en inverkan på fastighetsbolagens värdering av förvaltningsfastigheterna, men värderingen har inte följt aktiekursen..

Syftet med uppsatsen är att förstå vilka problem som kan uppstå vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde, och vilka konsekvenser dessa problem får på relevansen och tillförlitligheten i redovisningen. En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer har gjorts med representanter från svenska börsnoterade fastighetsbolag samt med externa värderingsmän. Detta för att få insikt i deras arbete med att värdera förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Resultatet tyder på att det blir en avvägning mellan relevansen och tillförlitligheten i redovisningen när det inte finns en aktiv marknad, där relevansen prioriteras genom att betona vikten av att redovisa värden som speglar marknadssituationen..

Bakgrund och problem: Från och med 1 januari 2005 så kan onoterade företag välja att följa IFRS och därmed redovisa sina förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Då uppstår en valmöjlighet där de får välja ifall de vill redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde. De kan annars fortsätta att följa ÅRL och BFN, vilket leder till att de redovisar sina förvaltningsfastigheter till ett anskaffningsvärde enligt RR24. För att ta reda på hur företagen resonerar kring valet av värderingsmetod så är det intressant att ställa för ? och nackdelar med de olika värderingsmetoderna mot varandra.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut.

Bakgrund och problemdiskussion: När IAS 40 Förvaltningsfastigheter blev tillämplig 2005 tilläts förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde. En del problem har framkommit genom införandet av värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter. Detta har lett till att IASB i samarbete med FASB arbetat fram en ny standard, IFRS 13 Fair value measurement, som behandlar hur värdering till verkligt värde ska gå till. Syftet med samarbetet av den nya standarden var att få en mer harmoniserad, globaliserad och jämförbar redovisning. Då det idag inte är självklart hur värdering till verkligt värde ska gå till vill vi utreda om införandet av IFRS 13 kan komplettera IAS 40 och ge mer vägledning för värdering av förvaltningsfastigheter.

Uppsatsens titel: Värdering till verkligt värde av finansiella instrument - Följer företagen IAS 32 p. 92? Ämne/kurs: FEK582, Kandidatuppsats Företagsekonomi, 10p Författare: Jennie Andersson, Martin Borg, Josefin Byqvist Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Finansiella instrument, verkligt värde, IAS 39, IAS 32, redovisningsutveckling Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva den problematik som finns vid Large Cap-företagens upplysningslämnande enligt IAS 32 p. 92, och genom detta kartlägga en del av den svenska redovisningsutvecklingen. Metod: Vi använder oss av en induktiv samt deskriptiv ansats, och med hjälp av en kvantitativ dokumentstudie, kvalitativa intervjuer och grundad teori (Glaser & Strauss) besvaras vår forskningsfråga.

Vi tillämpar en kvantitativ tvärsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter påverkar bolagens kostnad för räntebärande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hävdar att informationskvalitet ? det vill säga osäkerheten i värderingsestimat för en underliggande tillgång ? medför en informationsasymmetri för långivare, vars prissatta osäkerhet påverkar bolagens kostnader för räntebärande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare på antagandet genom att studera noterade europeiska affärsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillämpas för att mer specifikt adressera de största affärsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011.

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade.

Införandet av IAS 40 medförde förändringar vad gäller värderingen av förvaltningsfastigheter. Fastighetsbolagen fick då möjlighet att värdera sina fastigheter till verkligt värde, vilket skapade en problematik vad gäller tillförlitligheten i värderingen.Syftet med uppsatsen är att undersöka tillförlitligheten i värderingen av förvaltningsfastigheter. Detta påverkas av ett flertal faktorer som alla har betydelse för värderingens tillförlitlighet. Syftet kommer att uppfyllas genom att belysa begreppet tillförlitlighet utifrån ett antal påverkande faktorer.För att undersöka detta har vi genomfört fyra intervjuer med respondenter från fastighetsbolag, en extern värderingsman samt en redovisningsspecialist inom området. Urvalet av intervjurespondenter har skett genom en studie av Sveriges största noterade fastighetsbolag, där hänsyn tagits till vissa utvalda parametrar.

Syftet med studien är att studera förekomsten av likheter och olikheter mellan hur de noterade IFRS-bolagen redovisar sin information kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde i årsredovisningarna (de facto) samt hur onoterade K3-bolagen planerar att redovisa förvaltningsfastigheternas verkliga värde efter införandet av K3-regelverket. Vidare har studien som syfte att undersöka huruvida redovisningen kring verkligt värde redovisas i förhållande till vad som framgår av respektive regelverk (de jure). Studien ämnar även undersöka förekomsten av storleksbaserade skillnader kring hur bolagen inom respektive regelverk väljer att redovisa verkligt värde.Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har genomförts genom insamling av data i form utav webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.Studiens slutsats visade på förekomsten av flertalet likheter och olikheter mellan noterade och onoterade fastighetsbolag där förklaringen kunde sammankopplas med flera påverkande faktorer gällande fastighetsbolagens val kring redovisning av verkligt värde.