Lönsamheten hos svenska äggproducenter påverkas i allt större utsträckning av kvaliteten på de producerade äggen. En försämrad äggkvalitet innebär som regel stora ekonomiska förluster i samband med att äggen nedgraderas till kvalitetsklass B. Kvalitetsavvikelser kan uppkomma med anledning av en mängd olika faktorer kopplade till exempelvis utfodring, skötsel, produktionssystem eller klimat. Följaktligen finns det många och varierande lösningar för att minska förekomsten av kvalitetsavvikelser på de svenska äggen. Syftet med denna studie var att kartlägga de kvalitetsavvikelser som är mest förekommande på ägg från svenska värphöns samt att undersöka hur dessa är relaterade till produktion, ekonomi och djurvälfärd.

Hunden är ett av våra vanligaste sällskapsdjur och de flesta hundägare strävar efter att förse sin hund med bästa möjliga skötsel och omsorg. Att råutfodra hundar anses av dietens förespråkare främja optimal hälsa och intresset för råutfodring ökar allt mer. Trots detta saknas adekvat forskning inom ämnet och att förhålla sig till utfodringsregimen utifrån tillgänglig information kan vara svårt. Syftet med denna uppsats är att belysa vetenskapligt dokumenterade risker och fördelar med råutfodring för att öka förståelsen för de konsekvenser utfodringsregimen innebär. Att utfodra hundar med BARF (Biologiskt Anpassad Rå Föda) grundas i att hunden, liksom vargen, är en karnivor anpassad till en kost bestående av rått kött, organ, tarmar (med innehållande vegetabilier) och ben. Hunden har dock, till skillnad från sin vilda förfader, utvecklat förmåga att bryta ner stärkelse och en skillnad i hundens och vargens instinktiva fördelning av makronäringsämnen i kosten har visats.

Bakgrund och problemformulering: Den rådande finanskrisen har medfört en ökad risk i alla affärsmässiga relationer. Detta är synnerligen påtagligt i tillverkande industrier där interorganisatoriska relationer dessutom är vanligt förekommande. I många relationer har den ena utav parterna ett maktövertag som möjliggör större inflytande över styrprocessens utformning, oavsett hur detta påverkar den svagare parten. Vidare har litteratur kring interorganisatorisk styrning historiskt sett tagit ett statiskt perspektiv. Finanskrisen har dock medfört ett förändringsbehov för styrprocessen och av denna anledning ser författarna en möjlighet att studera de dynamiska aspekterna av dessa relationers styrning.

I dagsläget är en stillasittande livsstil med inget eller endast litet inslag av fysisk aktivitet vanligt förekommande. Med sin slogan ? Inspiring all generations ? vill HAGS Aneby AB bjuda in alla generationer till fysisk aktivitet genom sina produkter inom lek, sport och fitness. Genom att styrka idén om utomhusgym kan den fysiska aktiviteten ökas ? användare ska vilja använda utomhusgym och kunder ska vilja köpa in utomhusgym.

I äldre svenska bisatser förekommer en rad ledföljdstyper som helt saknas i modernt språkbruk; dels satser där det finita verbet återfinns efter ett objekt och/eller ett infinit verb, s.k. verbfinala strukturer, dels övrig OV-ledföljd där objektet men inte det infinita verbet påträffas högre upp i satsen. Syftet med denna uppsats är att förklara hur och varför bruket av och grammatiken bakom dessa ledföljdstyper förändras i äldre svenska. Materialet består av 32 texter skrivna mellan ca 1290 och 1756 inom ett äldre svenskt språkområde. Ur dessa texter har 4178 bisatser excerperats och analyserats med hjälp av variationslingvistisk metod.Utifrån de empiriska undersökningarnas resultat och uppsatsens teoretiska ställningstaganden ? en kombination av generativ grammtik och variationslingvistik ? postuleras att det vid två tillfällen i svenskans OV-historia inträffar en förändring i grammatiskt system.

I början av 1970-talet stod den svenska sjöfarten på sin topp, men efter 1973 och fram till i slutet av 1900-talet kännetecknas de svenska rederierna av tillbakagång. Å andra sidan har Sveriges grannland Danmark upplevt enorm tillväxt inom den nationella sjöfartsindustrin. Denna skillnad har uppstått mellan de båda nationerna trots att Sverige och Danmark generellt sett torde ha liknande grundförutsättningar för att konkurrera på den internationella sjöfartsmarknaden. Baserat på relationen mellan handel och handelsflotta hade den svenskkontrollerade handelsflottan kunnat vara 2,5 gånger större än vad den är idag om Sverige genomgått samma utveckling som Danmark.Uppsatsen ämnar, att utifrån ett företagsperspektiv, analysera och utvärdera skillnader mellan svenska och danska rederier. Syftet är att utifrån analysen hitta nyckelfaktorer som lett till den svenska handelssjöfartens försvagning.Uppsatsen utgår delvis från en kvantitativ förundersökning i enkätform som används för att få fram ett antal problemfaktorer för svensk handelssjöfart.

Syfte:Enligt IAS 40 ska noterade bolag fastställa det verkliga värdet för förvaltningsfastigheterna på balansdagen. De allmännyttiga bostadsföretagen är inte noterade. Deras ekonomiska rapporter styrs av delvis andra redovisnings- och värderingsregler än de regler som gäller för de noterade bolagen. Den grundläggande problemställningen är vilka regler som gäller för de allmännyttiga bostadsföretagens redovisning av fastigheters värden samt hur dessa värden redovisas och beskrivs i företagens årsredovisningar.Syftet med uppsatsen är att väcka uppmärksamhet avseende vissa frågor relaterade till värdering av fastigheter i allmännyttiga bostadsföretagMetod:Problemställningen har resulterat i att jag har valt en beskrivande och explorativ ansats där förutsättningarna för generalisering är begränsade. Undersökningens uppläggning har inriktats mot djup i ställer för bredd.

Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan.

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar.

I många olika sammanhang har jag stött på uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man på det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmänhet och den nutida i synnerhet ? åtminstone inom vår västerländska kulturkrets som också är konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pågått åtminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.

Bakgrund och problem1999 utfärdade BFN (bokföringsnämnden) en anvisning rörande redovisning av helägt dotterbolag, BFNAR 1999:1. Debatten kring detta område har pågått sedan mitten på femtiotalet, då olika uppfattningar om hur fusioner ska redovisas har varit ständigt närvarande. Eftersom olika uppfattningar finns, är inte alla nöjda med BFN?s lösning som en generell anvisning för redovisning av fusion av helägt dotterbolag. Nu (2005) har anvisningen blivit praktiserad under snart 5 år.

Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet.

Historien, nuet och framtiden tillhör människan. Hur tänker unga människor om historiska platser i deras närmiljö? Museum och besökscentra i västvärlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjälp för att på nya sätt presentera sina utställningar och för att nå nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utställningar både i besökshallar och på webbsidor på Internet. Kan ungas intresse påverkas av hur kulturarvet kommuniceras?Jag har valt att titta på hur deltagare från kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via två olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberättande.

Bakgrund och problemdiskussion: Användandet av finansiella instrument harutvecklats dramatiskt under de senaste åren och som ett svar på detta har utökadeupplysningskrav tagits fram. IFRS 7, som ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1januari 2007 eller senare, för med sig krav på nya specifika upplysningar relaterade tillfinansiella instrument vilket för företagen innebär både svårigheter och kostnader. Med dettasom grund är det av intresse att undersöka vad som har hänt i årsredovisningarna efter attstandarden infördes.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka i vilken utsträckning införandet av IFRS 7 har letttill en förändring i lämnade upplysningar om finansiella instrument av bolag noterade påOMX Nordic Exchange Stockholm. Ett ytterligare syfte är att undersöka huruvida lämnadeupplysningar påverkas av faktorer som inbegriper företagets storlek, i detta fall börsvärde, ochanlitad revisionsbyrå.Avgränsningar: Undersökningen syftar endast till att se i vilken omfattning upplysningarlämnas i årsredovisningarna. Således görs inga bedömningar gällande huruvida företagen hargjort rätt och inga omdömen om kvaliteten på upplysningarna ges.Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod som omfattade 122 företag.Undersökningen är uppbyggd kring en kodningsnyckel i vilken information om företagenslämnade upplysningar samlades in för att sedan kunna summeras.

Bakgrund och problem: Socialsekreterarna i Göteborg har uttryckt oro över den ökade arbetsbelastningen och de minskade resurserna. De menar på att det hindrar dem från att göra ett rättssäkert arbete. Lösningen på de problem som upplevs kan ligga bortom ökade finansiella resurser och eventuellt vara relaterade till styrsystemets utformning. Socialtjänstens övergripande mål är att skapa så goda sociala effekter som möjligt givet tilldelade resurser. Styrsystemets olika delar, prestationsmätning, strategi och budgetering utgör tillsammans ett verktyg som kan hjälpa socialtjänsten att nå detta övergripande mål.