Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig.

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten äger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen ägs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna får betydelse för säkerställande av bland annat frilufts- och rekreationsområden men även som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen är det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift är bred med ett konglomerat av uppdrag och tjänster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebära att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter åsidosätts.

Första linjens ledares roll har under de senaste åren blivit mer ansvarskrävande. Vad är då viktigt för ledare i denna position då det kommer till att åstadkomma förändring? Finns det några utmaningar första linjens ledare stöter på? Denna studie syftar till att belysa första linjens ledares upplevelse av att leda en förändringsprocess. Två frågeställningar skapades; ?Vad anser första linjens ledare som viktigt i sitt ledarskap för att kunna åstadkomma förändring?? samt ?Vilka utmaningar möter första linjens ledare i en förändringsprocess??.

Syftet med detta arbete som utförts på Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge har varit att framställa ett operatörsverktyg. Ett operatörsverktyg som ska åskådliggöra processens rörliga kostnader, som kan benämnas en produktkalkyl för stunden. Verktyget skall senare möjliggöra förbättrade utsikter för kontroll, styrning och uppföljning av rörliga kostnader inom företaget samt öka möjligheterna till att minska de rörliga kostnaderna som är kopplade till processen. Massafabriken på Kvarnsvedens pappersbruk och pappersmaskin 11 har utgjort arbetets grundläggande måltavlor för operatörsverktyget. Arbetet innefattade kartläggning och granskning av pappersprocessen för att skapa en så heltäckande bild av uppdragsbeskrivningen som möjligt.

Sverige har en relativt låg andel entreprenörer, mätt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) på 40:de plats av 42 länder. Detta är en föga smickrande siffra för Sverige som land då entreprenören bidrar till att skapa och upprätthålla tillväxt, samt att öka sysselsättningen genom att generera och sätta en affärsmässig prägel på nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vårt lands välfärd.Våra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgångsrikt entreprenörskap beror på en rad olika aspekter. Dels krävs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rädd för misslyckanden och uthållighet för att nämna några.

Dagens samhälle befinner sig i ständig förändring, därmed är det viktigt för organisationer att även de förändras, det speciellt med tanke på kunskapsintensiva företag vars bransch befinner sig i ett utvecklingsstadium. För att en förändring ska bli lyckad är det viktigt att personalen känner sig delaktiga och har en förståelse för förändringen. Ekonomiska ansvarenheter kan ge olika resultat för olika företag, om det uppstår en konflikt mellan de valda ekonomiska ansvarsenheterna och företagets syfte är det relevant att förändra de ekonomiska ansvarsenheterna för att de ska vara optimala för företaget. Syftet med denna studie är beskriva och jämföra föreställningar hos chefer på operativ samt taktisk nivå i ett stort kunskapsintensivt företag, angående en förändring av de ekonomiska ansvarsenheterna från ett resultatansvar till ett kostnadsansvar. Intervjuer har gjorts på chefsnivå för att fånga deras föreställningar kring hur förändringsprocessen genomförs samt hur informationsspridningen och kommunikationen fungerar.

Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för välfärd? samt tidigare forskning på området.

SyfteVi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer.MetodVi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

Sedan 1989 har omvärldsutvecklingen ställt stora krav på Sverige avseende en förändrad syn på detsäkerhetspolitiska begreppet. En ny världsordning med nya typer av hot, aktörer och konflikter har medförtatt säkerhetsbegreppet har vidgats. Det svenska EU- medlemskapet har dessutom medfört behovet av ettmycket tydligare regionalt och globalt perspektiv på säkerhetspolitik än vad som tidigare var fallet. Som ettresultat av detta har Försvarsmakten under perioden efter det kalla kriget genomgått ett genomgripandeförändringsarbete.Uppsatsens övergripande problem är följande: Skapar förändringsarbetet en Försvarsmakt som är användbarsåväl nationellt som regionalt och/eller globalt? För att besvara frågeställningen studeras först hur EU: smålsättningar och kapacitetsbehov avseende kris- och konflikthantering tar sig uttryck i GUSP och EUHeadline Goals, samt hur dessa tolkas i 2004 års försvarsproposition.

För att nå en önskad vision så behöver en organisation, så även kommuner, styra med strategier mot mål. För att styrningen ska fungera och nå alla medlemmar i organisationen krävs kommunikation av vision, strategi, mål, och budget. I vår uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation där sändaren av ett meddelande får någon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förändrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mål, och budget i offentlig verksamhet. Vårt valda undersökningsobjekt, Luleå kommun, är intressant därför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

En vanligt förekommande åkomma hos idrottare och motionärer, är patellar tendinopati, eller kanske mer känt som hopparknä. Degenerativa förändringar, såsom patologisk kärlinväxt och kalciumpålagringar på patellarsenans dorsala del tros vara orsaken till smärtan. Diagnosen är belastningsrelaterad och rehabiliteringstiden är ofta av långvarig karaktär, men prognosen är god. Excentrisk träning och stötvågsterapi ät två förkommande behandlingsmetoder för åkomman. Syftet med litteraturstudie var att beskriva evidensen för excentrisk träning och stötvågsterapi vid patellar tendinopati.

Denna magisteruppsats redogör för en anpassning av COCOM (Contextual Control Model) till flygledningsdomänen. COCOM är en modell som kan användas för att beskriva och förutse kontroll hos operatörer i komplexa system. En central del av modellen är begreppet kontrollnivå vilket beskriver hur graden av kontroll hos ett JCS (Joint Cognitive System) beror av och påverkar de parametrar som beskriver dess prestation. Fokus i denna uppsats ligger på det JCS som omfattar flygledaren i sin arbetsposition.I uppsatsen anpassas Hollnagels generella beskrivning av kontrollnivåer i COCOM till flygledningsdomänen. Till grund för anpassningen ligger en kvalitativ studie i form av observation och intervju av sju operativa flygledare vid en svensk kontrollcentral.

Syfte Vi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer. Metod Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

I en alltmer konkurrensutsatt värld ser många organisationer över sina strukturer i syfte att effektivisera och maximera sin verksamhet. Det ställs ett allt större krav på ledarskapet i organisationer idag och Linköpings Stadsmission är en av de organisationer som planerar för en översyn av sin verksamhet och som till en början fokuserar på ledarskapet. På Linköpings Stadsmission deltar nästintill samtliga föreståndare aktivt, utöver sitt chefskap, i respektive verksamhets operativa arbete på olika tjänstgöringsgrad. Hur väl fungerar ledarskapet när individer på chefsposition både är verksamma i sin profession med övriga medarbetare samtidigt som de innehar ett chefsuppdrag? Syftet med studien är att beskriva och analysera föreståndarnas upplevelser av sitt ledarskap på Linköpings Stadsmission med avseende på de dubbla rollerna.

Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för välfärd? samt tidigare forskning på området.