Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.

Huvudsyftet med uppsatsen är att utforma en modell, vars uppgift är att ligga till grund för analys av belöningssystem. Undersyftet är att applicera modellen på banksektorn. För att uppnå vårt huvudsyfte utgick vi från teori om belöningssystem. Undersyftet uppnåddes genom en kvalitativ studie på de tre bankerna Handelsbanken, SEB och Nordea. Primärdata inhämtades från intervjuer och sekundärdata främst från böcker och artiklar.

Föreliggande studie är en analys av fyra internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och två svenska publikationer som berör användandet av interaktiva vita tavlor (IVT) i ett klassrumssammanhang. Som blivande lärare vill jag undersöka talet kring IVT och interaktivitet och se om tekniken håller vad tillverkarna lovar. Metoden jag valt att använda är en form av textanalys artiklarna har lästs med fokus på interaktivitet i undervisningen. Jag kommer att definiera interaktivitet för att sedan använda definitionen som analysverktyg. Det finns idag (2010) endast ett fåtal publikationer som rör IVT i ett svenskt sammanhang, därför har jag valt att komplettera min studie med en intervju för att spegla den internationella forskningen i ett svenskt exempel.

Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera Stora torg i Kristianstad och om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande, attraktiv och levande..

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för NSFS samt att undersöka hurden svenska NSFS-förmågan år 2010 påverkar möjligheten att agera i enlighet med de militärateorierna. Den undersöker också om de militärteoretiska grunderna, den tekniska utvecklingenoch den förändrade inriktningen för Sveriges försvar medför ett ökat behov av NSFS-förmåga.Uppsatsen bygger på en deskriptiv metod där svensk försvarspolitisk inriktning, militära teorier,NSFS och svensk NSFS-förmåga 2010 behandlas. Huvudsakliga källor har varit litteratur, offentligttryck, doktriner och intervjuer rörande ovanstående områden. Begreppet NSFS har avgränsatstill att enbart beröra markmålsbekämpning med robot och artilleri. Uppsatsen visar attden svenska NSFS förmågan ger en begränsad förmåga att agera i enlighet med de militära teorierna.Anledningen till detta är att Visbykorvetternas artillerisystem är de enda tillgängligaNSFS systemen år 2010.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur genus kan konstrueras i läroböcker och utgår från frågeställningen: Hur kan genus konstrueras i läs- och arbetsböcker för årskurs 4-6 inom ämnet svenska? Arbetet utgår från Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprätthålls genom de centrala begreppen binära konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta är ett analysverktyg som tar sin utgångspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sätt att se hur språk och idéer konstruerar världen.

I denna rapport har jag valt att titta närmare på skillnader och likheter mellan planering och ledning inom entreprenadbranschen och försvarsmakten. Jag har tidigare arbetat i försvarsmakten och läser nu till arbetsledare inom byggbranschen.Jag gör denna jämförelse genom att göra intervjuer samt att leta efter styrdokument på PEABs intranät samt referenslitteratur inom försvarsmaktenEfter jag gjort denna rapport så har jag sett väldigt mycket likheter mellan PEAB och försvarsmakten. De finns vissa saker som jag har sett i detta arbete som jag skulle vilja att entreprenadbranschen skulle ta till sig från försvarsmakten.Det är i stort vad gäller orderarbete på lägre nivå, från arbetsledaren till arbetarna. Både att träna på att ge order men också för att det blir lättare att följa upp arbetet. Jag skulle också vilja införa ett startmöte med en genomförande för inför varje vecka.

Syftet med den här uppsatsen var att jämföra hur gymnasieelever kan tänka kring ondska i förhållande till några välkända filosofernas sätt att tänka kring ondska. För att kunna ta reda på detta så gjorde vi en undersökningen på två gymnasieskolor, i två olika klasser i årskurs 3. Metoden som används var en kvalitativ undersökningsmetod, där eleverna fick skriva små uppsatser utifrån ett frågeformulär med öppna frågor. Resultaten nåddes genom analyser av dessa uppsatser, och som analysverktyg användes olika filosofiska tänkares syn på ondska. Resultaten visade att flertalet av eleverna inte hade varit med om något som de skulle vilja kalla för ondska.

Huvudsyftet med uppsatsen är att utforma en modell, vars uppgift är att ligga till grund för analys av belöningssystem. Undersyftet är att applicera modellen på banksektorn. För att uppnå vårt huvudsyfte utgick vi från teori om belöningssystem. Undersyftet uppnåddes genom en kvalitativ studie på de tre bankerna Handelsbanken, SEB och Nordea. Primärdata inhämtades från intervjuer och sekundärdata främst från böcker och artiklar.

Denna uppsats syftar till att bidra med en bättre förståelse för hur uppföljning och utvärdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare är syftet att föra en diskussion kring hur utvärderingen kan utvecklas. För att undersöka detta väljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgå för att bedriva utvärdering. Följande problemformulering används för att ta reda på syftet: Hur tillämpas uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingår i begreppen uppföljning och utvärdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvärdering.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger på det stora vägprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vägnät och bidra till att bättre knyta samman Stockholms norra och södra kärnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstås och synliggöras på flera olika sätt och därför studeras och används flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men även Bachrach & Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm..

Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg.