Intresset i denna studie lÄg i att undersöka, försöka förstÄ och tolka utövare med en regelbunden praktik av sjÀlvkultiveringsarten Kundaliniyoga i deras upplevelse av hur denna art pÄverkat deras kÀnsla av sammanhang i livet (KASAM) med utgÄngspunkt i Antonovsky (2005) salutogena perspektiv. Syftet var ocksÄ att undersöka om respondenterna upplevde att deras hÀlsa förÀndrats i och med regelbunden praktik av denna yogaform och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Studien undersökte Àven om deltagarna anvÀndeKundaliniyoga, som en generell motstÄndsresurs (GMR) för att hantera stressorer enligt Antonovsky. För att pÄ bÀsta sÀtt uppnÄ syftet med studien valdes en hermeneutisk utgÄngspunkt med en semistrukturerad djupintervju med de sex deltagarna som bas. Alla respondenterna var certifierade KundaliniyogalÀrare med en 1-2 Ärig utbildning.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Stressrelaterad ohÀlsa har ökat kraftigt i mÄnga lÀnder över hela vÀrlden, och Àr en av de vanligaste orsakerna till lÄngtidssjukskrivningar. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkat denna ökning, och en stor bidragande orsak Àr ökade krav i bÄde arbetslivet och privatlivet. Vid stressrelaterad ohÀlsa anvÀnds bland annat mental trÀning som behandlingsmetod, dÄ studier visar att mental trÀning kan frÀmja den psykiska hÀlsan och motverka stress. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av mental trÀning som behandlingsmetod hos en grupp personer med stressrelaterad ohÀlsa. En frÄgestÀllning var Àven vilka bakomliggande orsaker till stressrelaterad ohÀlsa som intervjupersonerna beskriver.

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Bakgrund. Studenter upplever mycket stress i sin vardag och tidigare undersökningar visar att studenter inom hÀlsovetenskapliga utbildningar Àr mer stressade Àn övriga studenter. Vi saknade undersökningar gjorda pÄ svenska sjukgymnaststudenter och valde dÀrför att kartlÀgga upplevd stress, hÀlsa och fysiska aktivitetsvanor i denna studentgrupp. Syfte. Syftet med studien var att kartlÀgga hur sjukgymnaststudenter i termin 1 och 5 pÄ universitet och högskolor i Sverige upplevde sin hÀlsa och stressnivÄ utifrÄn studiemiljön och fysiska aktivitetsvanor.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att undersöka om det skett en förÀndring i en grupp unga vuxnas upplevda stress mellan Ären 2004-2010 och om detta samvarierar med fysisk aktivitet. Vidare ville vi undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor.   FrÄgestÀllningar PÄ vilket sÀtt kan respondenternas fysiska aktivitet och upplevda stress eventuellt ha förÀndrats?Hur ser ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och stress ut?Hur ser ett eventuellt samband mellan olika stressorer och skattad stress hos deltagarna i studien ut?Studiens hypotes var att det fanns ett positivt samband mellan fysiskt aktivitet och avsaknad av stress, samt att det fanns skillnader mellan mÀn och kvinnor.MetodUndersökningsgruppen bestod av deltagare i studien Skola-Idrott-HÀlsa (SIH) som startade 2001 och genomfördes pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan. Vi har undersökt de deltagare som svarade pÄ enkÀten 2004 dÄ de var 19 Är samt samma grupp sex Är senare dÄ de besvarade enkÀten 2010.

I mitt arbete ville jag fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; kan hundar uppleva stress? Vad hÀnder i kroppen och vad innebÀr stress? Hur visar hunden att den Àr stressad? Vad Àr det som orsakar stressen? Kan stress utlösa sjukdom hos hunden? Finns det nÄgot som kan göras för att förebygga stress hos hundar? Arbetet baseras pÄ litteraturstudier. Vid stress förÀndras normaltillstÄndet i kroppen genom frisÀttning av adrenalin, noradrenalin och kortisol. Stress kan delas in i tre faser; alarmreaktionsfasen, motstÄndsfasen och utmattningsfasen. Det Àr under utmattningsfasen som anpassningssjukdomar kan utvecklas.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Statistik frÄn Arbetsmiljöverket visar att arbetsskador orsakade av stress ökar.I FolkhÀlsorapport frÄn 2001 kan man lÀsa att anstÀllda inom kommuner och landsting har haft en sÀrskilt negativ hÀlsoutveckling under 1990-talet. Ett ökat antal omorganisationer, ofta i kombination med besparingar och neddragning av personal torde ha bidragit till vissa former av ohÀlsa. LÀrare och personal inom vÄrd och omsorg har troligen upplevt de största förÀndringarna, eftersom man bytt arbetsgivare. VÄrd- och omsorgspersonal har delvis bytt till halvprivat verksamhet. Vissa har gÄtt frÄn landstings- till primÀrkommunala anstÀllningar.

Den psykosociala arbetsmiljön har förÀndrats. Sedan 1990-talet har andelen sysselsatta som blivit sjukskrivna till följd av stress eller psykiska pÄfrestningar i det nÀrmaste fördubblats. Syftet med denna studie var att kartlÀgga arbetsrelaterad stress bland tjÀnstemÀn med förhoppning om att anvÀnda denna kunskap för att utveckla preventiva arbetsterapeutiska insatser. Studien baseras pÄ en fokusgruppdiskussion med fyra deltagare frÄn ett byggföretag i södra Sverige. I resultatet framkom att tjÀnstemÀn upplever arbetsrelaterad stress vid flera olika situationer under en arbetsdag.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att jÀmföra elevers upplevda stress pÄ tvÄ olika skolor dÀr skolmiljön och nÀrliggande samhÀlle ser annorlunda ut frÄn varandra. Syftet i studien vill vi besvara med dessa frÄgestÀllningar: Hur stresspÄverkade Àr eleverna? Skiljer sig de stressrelaterade psykosomatiska symptomen Ät mellan skolorna? Vilka stressorer upplever eleverna och skiljer de sig Ät? Samt vad upplever eleverna att de sjÀlva, förÀldrar och pedagoger i deras nÀrhet kan göra för att förebygga och ÄtgÀrda deras upplevda stress?MetodVÄr studie Àr en kvantitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av enkÀter med fasta och öppna svarsalternativ. EnkÀterna har delats ut pÄ tvÄ gymnasieskolor till elever i Är 2, 72 elever ifrÄn skola A och 73 elever ifrÄn skola B. Totalt har 145 elever medverkat i enkÀtstudien och könsfördelningen blev 69 killar och 76 tjejer.

Socialsekreterare Àr en yrkeskategori som far illa pÄ grund av sin arbetssituation. Idag ser man pÄ den höga arbetsbelastningen som det stora problemet. Det finns socialsekreterare som uppger att de har 40-50 pÄgÄende Àrenden samtidigt. Att arbeta under sÄdana omstÀndigheter skapar en negativ stress för mÄnga och för vissa har arbetet som socialsekreterare lett till utmattningssyndrom.Den hÀr studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare pÄ tre olika socialtjÀnster i VÀsternorrland och VÀsterbottens lÀn. Studien fokuserar pÄ deras insjuknande i utmattningssyndrom och pÄ vad de sjÀlva tror vara orsaken till att just de drabbats.