Syftet med denna uppsats Àr undersöka hur eventuell ekonomisk knapphet pÄverkar utomeuropeiska studenters livssituation under studietiden vid UmeÄ universitet. Samt att belysa den förmodade stress de lever i och genom det skapa en bild av hur deras verklighet ser ut och hur de hanterar sin situation. Fyra personer har intervjuats och en deltagande observation med en person har genomförts, totalt blev det fem informanter som bidragit till vÄr studie.Resultatet visar att samtliga deltagare upplever ekonomin som den största stressoren, dÀrför tvingas mÄnga att dela studentrum med andra. PÄ sÄ sÀtt blir hyreskostnaderna lÀgre. Den visar Àven pÄ hur vissa arbetsgivare drar nytta av en del studenter som Àr i behov av pengar, dÀr löner befinner sig under acceptabel nivÄ och arbetstagarna upplever lÄgt beslutsutrymme i arbetet.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Underso?kningens syfte har varit att studera och synliggöra social och studierelaterad stress i tvÄ professionsorienterade utbildningar samt att studera genusaspekter i anslutning till detta.Studien Àr grundad pÄ kvantitativ ansats, baserad pÄ gruppenkÀt och efterföljde statistiska bearbetningar. Resultatet redogör för studenternas sociala och studierelaterade stress med fokus pÄ psykologstudenter och informationsteknologstudenter, inklusive genusaspekten.Enligt resultatet uppskattade respondenterna sina stressnivÄer pÄ en medelhog grad. Det finns en grupp individer (cirka 15 procent) som visar psykosomatiska symptom pÄ lÄngvarig stress. Studenterna upplever studierelaterade stressfaktorer, stressorer som rör studieteknik, prestation, kontroll över den egna studiesituationen och rÀdslan inför framtiden, samt stressorer som relateras till olika sociala förhÄllanden.

Forskning har visat att den komplexa miljö som trĂ€nare Ă€r verksamma i kan leda till bĂ„de psykiska och fysiska problem pĂ„ grund av den press denna miljö skapar. FotbollstrĂ€nare verkar i en miljö som sĂ„vĂ€l pĂ„ som utanför fotbollsplanen stĂ€ller hĂ„rda krav pĂ„ dem och framkallar stress hos dem vilket i vĂ€rsta fall kan leda till att de blir utbrĂ€nda.Syftet med denna studie Ă€r att identifiera  de mest frekventa stressorerna som upplevdes av svenska elitfotbollstrĂ€nare som rapporterades med höga nivĂ„er av utbrĂ€ndhet Ă„r 2003.Åtta stycken fotbollstrĂ€nare pĂ„ elitnivĂ„ i Sverige har identifierats ur tidigare insamlad data dĂ€r de genomgick en enkĂ€tstudie. I studien svarade de bland annat pĂ„ Maslach Burnout Inventory och Job Stress Survey som mĂ€ter utbrĂ€ndhetsnivĂ„ respektive stressnivĂ„.Resultatet visar att det finns Ă„tta stycken stressorer som sticker ut frĂ„n mĂ€ngden dĂ€r den mest frekvent upplevda stressorn bland dessa utbrĂ€nda fotbollstrĂ€nare Ă„r 2003  Àr att ?Fatta viktiga beslut?. Resultatet visar ocksĂ„ att det finns samband mellan flera av de mest frekventa stressorerna..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa upplever sinarbetssituation och hur de nyexaminerade lÀrarna gör för att hantera den. StudiensfrÄgestÀllningar var: Vilka stressorer upplever lÀrare i idrott och hÀlsa i yrket? Hur hanterarlÀrarna i idrott och hÀlsa dessa stressorer? Vilka skillnader och likheter finns det mellannyexaminerade lÀrare i idrott och hÀlsa och de med mer erfarenhet i hur de hanterar dessastressorer? Upplevs arbetssituationen bli bÀttre efter en lÀngre tid i yrket?Metod: Metoden som anvÀndes var en kvalitativ metod genom intervjuer, eftersom individensverklighet, det vill sÀga det upplevda, var av centralt intresse. Studien utgÄr frÄn 8 styckenhalvstrukturerade intervjuer dÀr fyra respondenter har mindre Àn tvÄ Ärs erfarenhet i lÀraryrketoch fyra stycken har minst 7 Ärs erfarenhet. Samtliga intervjuer har spelats in pÄ en diktafonoch sedan transkriberats.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Syftet med denna fenomenologiska uppsats var att ta reda pÄ om det fanns skillnader betrÀffande vad de kvinnliga och manliga studenterna vi har talat med upplevde som stressande. Dessa skillnader skulle ha analyserats med hjÀlp av Berger och Luckmanns teorier om socialisering, samt West och Zimmermans, Butlers och Hirdmans tankar kring genus. Avsikten var ocksÄ att jÀmföra resultatet med tidigare forskning. Studien genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ metod och insamlandet av data skedde vid semistrukturerade intervjuer med fyra manliga studenter och fyra kvinnliga studenter.Studien visade inga tydliga skillnader mellan vad de studerade kvinnorna och mÀnnen upplevde som stressande. Dock fanns vissa tendenser till att kvinnorna oroade sig mer över problem, framtiden och vad som skulle ske.

Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad mÀnniskor som varit utbrÀnda menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förvÀntningar som deras omgivning och som de sjÀlva har stÀllt Àr anledningen till att de har blivit utbrÀnda. Krav som varierar frÄn att vara en duktig medarbetare, en duktig förÀlder, att alltid vara tillgÀnglig, till att göra rÀtt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem pÄ ett rimligt sÀtt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermÀktiga.

Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och Àngslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohÀlsan ökar, det stÀlls höga krav bÄde pÄ att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att fÄ en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen pÄverkar ungdomar i Ärskurs tre pÄ gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar pÄ stressen och hur de hanterar sin stress. För att nÄ syftet intervjuades sex gymnasieelever i Ärskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter vÄra forskningsfrÄgor, dÀr informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hÀlsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier.

Det Àr vÀl kÀnt bÄde empiriskt och belagt i forskning att patienter pÄ intensivvÄrdsavdelningÀr stressade under vÄrdtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressorer hospatienter pÄ intensivvÄrdsavdelningen, belysa om det fanns skillnader i sjuksköterskansbedömning av stressutlösande faktorer och vad patienterna beskrev som stress samtexemplifiera vad sjuksköterskan kunde göra för att minska stressorerna. Artiklar söktes idatabaserna PubMed, Cinahl samt manuellt. Vid bearbetning av artiklarna anvÀndes endeduktiv metod varvid stressorerna delades upp i intrapersonella, interpersonella ochextrapersonella stressorer enligt Neumans teoretiska modell. I resultatet framkom upplevelserav bÄde psykisk och fysisk natur.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Problem: Yrken inom HÀlso- och sjukvÄrden Àr högt fysiskt och framför allt psykiskt pÄfrestande arbeten dÀr tidspress och arbetstempo fortsÀtter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan pÄverka sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: MÄnga faktorer och orsaker till nutidens ohÀlsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav pÄ individen. Varje individ Àr unik och pÄverkas dÀrmed olika av samma situationer.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ fram hur elever upplever och definierar stress, vad som bidrar till stress enligt eleverna sjÀlva samt hur eleverna hanterar sin stress. Vidare Àr det intressant att jÀmföra och se om elevers upplevelser kring stress stÀmmer överens med den redan existerande forskningen. Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr en kvalitativ metod och som utgÄr utifrÄn kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna erbjuder möjligheter att fÄnga upp infomanternas upplevelsers kring stress, vilket i sin tur leder till att en jÀmförelse med den redan existerande forskningen kan göras. I uppsatsens tidigare forskning och teoridel anvÀnds relevant litteratur som berör stress, olika definitioner av stress, stressorer, positiv och negativ stress, ÄtgÀrder för att motverka stress samt stresshantering.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Sjuksköterskor inom palliativ vÄrd behöver pÄ ett effektivt sÀtt hantera stressorer för att hindra att patienterna pÄverkas av sjuksköterskans stressreaktioner och för att förebygga utmattningssyndrom och 'compassion fatigue'. VÄrt syfte har dÀrför varit att undersöka vilka strategier som sjuksköterskor anvÀnder för att hantera de stressorer de utsÀtts för i palliativ vÄrd. För att undersöka detta har vi gjort en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod för att hitta essensen i dessa. Vi har i vÄr litteraturstudie av artiklar inom omrÄdet funnit tre huvudkategorier; Att sÀtta grÀnser, Att ha en tillÄtande miljö omkring sig, och Att finna mening i livet. Sjuksköterskan behöver grÀnser pÄ olika sÀtt, bland annat för att hitta en balans mellan att bli allt för engagerad och att inte vara tillrÀckligt engagerad för att göra ett bra jobb.