Att läraryrket rankas som ett högriskyrke när det kommer till stress, är idag inte någon nyhet och ett flertal studier finns som bekräftar detta. Vad som däremot saknas och som fordrar mer uppmärksamhet, är forskning på vad som bidrar till lärares hälsa. Följande studie är en beskrivning av vad lärare själva upplever bidrar till arbetsrelaterad stress och vilka hälsofrämjande åtgärder de efterfrågar för att stävja denna och öka det egna välbefinnandet. Data insamlades genom enskilda intervjuer med sex lärare på grund och gymnasieskolan och analyserades tematiskt genom insortering under kategorier. Resultatet visar att en bättre belastningsbalans och mer arbetsresurser i form av adekvat uppskattning, ledning, bildning och stöd, upplevs som centralt för hälsa och välbefinnande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sångerskors egna upplevelser av sångens effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad djupintervju och en enkät med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar på den huvudsakliga frågan om aktiviteten sång kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda på om det upplevdes ha en avslappnande och välgörande effekt och i så fall varför.Tidigare forskning har visat ett samband mellan sång och ökat välbefinnande. Det har varit tydligt att sång kan ha en positiv verkan på den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet är flera och därför kan man mest se vad totaleffekten av sång är.Uppsatens teoretiska bakgrund består av litteraturstudier som behandlar frågan vad stress är och dess effekter på kroppen, likaså vad som händer i kroppen vid sång. Jag har både valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, då jag tror att båda kan belysa frågorna i min undersökning.Resultatet visar att sången hade en positiv effekt såväl psykologiskt som fysiologiskt på intervjupersonerna.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med detta examensarbete var att ta fram en modell för att attrahera innovationsmöjligheter till Munktell Science Park i Eskilstuna. Detta gjorde författarna genom att från befintliga teorier deducera fram en hypotetisk modell. Modellen används inte för att skapa innovationer utan för att hitta komplexa problem. Det är lösningarna på de komplexa problemen som i sin tur kan vara innovationerna. Därför har vi kallat de komplexa problemen för innovationsmöjligheter. .

The purpose of this study was to examine and illustrate whether employed social workers, working with supplementary benefits at a social service office, felt stressed. If so was the case, we wanted to investigate if this stress that they felt had any effect on their clients. This study was based on eight qualitative interviews, of which four was with social workers and four was with clients. For a better understanding of our results we used Karasek & Theorells demand-control-support model.The study reveals that the social workers do feel stressed, but they only do so in periods. They declare that they would like to have more time for their work assignments, the meetings with the clients in particulate.

Psykosocial ohälsa är en av de största orsakerna till sjukfrånvaro bland tjänstemän. Få studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress på organisationsnivå. Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA, erbjuder råd för att på företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjänstemän upplevde EU-OSHA:s råd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar på om råden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvårade genomförandet och vilka förutsättningar som krävdes.

Frågan om socialsekreterares arbetssituation är en fråga som är aktuell. På många håll känner sig socialsekreterare utsatta och pressade, då deras arbetsbörda är alltför hög i förhållande till de redskap och resurser de har att tillgå. Arbetsbördan ökar då personalomsättningen är hög och man tvingas täcka upp för andras tjänster, något som har lett till en stor debatt i samhället och även demonstrationer. Det är utifrån denna bakgrund som författarna bestämde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det är i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrända.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

Bakgrund. Studenter upplever mycket stress i sin vardag och tidigare undersökningar visar att studenter inom hälsovetenskapliga utbildningar är mer stressade än övriga studenter. Vi saknade undersökningar gjorda på svenska sjukgymnaststudenter och valde därför att kartlägga upplevd stress, hälsa och fysiska aktivitetsvanor i denna studentgrupp. Syfte. Syftet med studien var att kartlägga hur sjukgymnaststudenter i termin 1 och 5 på universitet och högskolor i Sverige upplevde sin hälsa och stressnivå utifrån studiemiljön och fysiska aktivitetsvanor.

Stressrelaterad ohälsa hos psykologer är ett stort problem och kvinnor drabbas i större utsträckning än män. När upplevda krav överstiger förmåga under en längre oavbruten tid kan stressrelaterad ohälsa uppstå. Stress kan förklaras på olika sätt: på individ- eller organisationsnivå, som en konflikt mellan arbete och familj eller som en konsekvens av ojämställdhet. I denna studie undersöktes hur kvinnliga psykologer som varit sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa beskrev orsaker till sin stress. Intervjudeltagarna kom från hela Sverige och hade under sjukskrivningstillfället anställning inom primär- eller sekundärvård.

Stress och otillräcklighet upplevs av allt fler yrkesverksamma inom vård och omsorg idag. Lång tids stress ökar risken för en rad olika besvär och sjukdomstillstånd och därmed också risken för långvariga sjukskrivningar. Sjuksköterskeyrket som profession innebär många olika potentiella stressfaktorer på arbetsplatsen då det är ett yrke som efterfrågar hög kompetens, samarbete i många olika situationer, ständig tillgänglighet och emotionellt engagemang. I ICN:s etiska kod anges att ?Sjuksköterskan sköter sin hälsa så att förmågan att ge vård inte äventyras?.

As a part of Göteborg Energi?s work towards a smarter electric grid, the company has chosen to investigate the possibilities of automation in their middle voltage grid. In Europe, there are example cases where these technologies already are installed which many articles on the CIRED conference 2011 proved. Netcontrol Oy in Finland has, together with Tekla, created an automated SCADA system that Vattenfall in Finland today uses. The grid mainly consists of 10 kV open loop fed city grid and this automation is mainly designed for this type of grid.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Introduction:A good work environment and good resources among district nurses? and general nurses? are important in the provision of good nursing care. For patient security it is also very important that resources and time are used in an appropriate way. A lot of time is spent on non-core activity, for example administration takes more and more time, which can result in feelings of stress.Aim:The aim was to describe how district nurses? and nurses? in primary care perceived their work environment, how their worktime content was distributed and if there was some connection between perceived work environment and the distribution of work time.Methods:A mapping of the content of the work was made in two parts.

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner..