I och med att stress är ett aktuellt ämne ville vi med detta examensarbete ta reda på vad som gör barn stressade. Eftersom vi är blivande lärare ville vi fokusera på negativ stress för barn i skolan. Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vad några barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra återkommande temarubriker i vårt arbete: sociala relationer, schemaläggning, lektionsupplägg och den fysiska miljön för att lättare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vår undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda på orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn.

Samhället förändras i en allt snabbare takt och med det ökar också stressen bland individer och därmed stressrelaterade sjukdomar. Genom att bedriva en hälsofrämjande hälso- och sjukvård kan många livsstilssjukdomar förebyggas. Fysisk aktivitet sägs vara stressreducerande och ha goda effekter på stressrelaterade symtom. Syftet i föreliggande litteraturstudie var att beskriva samband mellan stress och fysisk aktivitet. Femton kvantitativa vetenskapliga artiklar återspeglas i resultatet som i sin tur är indelat i fyra olika kategorier: fysisk aktivitet minskar stress, fysisk aktivitet påverkar stress i ett dos-responsförhållande, fysisk aktivitet minskar inte stress samt stress har effekter på fysisk aktivitetsnivå.

Tidigare forskning beskriver att stress är en riskfaktor för ohälsa och det är ett arbetsmiljöproblem. Ohälsa bland unga kvinnor ökar i dagens samhälle. Syftet med studien var att finna olika kvalité i stresskänsla hos unga kvinnor och hur deras arbetssituation kan inverka på deras arbetsrelaterade stressupplevelse. För att få mer kunskap kring ämnet stress, har det undersökts hur kvinnor berörs av stress i deras arbetssituation och hur kvinnorna hanterar sin stressupplevelse på deras arbetsplats. Åtta kvinnor som dagligen upplevde arbetsrelaterad stress samt arbetat minst i sex månader, intervjuades.

Jessica Dehlin och Carolin Lindberg (2008) Barns syn på stress. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Studien handlar om hur barn i skolan ser på stress, samt vilka ord och känslor de kopplar till ordet stress. De barn som medverkat i vår undersökning är alla i åldrarna mellan 9 och 12 år och går i skolan i en stor stad, en medelstor stad och i en mindre by utanför en storstad. Samtliga skolor finns i Södra Sverige. Syftet med studien är att ta reda på om barn upplever stress i skolan och synliggöra barnens tankar kring stress, vilket sedan ska ge kunskap som lärare kan behöva för att kunna förebygga stress i skolan. De frågeställningar som vi utgått från är: Hur tänker barn kring stress, Vilka ord kopplar barnen till stress då de fritt får koppla ordet samman med en känsla/upplevelse och vad upplever barn skapar stress hos dem.

Preoperativ stress och oro är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Patienter med hög intensitet av preoperativ stress och oro får ofta postoperativa komplikationer såsom längre återhämtningsfas och svårare sårläkning. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan påverka preoperativ stress och oro. Litteraturstudiens resultat bygger på en analys av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte. Tre omvårdnadsåtgärder som är en del av sjuksköterskeprofessionen eller som finns tillgängliga på vårdavdelningar är information, sjuksköterskans förhållningssätt samt musik.

Abstract The main purpose of this study was to investigate if and how the employees in elderly care experience stress and which underlying causes they understand to be important in their work situation. The purpose was also to investigate whether Karaseks and Theorells demands and control models could be used to explain the employees feelings of stress and to see in which categories the participants are in. Furthermore, the purpose was also to understand the participants work situation and to describe the factors and remedies the employees perceive to contribute to the stress levels at their workplace. 81 questionnaires were distributed at three different locations, two of which were in Ronneby and one in Örebro. 56 people answered the questionnaires.

Forskning tyder på att stress kan påverka barns hälsa och att senare tids ökning av barns ohälsa är relaterat till socioekonomisk status (SES). Studiens syfte var att studera sambanden mellan SES, stress och hälsa hos barn. Totalt 102 barn från åk 4 i två skolor med låg respektive hög SES deltog i enkätundersökningen. Resultaten visar marginella skillnader i stress och hälsa mellan de båda SES-grupperna; dock var magvärk och huvudvärk signifikant vanligare hos barnen i låg-SES-gruppen. Vidare fanns mindre könsskillnader avseende livsstilsfrågor, dock ej direkt i relation till stress och hälsa.

Detta examensarbete syftar till att lyfta fram förskolebarns resonemang gällande stress. Vi lyfter fram och diskuterar olika teorier och begrepp angående stress. Delar som berörs är exempelsvis orsaker, symtom, hantering, lärarens roll, samt stress i förskolan. Vi kommer även att behandla en pedagogisk synvinkel utifrån Sommer och Vygotskijs teorier.De frågeställningar vi har utgått ifrån i undersökningen har varit; Vilket resonemang för barn i förskolan gällande begreppet stress, vad anser barnen orsaka stress hos sig själva, upplever barn i förskolan sig stressade samt hur tror barnen att de kan motverka sina stresskänslor? Vi genomförde intervjuer med 14 barn i fyra till sexårsåldern där resultatet visade sig att de förknippade stress med att ha bråttom och att detta även var orsaken till stress hos dem själva.

Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet. Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, depression eller att arbetsplatsen lämnas. Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress.

Denna uppsats handlar om samband mellan barn och stress. Stressen finns överallt även bland de yngsta barnen på förskolan. Syftet med min uppsats är att undersöka vilka kunskaper och vilken uppfattningsförmåga pedagogerna i förskolan har om stress. Hur vi som pedagoger kan se att barn är stressade och vilka faktorer som leder till stress hos förskolebarnen i åldrarna 2 till 4 år. Undersökningen är kvalitativ och består av en enkät som delats ut till 40 st pedagoger varav 25 har svarat.

Det finns faktorer på arbetet som påverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjänsten präglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förväntningar och i allmänhet ett komplext arbete. Det är något som påverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte är att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjänsten.

This essay addresses the issue of stress by income earners in Sweden 18-64 years old and any possible relationship to their social ties and the individualization process. The data were collected through a questionnaire, sent out to about 185 working men and women. The results showed a relationship between fewer social ties in everyday life and perceived stress of the individual. The result also showed a relationship between higher degree of individualization and stress. Both of these correlations is confirmed by previous research on the concept of work-life and theory of the new individualism.One of the most interesting results the study showed was that there was none relationship with gender and perceived stress in the individual.

Stress definieras som en obalans mellan krav och resurser. Krav och kontrollmodellen samt krav- resursmodellen menar att krav är en negativ faktor. Andra menar att det finns negativt hindrande och positivt utmanande krav. En individ hanterar stress genom olika copingstrategier, två av dem är problemorienterad strategi och emotionell strategi. Forskning har visat att individer med en problemorienterad strategi hanterar stress bättre än de med emotionell strategi.

Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mäns och kvinnors stress. Den teoretiska utgångspunkten är Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebär att allt är socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har också legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell använts för att analysera artiklar från Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mäns och kvinnors stress.

Introduktion: Stress blir allt vanligare och det påverkar människan negativt både psykiskt och fysiskt. Den förekommer bland både kvinnor och män. Minskad saliv, kost och intagsfrekvens samt munhygienvanor medför ökad risk för kariesutveckling. Karies utvecklas genom demineralisering och den orsakas av bland annat mutans streptokocker och lactobaciller som finns i placket. Därför syftar studien till att hitta samband mellan stress och dessa riskfaktorer.Syfte: Att studera hur stress påverkar riskfaktorer för karies.Frågeställningar: Hur påverkas salivproduktionen av stress? Hur påverkas kostvanorna av stress? Hur påverkas munhygienvanorna av stress?Metod: En beskrivande litteraturstudie.