Ett lågtröskelboende vänder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik där intentionen är att erbjuda individen stöd i dennes alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att ställa krav på nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo på ett lågtröskelboende utifrån ett brukarperspektiv, samt vad flytten till lågtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen användes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jämlika med varandra, vilket också skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka om gymnasielärare är medvetna om sina rättigheter vad gäller åtgärder som får vidtas enligt skollagen (2010:800) från 2011. Den syftar även till att undersöka var lärarna fått information om skollagen från.Hur medvetna är gymnasielärare om sina rättigheter enligt lag gällande åtgärder som får vidtas om en elev stör studieron samt vad lärarens tillsynsplikt innebär?Har lärarna varit utsatta för hot och/eller våld samt hur medvetna är de om var de ska vända sig om de känner sig kränkta av en elev?Hur har lärarna fått information om sina rättigheter och åtgärder enligt skollagen och känner lärarna att de fått tillräcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats, där en halvstrukturerad intervju använtssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielärare från tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgänglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lärarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och användes som analysverktyg.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka om gymnasielärare är medvetna om sina rättigheter vad gäller åtgärder som får vidtas enligt skollagen (2010:800) från 2011. Den syftar även till att undersöka var lärarna fått information om skollagen från.Hur medvetna är gymnasielärare om sina rättigheter enligt lag gällande åtgärder som får vidtas om en elev stör studieron samt vad lärarens tillsynsplikt innebär?Har lärarna varit utsatta för hot och/eller våld samt hur medvetna är de om var de ska vända sig om de känner sig kränkta av en elev?Hur har lärarna fått information om sina rättigheter och åtgärder enligt skollagen och känner lärarna att de fått tillräcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning?Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats, där en halvstrukturerad intervju använtssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielärare från tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgänglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lärarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och användes som analysverktyg.

Arbetet Inskolning av de yngsta barnen av Eleonora Persson handlar om inskolning i förskola. Syftet med följande studie är utifrån fyra förskollärares perspektiv undersöka hur de yngsta barnens inskolning kan gå till. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur man förbereder det nya barnet och föräldrarna, vilka inskolningsmodeller som finns samt hur inskolningen kan gå till. Arbetet resulterade i att förskollärare arbetar med två veckors lång inskolning för att barnen successivt samt med stöd av sina föräldrar skall vänja sig vid pedagogerna, den befintliga barngruppen och den nya miljön. Det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar.

Att drabbas av en ätstörningssjukdom får som konsekvens att personen förlorar sin sjukdomsinsikt, matsituationer, maten och vårdpersonalen blir till fiender. Kampen mot sjukdomen för att bli frisk är lång och mödisam. Vården för ätstörningspatienten varierar beroende på personens tillstånd och på vilken avdelning personen är inlagd. Syftet har varit att belysa kvinnor med ätstörningar och deras upplevelser av mötet med vårdpersonal. Studien har genomförts som litteraturstudie där resultatet bygger på skönlitterära självbiografier.

Studiens syfte var att öka förståelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lärande i organisationer uppfattar lärande, samt vilka förutsättningar och hinder för lärande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lärande i organisationer uppfattas utifrån tre huvudteman; där chefen skapar förutsättningar, medarbetarna är drivkraften och organisationen sätter ramarna för lärandet.Nyckelförutsättningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lärandet. Men även organisationen som genom sitt klimat underlättar lärande och chefer som med god kommunikativ förmåga och trygghet i sin roll är engagerad i sina medarbetares lärande. Bristen av ekonomiska resurser, ansträngningen som lärande kräver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap på arbetsplatsen identifierades som hinder..

Syftet med arbetet var att försöka få en föreställning om hur en förändring påverkar de inblandades psykosociala arbetsmiljö, främst ur ett motivations och stressrelaterat perspektiv. Målgruppen var de butikskassörskor som numera även hanterar postärenden. En enkätundersökning samt intervjuer har utgjort metoden för att uppnå syftet. Respondenterna i studien är verksamma i en och samma butik. Enkäterna besvarades dock även av respondenter i en annan butik med traditionell näringsverksamhet.Totalt har femton personer medverkat i studien.Resultatet visar att försökspersonerna erfar nya ansvarsrelaterade arbetsuppgifter samt nya rörelsemöjligheter i det annars fysiskt monotona arbetet.

Klassrumsklimatet har betydelse för bland annat elevernas lärande och trivsel. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare tänker och arbetar kring klassrumsklimat. I litteraturdelen tar jag upp ett par olika faktorer som jag funnit påverkar och har betydelse för klassrumsklimatets utveckling. Dessa är gruppen och lärarens ledarskap. Vidare beskrivs vad som kan känneteckna ett bra klassrumsklimat och hur lärare tänker och arbetar för att skapa detta.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet från förskola till årskurs nio. Syftet med undersökningen är att låta några skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur några olika perspektiv. Resultaten har ställts mot samhällsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar på hur omvärldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmåga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter på rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn på ledarskap för utveckling av verksamheten.

Oro/ångest är vanligt förekommande bland äldre. Det blir allt fler äldre och på alla äldreboende.Depression och ångestsjukdomar hos äldre är vanliga och det finns en underdiagnostisering ochdärmed en underbehandling. Specifik behandling av oro/ångest förutom läkemedel är intesjälvskrivet. I omvårdnaden har man med beröring en unik möjlighet att stödja, lindra och trösta.Syftet med uppsatsen var att ta reda på effekter av beröring/taktil massage på äldre icke dementapatienter inom äldreomsorg. Metoden byggde på litteraturstudier där artiklarna söktes i databasenCINAHL samt manuellt i tidskrifterna Vård i Norden och Journal of Advanced Nursing.

Arbetsplatsvåld är ett vanligt fenomen i Sverige idag, ändå finns det en stor kunskapslucka i hur förebyggande säkerhetsåtgärder och strategierhar avsedd verkan då det handlar om att utbilda anställda i att motverka och hantera situationer som innefattar hot och våld på arbetsplatsen. I denna studie har det genomförts en utvärdering av en utbildningsinsats vid ett av Sveriges universitet. Målet med utbildningen var att öka de medverkandes säkerhet och upplevda trygghet vid arbetsplatsen. Syftet med utvärderingen var att undersöka om utbildningsmålet uppnåddes,och förstå vad resultatet berodde på. För att samla in data till studien, har det genomförts kvalitativa intervjuer med fem respondenter.

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga långtidssjukskrivnas hälsa före och efter avslutad intervention samt studera vilka faktorer som hindrat alternativt främjat återgång i arbete hos individer med tidsbegränsad sjukersättning.Metod: Studien baseras på data från EU-projektet ?SAMKLANG? som är en longitudinell interventionsstudie. Data har samlats in på 59 långtidssjukskrivna deltagare via enkäter både före projektstart och ett år efter och dels har data samlats in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare efter det att projektet avslutats. Intervjudeltagarna var indelade i två grupper (de som hade återgått i arbete/studier och de som fortfarande var sjukskrivna). Interventionen bygger på både behandling och samverkan mellan organisationer som är involverade i rehabilitering av personer som har ett år kvar av sin tid i sjukersättning.

Det är allt vanligare att personer som överlevt hjärtstopp eller har allvarlig hjärtsvikt behandlas med en implanterad defibrillator. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en implanterad defibrillator. Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: att känna rädsla för att få en strömstöt eller för att dö; att känna sig begränsad av ICD:n; att känna sig förändrad; att tvingas anpassa sitt liv; att sakna information och känna behov av stöd; att känna sig tacksam och trygg med ICD:n. Resultatet visar att det till stor del är osäkerheten och rädslan för att få en strömstöt som gör att personer med ICD känner att de själva begränsas och att livet förändras.

SAMMANFATTNINGI Sverige finns 70 sjukhusbundna akutmottagningar varav ett flertal utav dessa har en barnakutmottagning som har dygnsöppen verksamhet. Resterande sjukhus tar emot barn, men bemannas inte av specialiserade barnsjuksköterskor. Vanliga orsaker till att barn uppsöker en akutmottagning är i samband med skada, då de har feber, andningspåverkan eller vid problem med gastrointestinalkanalen. På ett flertal sjukhus används inte någon triageringsmodell för att bedöma barnet, vilket annars anses som en fördel eftersom barnet då bedöms utifrån liknande riktlinjer. Triagering används för att snabbt identifiera den patient som är svårast sjuk och därmed även i behov av snabbast vård och behandling.

Det här arbetet utgår från citat i Läroplanen för förskolan 1998, som tar upp barns språkutveckling och att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla modersmålet och det svenska språket. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers förhållningssätt till, och deras syn på, betydelsen av barns användning av deras modersmål när de lär sig ett andraspråk, i förskolan. Vi fokuserar oss på talspråket. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod.I resultatet har vi kommit fram till vilket förhållningssätt pedagogerna har till barns användning av sitt modersmål, vid inlärning av ett andraspråk. Det lyftes fram om betydelsen av barns modersmål när de lär sig ett andraspråk.