Från den 1 januari 2013 är det obligatoriskt för börsnoterade företag som värderar sina tillgångar till verkligt värde att använda sig av IFRS 13. Tidigare studier angående hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard är något som saknas. Detta trots att en sådan förändring är av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur är en viktig del av företagets organisation. Utifrån den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende på relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgått en stor förändring, och Bokföringsnämnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna fråga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att ändra inriktning på sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock får inte utgifter för immateriella tillgångar aktiveras som en tillgång i balansräkningen inom detta regelverk.

Syftet med detta examensarbete är att få en inblick i hur relationen mellan fastighetsbolag ochserviceleverantörer ser ut på den svenska kontorsmarknaden, både hur den ser ut idag och hur denkommer att utvecklas i framtiden. Strategisk hantering av stödtjänster är något som kallas Facility management (FM), något jag börjar arbetet med att klargöra. Anledningen till att jag vill klargöra vadFM är, beror på att det är en teori vilken ofta missuppfattas. Likväl är syftet med arbetet att få eninblick i hur fastighetsbolagen arbetar och tänker när det gäller att erbjuda sina kontorshyresgästerstödtjänster, samt deras inställning till att ingå partnerskap med serviceleverantörer. För att få dennainblick har jag konstruerat en enkät samt genomfört intervjuer med fastighetsbolag.

Bakgrund och problem: IAS 40 ger inga klara anvisningar om hur fastighetsbolag skallredovisa sina förvaltningsfastigheters värdeförändringar som uppkommer vid värdering tillverkligt värde. Detta har lett till att fastighetsbolagen har tvingats göra egna tolkningar ochposten värdeförändringar har i resultaträkningarna år 2006 redovisats på olika ställen. Vårfrågeställning är: Hur har fastighetsbolagen kommit fram till sina värdeförändringar och hurredovisas dessa i resultaträkningen?Syfte: Uppsatsens syfte är att redovisa för hur fastighetsbolag som tillämpar IAS 40 redovisarsina värdeförändringar samt hur de fastställer förvaltningsfastigheternas verkliga värde.Vidare är syftet att belysa de olikheter som finns i fastighetsbolagens resultaträkningar.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på de börsnoterade fastighetsbolag som tillämparIAS 40 samt de fastighetsbolag som är noterade på den inofficiella listan First North och somfrivilligt använder IAS 40 och verkligt värde i sin redovisning.Metod: Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Vi började vårstudie genom att göra en kvantitativ undersökning genom att studera de 15 börsnoteradefastighetsbolagen årsredovisningar från år 2006.

Från och med räkenskapsår 2014 är det obligatorisk för onoterade mindre företag att välja mellan K2 som är anpassad för mindre företag och K3 för större företag. Denna studie undersöker mindre företags val mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen och vilka faktorer som har haft betydelse vid valet. Studien har en deduktiv ansats och är av kvantitativ natur. Den teoretiska delen består av teorier och tidigare forskning om redovisningsval som ligger till grund för studiens enkätundersökning och dokumentstudie. Empirin analyseras och ställs sedan mot tidigare forskning och teorier.   Studiens resultat visar att större andel onoterade mindre företag väljer att tillämpa K2.

Syftet är att med Z-Score och relevanta nyckeltal jämföra konkursrisken för företag i fastighetsbranschen före krisen i början på 90-talet med de företag som är verksamma idag. Dessutom är vår avsikt att utveckla jämförelsen genom att inkludera konkursframkallande faktorer. För att uppnå syftet med uppsatsen använde vi oss av en deduktiv ansats. En kvantitativ metodansats valdes för undersökningen. Teorin utgörs av Z-Score och dess förmåga att bedöma företags konkursrisk, ekonomiska mått för fastighetsbolag och relevanta nyckeltal.

SyfteSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur pass bra Norrporten marknadsför sitt miljöarbete ut till sina hyresgäster samt redogöra hur pass bra samarbetet fungerar mellan Norrporten och deras hyresgäster när det gäller miljöarbetet. MetodUppsatsen utgår från Norrportens hyresgästers synvinkel angående deras hyresvärds miljöarbete.Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex olika hyresgäster. EmpirinSamtliga hyresgäster har varierande dock bristfälliga kunskaper om Norrportens miljöarbete. Intresset för detta är däremot större och det finns inget som tyder på mottsatsen i framtiden. Teoretiska perspektivDe teorier som har använts är främst kopplade till ämnena marknadsföring och miljö. Vidare har empirin kopplats till tidigare forskning för att styrka våra teorier samt resultat.   SlutsatsISO 14001 certifieringen är en onödig investering för fastighetsbolag. Miljömedvetenheten är större hos de statliga än de privata..

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade.

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk långivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstått mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den främsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 då den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tilläts gå i konkurrs. Botten nåddes sannolikt under 2009 som präglades av en global recession.

SAMANFATTNINGTitel: Förvaltningsstrategier - fyra värdeskapande perspektivNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Madeleine Agerhill & Johan ErikssonHandledare: Jens Eklinder FrickDatum: 2015 - februariSyfte: Syftet med vår studie är att utifrån de fyra indirekt värdeskapande perspektiven; finansiellt, kund, interna process samt innovation- och tillväxt, analysera hur fastighetsbolag utformar sina CREM- relaterade strategier.Metod: Uppsatsens primära data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken personer från några lokala samt några av Sveriges största fastighetsbolag. Uppsatsen tillämpar sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, böcker och Internetkällor. Vi redovisar vårt inhämtade empiriska underlag och analyserar därefter empirins relevans gentemot den tidigare forskningen. För att uppnå en djupare förståelse för de indirekta värdena fastighetsförvaltning kan skapa bygger vi vår studie på en hermeneutik vetenskapsgrund.Resultat & slutsats: Vi presenterar konkreta exempel på hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta värden till företags kärnverksamheter. Uppsatsen tydliggör att fastighetsbolagen själva kan dra stor nytta av att generera mervärde till sina kunder.

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken roll olika fastighetsbolag i Malmö anser sig ha för att påverka segregationen. Vi vill se om det utförs någon styrning från företagen och om typen av ägandeform spelar någon roll för fastighetsägarnas sätt att arbeta med segregationen. Först ägnade vi oss åt litteraturstudier i det aktuella ämnet vilket vi följde upp med intervjuer i tre företag med olika ägarformer. De företag vi intervjuade hade alla olika ägandeskap såsom kommunal, kooperativ och privat. Ägandeformen har betydelse i arbetet mot segregation. Mest påtagligt är det i det privata företaget där ägaren har avgörandet om företaget skall arbeta med detta.

Property companies? results are affected by unrealized changes in value of properties. Since market values are never completely reliable there is always a risk with revaluation with property´s value. The fair value is determined only when a sale is completed. The paper studies how well the Swedish listed property companies reported under the accounting standard, IAS 40.

Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 15hp Författare: Philip Jacobson och Benjamin NuayHandledare: Gunnar Wramsby Titel: Fastighetsförvärv ? En studie om centrala beslut för kommersiella fastighetsköp Bakgrund och problem: Sedan 2008 har belåningen till fastighetsbolag minskat och förändrats. Basel III ställer högre krav på bankerna som i sin tur reflekteras på fastighetsföretagen.  Bankernas kreditbedömning är numera noggrannare och banker värdesätter således avkastning framför monetära värden. Basel III kraven medför att bankerna måste ställa högre amorteringskrav på fastighetsföretagen, vilket slår kraftigt mot fastighetsföretagens ekonomi.  Investeringskalkylering är en central del vid fastighetsinvesteringar.

I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S.

How capital structure influences corporate performance and value has been in the interest of researchers and scholars for more than half a century, but an answer is yet to be found. The main objective of the present paper is to contribute with data for this cause and hopefully help to clarify this mystery. The method that was used was by analyzing the impact of debt on profitability and market valuation through linear regression. The study examined 17 Swedish property companies listed on Nasdaq OMX Large Mid and Small Cap over a 6 year period (2007-2012). The authors found a slightly negative relationship between debt-to-equity and profitability measured by return on equity (ROE) as well as by return on assets (ROA).