SammanfattningBakgrundFrån och med år 2005 måste alla börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag redovisa sina fastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. En värdering till verkligt värde motsvarar det värde som fastigheten har på marknaden vid värderingstillfället. En korrekt värdering innebär att det värderade värdet överrenstämmer med försäljningsvärdet.ProblemTrots införandet av IAS 40 redovisar de flesta bolagen realiserade värdeförändringar som utgörs av skillnaden mellan värderat värde och försäljningsvärde. I vår studie ska vi undersöka tänkbara orsaker till varför dessa värdeförändringar uppkommer och om företagen medvetet värderar exempelvis för lågt.UndersökningFör att utreda ovanstående problem ska vi undersöka realiserade värdeförändringar hos alla svenska börsnoterade fastighetsbolag under åren 2005-2007. Detta har vi gjort genom att granska bolagens årsredovisningar samt redan skriven teori inom ämnet.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur fastighetsägare arbetar med Fastighetssäkerhet i kommersiella lokaler. Rapporten skall även belysa vad man kan göra som fastighetsägare för att minska störningar i verksamheten orsakad av obehöriga samt att öka hyresgästernas trygghet. Metod: Denna rapport är utförd med en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett genom intervjuer med representanter från sex olika företag, som på olika sätt är involverade i fastighetssäkerhet så som försäkringsbolag, säkerhetsbolag samt fastighetsbolag. Rapporten bygger således till största delen av primärdata men även till viss del av sekundärdata i form av statistik. Resultat: Det finns många åtgärder som kan göras för att förbättra säkerheten i och kring lokaler.

Denna uppsats behandlar fenomenet och begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Begreppet används synonymt med företags samhällsansvar och innebär att företag frivilligt vill medverka till ett bättre samhälle. Utgångspunkten är Carroll och Buchholtz mångciterade modell The Pyramid of Corporate Social Responsibility, som förklarar CSR utifrån fyra ansvar: ekonomiskt-, legalt-, etiskt- och filantropiskt. Fokus ligger på CSR som en del i ett företags marknadsföringsstrategi, med betoning på det ekonomiska-, etiska- och filantropiska ansvaret. Problemformuleringen lyder: Hur ser chefers uppfattningar om Corporate Social Responsibility, som en del i marknadsföringsstrategin, i ett brittiskt respektive svenskt fastighetsbolag ut? Syftet är att ta reda på svaret på problemformuleringen samt att se om det finns likheter och skillnader i de båda studerade företagens chefers uppfattningar om CSR.

De senaste åren har debatten och kritiken mot fjärrvärmebolagen och hur fjärrvärmemarknaden hanteras varit skarp. Kundens position har varit svag och har du varit ansluten till ett fjärrvärmebolag har du också varit låst till dennes priser och prishöjningar.Arbetet bygger inledningsvis på en litteraturstudie av fjärrvärmens uppbyggnad, historia och dess alternativ. Vi försöker exempelvis reda ut de komplicerade prissättningsmodeller som fjärrvärmebolagen använder sig av.En av de åsikter som har uttryckts kring fjärrvärmen, från kunder, branschorganisationer och politiker är att fjärrvärmemarknaden bör konkurrensutsättas, att ett så kallat tredjepartstillträde ska tillåtas. Den utredning regeringen tillsatte 2009 kom i slutet på april i år med sitt betänkande på just detta. Där förslår de att en lagändring bör ske och att ett generellt tredjepartstillträde bör tillåtas alla fjärrvärmemarknader.

Bakgrund och problemEn nyhet med de standarder som infördes i samband med IFRS är hur värdering av förvaltningsfastigheter ska gå till. Tidigare redovisades dessa utifrån anskaffningsvärde medan företag efter införandet av IFRS nu även kan välja att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Då företag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde ger detta upphov till realiserade och orealiserade värdeförändringar, vilka ska redovisas över resultaträkningen. Problematiken med detta ligger i att årets resultat påverkas av värdeförändringar som är av en ren redovisningsteknisk natur vilka även är tillåtna att dela ut enligt IFRS. Ett potentiellt problem författarna ser är därför att företag väljer att dela ut orealiserade vinster vilket kan upplevas som mycket riskabelt på lång sikt.

Fastighetsfonder som ägarform och investeringalternativ är väletablerat internationellt sett, men är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna är Onoterade fastighetsbolag där investerarna blir delägare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM år 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt är det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar på den svenska marknaden, och är den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie.Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen går till inom de svenska fastighetsfonderna, något som tidigare inte har studerats närmre. Studien fokuserar primärt på tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, långsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgäster.För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer.

År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anläggningstillgångar med komponenter av betydande värde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillämpas. Den nya redovisningsförändringen innebär att organisationerna måste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för förändringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnå syftet så användes i studien en kvalitativ metod där det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i Västra Götalands län som alla nyligen infört komponentavskrivning.

SammanfattningTitel:   Goodwill ? att vara eller icke vara: En studie om revisorers syn på goodwill och granskningen av den i onoterade bolag.Seminarium: 2010-06-03Institution:     Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingKurs:                Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:      Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh                              Handledare: Ulla PetterssonExaminator:   Cecilia LindhNyckelord:     Goodwill, granskning, revisor, värdering, avskrivningProblemformulering:   Hur värderas de framtida fördelar som goodwillen innebär och varför? Hur granskar revisorer den värderingen?Upplever revisorer några problem med goodwill vid granskningstillfället, varför eller varför inte?Vad har revisorer för syn på goodwill som en tillgång och varför?Syfte:   Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för begreppet och revisorers syn på arbetet med goodwillposten. Syftet är även att beskriva vad begreppet innebär och vad revisorsprofessionen har för syn på goodwill. Vidare undersöks hur de intervjuade revisorerna går till väga vid en värdering av goodwill vid granskningstillfället samt om granskningen upplevs som problematisk.Metod:  I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring hur revisorer ser på goodwill. De primärdata som ligger till grund för uppsatsens empiriska del utgörs av tre personliga intervjuer.

Samtidigt som Sveriges totala energianvändning ökar varje år, pågår en ständig debatt om att förändringar inom flera olika områden är ett måste för miljön och klimatets skull. För att miljön inte ska skadas alltför mycket påpekas det gång på gång, i bland annat media, hur viktigt det är att energianvändningen i landet minskar. Vad det gäller bostadssektorn, står den för cirka 40 % av landets totala energianvändning, vilket innebär att småhusägare, hyresgäster, fastighetsbolag med flera, har ett betydande ansvar om vi ska lyckas minska energianvändningen. I de uttalade miljömålen finns det bland annat mål om att energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska. Trots att det finns subventioner, bidrag och skatter går utvecklingen trögt och kanske krävs mer motivation för att få fastighetsägare att faktiskt satsa på en förändring.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns några skillnader mellan hur kommunala och privata fastighetsbolag arbetar med värdering. Vi vill även undersöka om de metoder som beskrivs i teorin används och hur, samt om det är skillnad i attityd till fastighetsvärdering mellan de olika kategorierna av bolag.För att samla in data till vår undersökning har vi valt individuella öppna besöksintervjuer dels för att relativt få enheter skall undersökas och dels för att vi vill få fram den enskilda individens åsikter och tolkningar. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi studerat relevanta teorier, huvudsakligen angående fastighetsvärdering, vilka vi också redovisar i uppsatsen.Tydliga skillnader mellan de två bolagstyperna har vi främst märkt i syftet med värdering samt vid användandet av externa värderare. De kommunala bolagen vi undersökt har till exempel inget behov av externt värderingsutlåtande för att få banklån. De privata bolagen bedriver i större omfattning handel med fastigheter.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes det nya regler gällande värdering avförvaltningsfastigheter. Värdering till anskaffningsvärdet enligt RR 24 ersattes då av IAS40, vilket medförde att de noterade fastighetsbolagen kunde välja att värdera sinaförvaltningsfastigheter till antingen anskaffningsvärde eller verkligt värde i sinkoncernredovisning. Samtliga fastighetsbolag valde vid införandet att värdera till verkligtvärde. Verkligt värde infördes vid en positiv konjunkturcykel vilket bidrog till kraftigtstigande vinster för förvaltningsbolagen. År 2008 hände däremot något som ingen hadeförväntat sig.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera hur Santa Maria och Almondy harvalt att efterleva de nya dokumentationskraven på internprissättning. Studiens syfte är även attundersöka hur Skatteverket fungerar som en kontrollinstans samt hur revisionsbyrån Deloittekan bistå svenska företag.Metod: Studien har genomförts genom personliga intervjuer med respondenterna samt genomintervju på telefon. Den här studien undersöker onoterade koncernföretag i Göteborgsområdet.Vidare undersöker studien Skatteverkets och Deloittes funktion på området.Referensram: Studiens referensram innehåller lagar, riktlinjer samt prissättningsmetoder föratt ge läsaren tillräcklig kunskap för att kunna förstå studien.Empiri: Det empiriska materialet utgörs av intervjuer från Santa Maria, Almondy, Deloitteoch Skatteverket.Analys och Slutsats: Irene Axelsson på Santa Maria och Mats Wittholt på Almondy har tagitden nya lagen på allvar och försöker på bästa sätt efterleva den. Derasdokumentationsunderlag är dock inte färdigställt, men kommer att finnas färdigt i maj 2008.Företagen kommer att behöva viss hjälp från revisionsbyråerna, framförallt vad gäller attfinna jämförbara transaktioner. Båda företagen befinner sig i en uppstartsfas vad gäller attdokumentera sina interna transaktioner.

Business valuation is something that is carried out on a daily basis and relevant to both small and large businesses. Valuations are often long and complex processes that may be difficult to understand, even for those who have received an education in the field. In this thesis, we try to create a better understanding of how this process works.   Since we are aware of many aspects of the theory behind business valuation, but very little insight into the practical activities, we have chosen a deductive approach, i.e. to go from theory to empirical data.   The conclusion is that the methods presented in the theory is largely used in practice, and that the process of valuation mighty seldom differ between valuations. For the seller to be able to charge a higher value for their companies, it is important to have knowledge of, and review the value-creating factors in the company.

De senaste åren har halterna av växthusgaser stigit märkbart, detta kan sägas bero på ändrad markanvändning och föroreningsutsläpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgått en del kraftiga förändringar, med bland annat global uppvärmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefär 36 procent av Sveriges totala energianvändning. Det är därmed mycket viktigt att energiåtgången inom fastighetssektorn minskar för att påfrestningarna på miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och måste tänka långsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och därmed uppnå en hållbar utveckling som gör att klimatpåverkan minskar.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.