.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan Morningstars rating och framtida avkastning, samt om detta skiljer sig åt i olika börsklimat.Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod då vi har samlat in sekundärdata från dagstidningar och Internet. Den insamlade sekundärdatan kommer att ligga till grund för empirin då vi testar sambanden mellan variablerna rating och avkastning, risk och avkastning samt rating och risk. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den effektiva marknadshypotesen och kapitalmarknadslinjen. Teorin grundas även på tidigare studier av bland annat Morey (2003). Empiri: Med hjälp av statistikprogrammet SPSS undersöker vi korrelationen mellan variablerna rating och avkastning, risk och avkastning samt rating och risk.

Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp.Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen.Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma.

Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden.

Effektiva marknadshypotesen (EMH) utvecklades av Eugene Fama under 1960- och 1970-talet. Grundtanken var att prisbildningen alltid reflekterar den information som finns tillgänglig för marknaden. Fama skiljde på tre former av effektivitet: svaga, semistarka och starka formen. I denna uppsats studerar vi den semistarka formen av effektivitet, vilken omfattar all offentligt tillgänglig information. Syftet är att undersöka effektiviteten i samband med att ny information tillfaller den svenska aktiemarknaden.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det föreligger något positivt samband mellan svenska tillväxtmarknadsfonders avgifter och avkastning under perioden 2002 till 2006. Metod: Metoden som har tillämpats för undersökningen är av det kvantitativa slaget. Regressionsanalyser har genomförts för att utreda huruvida sambandet mellan fonders kostnader och avkastning ser ut. De fonder som ingår är svenskförvaltade tillväxtmarknadsfonder med historik om fem år (2002 till 2006), där det juridiska sätet är lagt till Sverige. Slutsatser: I motsats till tidigare forskningsresultat i ämnet pekar studiens resultat, trots brister i undersökningen, på ett positivt samband mellan de undersökta fondernas avgifter och avkastning.

Analys av portföljer, sammansatta av hög-, mellan- och lågrisk aktier..

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av händelsestudiemetodik undersöka om förändringar av The Federal Funds Rate ger avvikande avkastning på Stockholmsbörsen. Teorin utgörs av den effektiva marknadshypotesen, där vi utgår från den semistarka formen av marknadseffektivitet, aktiers räntekänslighet samt investerares beteende vid makroekonomiska nyheter. Undersökningen visar att det finns avvikande avkastning på Stockholmsbörsen vid förändringar av The Federal Funds Rate. Resultatet varierar dock mellan A- och O-listan..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan antal förvaltare för en fond och dess avkastning. Vidare vill vi även studera sambandet mellan en fonds avgift och dess avkastning. Vår kvantitativa metod har baserats på åtta år och består av 31 svenska aktiefonder. Vårt urval av fonder till undersökningen har delvis gjorts med hjälp av slumpen och delvis styrts av oss själva. Vi räknade först ut de beroende variablerna alfa och totalavkastning.

Detta kandidatarbete handlar om de börsnoterade fastighetsbolagens lönsamhet; mer specifikt om de 17 på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small Cap-listor vid årsskiftet 2010-2011 noterade fastighetsbolagens avkastning på totalt och eget kapital. Syftet var att jämföra företagen och se vilket eller vilka som hade högst av de nämnda avkastningarna under de fem senaste åren, samt att upptäcka udda trendavvikelser av olika slag i jämförelsen mellan företagen under samma tidsperiod. Arbetet utfördes genom att hämta data från årsredovisningar och sammanställa och bearbeta dem i Excel, och sedan med hjälp av samma program illustrera informationen på linje- och stapeldiagram som illustrerade utvecklingen under de fem senaste åren på ett sätt som gjorde det möjlig att hitta svar på frågeställningarna. Slutsatserna var att inget av företagen har haft högst avkastning konsekvent under alla fem år men Catena har haft högst snittlig avkastning på totalt kapital (10,4%) och Balder har haft högst snittlig avkastning på eget kapital under de fem senaste åren (20,7%)..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad vad gäller avkastning och risk mellan små och stora Sverigefonder. Vi vill även undersöka om denna skillnad ser annorlunda ut i olika börsklimat. Vår undersökning fann inte bevis för någon påtaglig skillnad mellan stor och små Sverigefonder vad gäller avkastning och risk..

Syfte: Vårt syfte är att undersöka och försöka säkerställa ett statistiskt signifikant samband mellan volatilitet och avkastning i olika regioner samt globalt. Metod: För att hypotespröva vårt syfte har linjära regressioner med 5 % signifikansnivå utförts, där nollhypotes lyder att det inte finns ett linjärt samband, medan mothypotesen lyder tvärtom. Regressionsanalys har genomförts med hjälp av en databas, som vi skapade själva, samt med dataprogrammet E-views. Teori: Eftersom vi har valt att skriva om risk och avkastning, ansåg vi det vara rimligt att använda oss av portföljvalsteorin, samt att titta på olika typer av risk som en investerare utsätts för när den placerar sitt kapital i värdepapper. Vi går igenom begrepp som avkastning, standardavvikelse, kovarians, korrelation, beta-värde och CAPM.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en högre risk ger en fondsparare i PPM högre avkastning vid ett långsiktigt fondsparande och om den avkastningen speglar den risk spararen tar.Metod: En kvantitativ studie som är baserad på sekundärdata, som är inhämtad från Morningstar. 60 pensionsfonder analyseras från tre olika riskkategorier, med en mätperiod på 10 år. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av relevanta teorier, hypotesprövning och korrelationsanalys.Slutsats: Efter att ha undersökt dessa PPM-fonder så kan man väl konstatera att en högre risk ger en högre avkastning. Däremot speglar inte avkastningen ökningen i risk, förvisso har högriskfonderna bäst sharpkvot men lågrisk fonderna har bättre än medelriskfonderna, vilket betyder att vi inte kan säga att avkastningen i förhållande till risken blir lika bra eller bättre för att du ökar ditt risktagande..

Syfte: Att analysera och förklara hur VC-företags ägarnärvaro vid IPOs påverkar initial underprissättning. Att analysera och förklara hur VC-företags ägarnärvaro vid IPOs påverkar långsiktig avkastning. Metod: Vi använder ett kvantitativt metodval för att besvara uppsatsens problemformulering samt syften. Genom detta val har vi möjlighet att analysera den initiala underprissättningen och långsiktiga avkastningen utefter ett antal valda variabler som kan antas ha en påverkan. Slutsatser: Vi har funnit att VC-backade IPOs har en signifikant lägre initial underprissättning än ej VC-backade IPOs.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilken avkastning som följer ett fastställt betyg från Morningstars ratingsystem, och om det finns en relation mellan ett fastställt betyg och efterföljande avkastning. Kärnhypotesen i undersökningen har alltså varit om ett högt betyg på en fond också resulterar i en högre avkastning i förhållande till en fond med ett lägre betyg. Då Morningstar hävdar att deras ratingsystem kan vara till god hjälp för att hitta duktiga fondförvaltare letade vi även efter samband som skulle kunna verifiera detta uttalande. I undersökningen ingick 123 fonder från tre olika riskkategorier, från låg till hög risk. Undersökningsintervallet var 46 månader med start från januari 2002.

Huvudsyftet med uppsatsen är att se hur ett företags annonsering om återköp av aktier påverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer även en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig från den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen beräknas. En intervju utförs för att bekräfta resultatet.Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning på 0,57 %. Det visade även att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion på en annonsering av ett återköp.