Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

KriminalvÄrdsverket Àr det statliga verk som har hand om kriminalvÄrd i Sverige. Vid Ärsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade pÄ mÀn och kvinnor. Ett stort problem idag Àr att antalet anstaltsplatser inte rÀcker till, samtidigt som ekonomin inte tillÄter nÄgra större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad vÀg genom svensk kriminalvÄrd för att pÄ sÄ sÀtt utnyttja platserna som finns pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Utdata frÄn simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgÄ inom alla omrÄden.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Bakgrund: Stroke Àr en folksjukdom som leder till bÄde motoriska och kognitiva funktionsnedsÀttningar som pÄverkar aktivitetsförmÄgan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbÀttra sin kapacitet till aktivitetsförmÄga genom ÄtertrÀnade och kompensatoriska ÄtgÀrder. Tre ÄtgÀrdsmodeller som tillÀmpas i praxis Àr Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utstrÀckning dessa anvÀnds i praxis Àr dock bristfÀllig. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga tre arbetsterapeutiska ÄtgÀrdsmodeller som tillÀmpas inom slutenvÄrden för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

Examensarbetet gjordes i samarbete med Maria Westerlind AB och mÄlsÀttningen var att ta fram femton modeller inför vÄren 2011, varav tre har valts ut för nÀrmare analys. Konstruktionerna gjordes i Lectras programvara Modaris, dels frÄn fÀrdiga modeller, dels frÄn befintliga grunder. Rapporten beskriver tillvÀgagÄngssÀttet för konstruktionen av de tre utvalda modellerna och redovisar resultaten av de förstaprover som sytts upp baserat pÄ dessa konstruktioner. UtifrÄn detta har en jÀmförelse gjorts mellan för- och nackdelar för de olika tillvÀgagÄngssÀtten och slutsatsen blir att det Àr svÄrt att föredra det ena före det andra eftersom tillvÀgagÄngssÀttet bör vÀljas baserat pÄ modellen som skall konstrueras men att upprÀttandet av ett bibliotek med konstruktionsunderlag skulle kunna vara anvÀndbart i framtiden..

NÀr ett företag importerar eller exporterar varor och tjÀnster i utlÀndsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. VÀrdet pÄ en valuta idag Àr kanske inte densamma imorgon vilket kan bÄde gynna och missgynna företag verksamma inom handel. VÀrldsekonomin utsattes för chocker och en av de vÀrsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av lÀnder exempelvis lokaliserade i EuroomrÄdet. Valutakurser pÄverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.

Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebÀr att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultatrÀkningen. I författningen regleras ej vilken vÀrderingsmodell som skall anvÀndas vid vÀrderingen av optionerna. PÄ grund av detta kan redovisningen pÄverkas pÄ olika vis beroende pÄ vilken optionsvÀrderingsmodell som anvÀnds av bolaget. Uppsatsens syfte Àr att faststÀlla vilka effekter olika optionsvÀrderingsmodeller har pÄ bolagens vÀrdering av personaloptioner och Àven beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden Àr teoretiskt korrekta.

Uppsatsen söker förstÄelse för det nystartade svenska jeansmÀrket Cheap Mondays snabba och stora framgÄngar med sitt koncept. Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner pÄ företaget genomfördes. Denna empiri analyserades sedan utifrÄn modern marknadsföringsteori, till att börja med med hjÀlp av 4 P-modellen. Denna ledde sedan vidare till fördjupning inom word-of-mouth och varumÀrkesidentitet. Med hjÀlp av dessa teorier drogs intressanta slutsatser och vi pekar ut ett antal framgÄngsfaktorer som haft stor betydelse för mÀrkets popularitet..

Ericsson Components AB i Kista tillverkar kiselkretsar i ett antal fabriker. Den fabrik som studien berör Àr "Plan 3". I framtiden ska produktionskapaciteten ökas och processmixen (mix av tillverkningsflöden) förÀndras för fabriken. För att undersöka hur produktionskapaciteten pÄverkas av en förÀndrad processmix och hur produktionskapaciteten kan ökas har simulering valts som verktyg. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av produktionssimuleringsprogrammet Automod simulera kiselkretstillverkningen i fabriken "Plan 3".

SammanfattningSyftet med denna kandidatuppsats Àr att utreda huruvida det föreligger viljeförklaringar vid elektroniska avtal samt utreda om den svenska lagmodellen för avtalsslut gÄr att till-lÀmpa pÄ sÄdana avtal.Regler om avtals uppkomst pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde, finns att finna i avtalslagen. I motiven till avtalslagen framkommer det att avtal uppkommer genom sammanfallande viljeförklaringar. PÄ senare tid har dock viljeförklaringsbegreppet inom doktrinen pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde utgjort grunden för mÄnga och djupa diskussioner. Vid av-talsslut genom dagens elektroniska medel kan det ibland vara svÄrt att urskilja en vilja, dÄ kommunikationen Àr automatiserad. Detta har inneburit utmaningar för rÀttsordning-en och det har diskuterats huruvida viljeförklaringar Àr och borde vara ett grundrekvisit för att ett avtal ska anses kunna uppkomma.För att utreda huruvida det kan anses föreligga en viljeförklaring vid elektroniska avtal, Àr det av vikt att veta vad lagstiftaren har avsett med begreppet.

Snabba svÀngningar pÄ marknaden, globalisering och kundernas höga krav stÀller ledningen införstora utmaningar och bristen pÄ en flexibel ledningsmodell blir tydlig. Den traditionelltfunktionsorienterade organisationsstrukturen rÀcker inte till för att leva upp till kundens varierandekrav och önskemÄl. TillÀmpning av processorientering Àr inte bara utgÄngspunkt för effektiviseringoch kvalitetssÀkring av verksamhet utan Àven för att möta framtida utmaningar samt att leva upp tillkundens olika önskemÄl.Syfte med föreliggande uppsats Àr att etablera en struktur pÄ företaget för att de vidare skall kunnadriva verksamheten ur ett processorienterat synsÀtt. Arbetet försöker pÄ djupet ta reda pÄ hurnuvarande teoretiska modeller om processledning skulle kunna modifieras för att bÀttre kunnatillÀmpas av industrin.TillvÀgagÄngssÀttet Àr inriktat pÄ att analysera LOGOSOLs verksamhet och identifiera processeroch eventuella problem genom deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer ochgenomgÄng av företagets dokument. I forskningsprocessens gÄr empiri och teorilÀsningen parallelltoch berikar varandra under arbetets gÄng.

Att arbeta i projekt Àr en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv Àn den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svÄrt att dra lÀrdomar av tidigare misstag, dÀrför riskeras de att Äterupprepas i andra projekt. Det finns pÄtagliga brister i inhÀmtningen av kunskap frÄn tidigare projekt, men ocksÄ i lagrandet av dessa erfarenheter. UtvÀrdering Àr ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att de ska kunna vidareförmedlas.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.