TvÄvÀgshandel dominerar handeln för marknadsekonomier. Uppsatsen undersöker om tvÄ-vÀgshandeln för EU:s transitionsekonomier har ökat under de senaste Ären, till följd av att dessa lÀnder borde kommit ytterligare en bit pÄ vÀg mot att bli marknadsekonomier. Upp-satsen anvÀnder en modell med landspecifika förklaringsfaktorer till tvÄvÀgshandeln mellan Sverige och EU:s transitionsekonomier för fyra industrisektorer. I modellen inkluderas ocksÄ andra transitionsekonomier samt marknadsekonomier i Europa. Förklaringsfaktorer-na Àr skillnad i inkomst/capita samt landstorlek, avstÄnd, medlemskap i en tullunion och gemensam kultur.BerÀkningarna av andelen tvÄvÀgshandel visar att denna generellt har ökat mellan perioder-na 1995-2000 och 2001-2006 för EU:s transitionsekonomier.

I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

MĂ„let med examensarbetet Ă€r att svara pĂ„ frĂ„gan: "Är det resurssparande att öka detaljeringsgraden i BIM-modellen genom virtuellt uppreglade gipsvĂ€ggar?" Rapporten behandlar en BIM-laboration som genomförts i samarbete med NCC i projektet Signalfabriken i Sundbyberg. Med programmet Lindab Revit Tools (LRT) reglades gipsvĂ€ggar upp virtuellt och adderades till projektets byggnadsinformationsmodell (BIM). Materialet kvalitetssĂ€krades vid samgranskningsmöten och anvĂ€ndes för att generera A3-handlingar för test i produktion. Testet och handlingen diskuterades med representanter frĂ„n olika delar av byggprocessen och en reviderad handling utvecklades samt godkĂ€ndes. Laborationen upprepades med syftet att effektivisera processen och erfarenheterna frĂ„n detta ledde till att frĂ„gestĂ€llningen fick följande svar: Ja, om endast komplicerade omrĂ„den modelleras.

Bakgrund: Intresset kring internkontroll har ökat efter att ett flertal skandaler har uppdagats i större organisationer runt om i Sverige. Trenden visar att organisationer kommer öka sina satsningar pÄ internkontroll de nÀrmaste Ären för att minska riskerna för oegentligheter. Det stÀlls ocksÄ högre krav pÄ kommunerna att utnyttja sina resurser sÄ effektivt som möjligt och de har ett stort ansvar gentemot sina invÄnare nÀr det gÀller den externa redovisningen. En kommunal muthÀrva har nyligen uppdagats i Göteborgs Stad vilket ledde till en nödvÀndig granskning av internkontrollen och en stark förbÀttring krÀvs.Syfte: UtgÄngspunkten Àr att utifrÄn COSO - modellen, som Àr en erkÀnd metod för att sÀkerstÀlla internkontrollen, se om KungÀlvs kommun har tillfredstÀllande rutiner. Syftet Àr att kunna ge förslag pÄ förbÀttrande ÄtgÀrder.Genomförande: Studien genomfördes med bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod.

För att skatta skogsegenskaper utifrÄn data baserade pÄ flygburen laserskanning anvÀnds framförallt tvÄ olika metoder. Den första (areametoden) bygger uteslutande pÄ höjden dÀr laserpulserna reflekterats och en uppskattning av vilka pulser som reflekterats pÄ marken och vilka som reflekterats i vegetationen. Den andra metoden (segmentmetoden) anvÀnder en segmentering av punkterna dÀr laserpulserna reflekterats till enskilda trÀd. Detta Àr dock svÄrt att praktiskt genomföra, dÀrför innehÄller varje segment mellan 0 och cirka 10 trÀd. För att kunna utveckla och utvÀrdera resultaten insamlas Àven exakt information frÄn ett antal provytor genom fÀltstudier. I denna rapport föreslÄs en icke-parametrisk modell för att skatta antalet trÀd i ett segment med segmentens area och art som förklarande variabler.

I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

SammanfattningSyftet Àr att undersöka hur implementeringen av FaRŸ ser ut frÄn landsting till primÀrvÄrd, samt om och hur folkhÀlsoinstitutets implementeringsmodell anvÀnds. Genom intervjuer med ansvariga för omrÄdet inom sex utvalda landsting ska studien belysa vad som enligt informanterna fungerar, och vad som eventuellt saknas i processen med att fÄ igÄng ett effektivt arbete med FaR pÄ landstingsnivÄ. Utefter insamlad data analyseras huruvida det faktiska implementeringsarbetet utgÄr ifrÄn utvald teoretisk implementeringsmodell.FrÄgestÀllningar:- Hur ser implementeringen ut i förhÄllande till utvald teoretisk modell?- Vad har gett framgÄng respektive motgÄng i implementeringen?MetodSex stycken telefonintervjuer med informanter frÄn slumpvis utvalda landsting i Sverige har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick frÄn en intervjuguide med utgÄngspunkt i syfte och frÄgestÀllningar.ResultatHuruvida den utvalda teoretiska modellen finns med i landstingens implementeringsarbete visar resultatet en stor spridning.

MÄlet med det hÀr examensarbetet var att pÄ datorsimulerat vis placera ut ett antal spridare och göra ultraljudsavbildning pÄ dessa, och dÀrefter ur ultraljudsbilden försöka skatta hur mÄnga spridarna var. Detta Àr en början pÄ ett forskningsarbete som har som mÄl att kunna mÀta porösitet med hjÀlp av ultraljud. Tanken Àr att spridarna ska vara en förenklad modell av porösitet. För att förhoppningsvis kunna skatta egenskaperna i bilden, skattas bildens autoregressiva (AR) motsvarighet. AR-modellen skattas i sin tur med hjÀlp av minsta kvadratmetoden.

MĂ„nga svenska kommuner har idag problem med överbelastade avloppsledningssystem. Det kan bland annat resultera i kĂ€llaröversvĂ€mningar i nĂ€rbelĂ€gna fastigheter, överbelastade reningsverk eller brĂ€ddningar till recipienten. För att motverka dessa effekter kan olika Ă„tgĂ€rder vidtas. ÅtgĂ€rderna kan vara olika lĂ€mpliga beroende pĂ„ typ av omrĂ„de och kostnaderna för genomförandet kan variera kraftigt och ha olika miljöpĂ„verkan. Detta innebĂ€r att det Ă€r viktigt att vĂ€ga samman effektiviteten av olika Ă„tgĂ€rder, deras miljöpĂ„verkan, kundnytta och kostnad.Syftet med examensarbetet var att med hjĂ€lp av ett hydrauliskt modelleringsverktyg (PCSWMM) studera ett antal typomrĂ„den och ta fram en förenklad modell.

Corporate social responsibility, CSR, Àr ett aktuellt koncept och dess efterfrÄgan ligger till grund för studien. Konceptet prÀglas av begreppsförvirring som bidrar till att framstÀllningen av konceptet Àr intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framstÀlls i svensk populÀrmanagementpress utifrÄn ett utbudsperspektiv, dÀr föresprÄkare för managementkoncept Àr identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framstÀlls i populÀrmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning pÄ jordens biologiska processer, leder idag till ohÄllbara försörjningsflöden. Företagens beroendestÀllning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgÄr samhÀllet en hÄllbarhetsförÀndring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebÀr ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess Àr ett populÀrt svar pÄ denna frÄga idag, vilken ofta belyser företagets hÄllbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrÄgasÀttas om företag Àr tillrÀckligt ansvarstagande genom detta agerande, dÄ ovanstÄende tankesÀtt inte inkluderar den miljöpÄverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.

Idag a?r fossila bra?nslen fortfarande de fra?msta energika?llorna runt om i va?rlden. Enligt ma?nga experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredssta?lla efterfra?gan av olja. Da?rfo?r bo?r o?verga?ngen till alternativa bra?nslen ske sa? fort som mo?jligt.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera vad som har pÄverkat spotpriset pÄ el i Sverige mellan Ären 1996 och 2002. För att besvara syftet har de variabler som pÄverkar utbudet respektive efterfrÄgan, och dÀrmed ocksÄ spotpriset pÄ el, identifierats med hjÀlp av traditionell ekonomisk teori. DÀrefter har en modell utformats och lösts med hjÀlp av Two-Stage Least Square metoden. De inkluderade variablerna i modellen Àr disponibel inkomst, pris pÄ olja, teknologisk utveckling, kapacitet samt importerad kvantitet el. Förklaringsgraden pÄ regressionen blev cirka 82 procent vilket tyder pÄ att det kan finnas variabler som pÄverkar spotpriset pÄ el som utelÀmnats frÄn modellen.

Kommunala bolag Àr idag en vanlig form för kommunal verksamhet av nÄgot slag. Syfte med denna studie Àr att visa pÄ om balanserat styrkort Àr en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för nÀringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det sÀga om modellen Àr applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska Àven tala om vad fördelarna Àr för ett kommunalt bolag, jÀmfört med en modell dÀr endast ett antal nyckeltal mÀts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsÀtt, dÀr ny kunskap krÀver tolkning. Det vetenskapliga angreppssÀttet har en abduktiv ansats.

Bakgrund & problem: Ekonomistyrning inbegriper mÄnga omrÄden, ett av de centralaomrÄdena Àr fördelningen av kostnader. Kommuner har inte obegrÀnsat med resurser utanmÄste likt den privata sektorn ha en fungerande ekonomistyrning, vilket bland annatinbegriper kostnadsfördelning. VÀxjö kommun har i dagslÀget ett geografisktinformationssystem (GIS) som anvÀnds inom olika förvaltningar för bland annat prognoseroch analyser av olika slag. Problemet som stadsbyggnadskontoret inom VÀxjö kommunupplever Àr att fördelningen av kostnader för GIS inte Àr anpassad efter anvÀndningen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara den nuvarande modellen förkostnadsfördelning inom stadsbyggnadskontoret samt lÀmna förslag pÄ hurkostnadsfördelningen alternativt kan hanteras.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod i form av en fallstudie.Urvalet till de semi-strukturerade intervjuerna har baserats pÄ ett snöbollsurval. För att ökastudiens kvalitet har vi anvÀnt flera kÀllor till det empiriska materialet samt lÄtitrespondenterna ta del av studien.Slutsats: Studien har utifrÄn en jÀmförelse av den nuvarande modellen för kostnadsfördelningoch teori inom omrÄdet resulterat i tre lösningsförslag som Àr möjliga att tillÀmpa för mÀt- ochGIS-avdelningen..