Bränder är en viktig störningsfaktor i den boreala skogen. Sedan människan kom in i bilden finns det förutom de blixtantända, naturliga bränderna också antropogena bränder. Efter att skogen blev värdefull i Sverige bekämpas dock bränderna effektivt och många brandgynnade arter lever en tynande tillvaro. Ansträngningar läggs idag på kontrollerade hygges- och naturvårdsbränningar i syfte att främja brandgynnade arter och bidra till ett naturligt tillstånd i skogen. Det här arbetet syftar till att analysera det spatiala mönstret för naturliga antändningar, deras säsongsfördelning och vilken grad av upptorkning som krävs för att de ska kunna inträffa.Arbetet baseras på insatsrapporter från sammanlagt 45 år med olika grad av användbarhet.

Vanliga arkoffsetfärger innehåller pigment, trioglycerid, mineraloljor eller vegetabiliska oljor, naturliga hartser, alkyder och tillsatser såsom torkmedel, antioxidanter och vaxer.Tryckfärger för olika ändamål torkar genom skilda processer. Arkoffsetfärger torkar i två steg. Först sker oljeabsorption och sedan sker en kombination av oxidation och polymerisation. I detta steg är det bindemedlet och oljorna som förlorar dubbelbindningar, kortare molekyler reagerar och bildar längre molekylkedjor, vilket resulterar i att färgen torkar. Den kemiska torkningen initieras av luftens syre.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett enfamiljshus som både är självuppvärmande och samtidigt uppfyller många människors krav på stora fönsterytor för att få in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att designa en modern villa med en stor total fönsterarea, därefter med diverse energi- och beräkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som använts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar, fönsters placering, husets orientering i förhållande till vädersträcken samt ventilationslösningar. Tillvägagångssättet har varit att göra en mängd simuleringar med olika isoleringstjocklek och material beräknat fram max och min temperatur i huset under olika tider på året. Fokus ligger på att kunna sammanställa en rapport som visar att det med dagens teknik är möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav på komfort och samtidigt är självuppvärmande. Ett viktigt mål i detta arbete var att kunna presentera en villa som även uppfyller de krav som de boende kan ha gällande naturligt solljus.

Vid produktion av hallon i plasttunnel blir det lätt höga temperaturer varma, soliga dagar. Kombinationen höga temperatur och låg luftfuktighet kan orsaka värme- och vattenstress samt öka angreppen av skadegörare. Syftet med arbetet är att göra en översikt av vilka möjligheter det finns att förbättra och anpassa klimatet i plasttunnlar under plantans vegetationsperiod samt utröna hur hallon (Rubus idaeus) påverkas av olika klimatfaktorer. Följande frågeställningar har varit vägledande: Vilken påverkan har lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrålning på hallonplantors tillväxt och utveckling? Hur kan lufttemperatur, luftfuktighet och ljusinstrålning styras och mätas vid odling i plasttunnel? Temperaturoptimum för vegetativ tillväxt verkar skilja sig något mellan sommar- och höstbärande hallonsorter.

LKAB är en producent av järnmalmsprodukter och har stora tillverkningsanläggningar i Kiruna. Den stora produkten är pellets, sintrade malmkulor, och i den kulsintringskedjan finns kylare som kyler kulorna från 1300°C till 100°C för att möjliggöra vidare transport. Kylarens botten består av rörliga luckor där glidlagringen i ändarna arbetar i en tuff miljö med hög värme och malmdamm. Lagren smörjs idag med ett otillförlitligt centralsmörjningssystem och problem har uppstått med stort slitage på axlar och bussningar. Orsakerna till en del av problemen har undersökts men det mesta arbetet har gjorts för att undersöka lagerparametrar för ett nytt lagerkoncept.

Detta examensarbete undersöker avvikelser av nedslagsposition vid fällning av ostyrda vapen från JAS 39 Gripen. Här har endast de störningar från yttre påverkan på bomben då den faller mot marken undersökts. Med yttre påverkan menas icke systemrelaterade störningar, vilket i detta arbete har innefattat variationer av vindhastighet, bombmassa, temperatur, aerodynamisk motståndskoefficient, gravitation, bombens fenvinkel, balkläge och separationshastighet. De vapen som ingår i analysen är tre olika typer från MK80-serien, vilka är fritt fallande så kallade dumb bombs.Dels undersöks de enskilda primärfelen var för sig och dels undersöks den totala påverkan. Eftersom bombfällningar är ytterst resurskrävande finns inte tillräckligt många stickprov från verkliga fällningar att tillgå så för att kunna dra statistiskt korrekta slutsatser har Monte Carlo-simuleringar utförts för att utöka mängden stickprov.

Detta examensarbete har utförts inom programmet högskoleingenjör maskinteknik på Karlstads Universitet under våren 2014 för företaget Prevas Development AB i Karlskoga. Syftet med arbetet är att optimera utformningen av kylflänsar som sitter på en ECU enhet (Electronic Control Unit) som är en komponent till fordonsindustrin. Förbättringen skall tas fram genom att använd en programvara som kan genomföra termiska simuleringar. ECU enheten består av en låda med en överdel som består av kylflänsar som har till uppgift att kyla ner kretskortet med dess olika komponenter som sitter inne i ECU enheten. En termisksimulering har utförts på den befintliga utformningen, resultaten från den simuleringen jämförs sedan med resultatet från de termiska simuleringarna som utförs på nya utformningar som tas fram.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Syftet var att med en enkätstudie undersöka om det fanns någon upplevd skillnad mellan två produktionsflöden inom stålindustrin gällande arbetsrelaterad stress och tillfredsställelse. Val av flöde baserades på sjukfrånvarostatistiken då flöde 1 hade en högre korttidssjukfrånvaro än i flöde 2. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon mätbar skillnad mellan yngre och äldre arbetstagares arbetsrelaterade stress och tillfredsställelse.Resultaten visade en signifikans för delmåttet rolltydlighet där de äldre deltagarna skattade rolltydligheten högre än de yngre deltagarna. Resultaten visade också signifikans för arbetstillfredsställelse för delmåtten belysning, ljud, smuts och temperatur där deltagarna i flöde 2 var mer nöjda än i flöde 1. De yngre jämfört med de äldre visade sig uppleva mer psykosocialt stöd och deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en högre grad av autonomi än deltagarna i flöde 2, äldre deltagare upplevde sig även ha en bättre autonomi än de yngre deltagarna.

Bakgrund: Sömn är ett fenomen som alla upplever. Den utgör cirka en tredjedel av våra liv. Många gånger reflekterar vi inte över vår sömn och våra sömnvanor. Fysiologiska faktorer som tillkommer under en sjukhusvistelse tvingar patienter på en dålig sömnhygien. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att identifiera icke farmakologiska åtgärder gällande ljud, ljus, aktivitet, rutiner och temperatur samt hur sjuksköterskan kan tillämpa dessa vid fysiologisk störd nattsömn på sjukhus. Metod: Databassökningarna har utförts i Cinahl, Medline och Pubmed. I litteraturstudien granskas tretton kvantitativa studier och en meta-analys. Resultat: Resultatet uppvisar ett antal åtgärder för att främja sömn.

Målet för det här projektet är att se huruvida lönsamheten inom fårproduktionen kan förbättras genom ett högre utnyttjande av fårstallet. Det görs genom att bedriva omgångsvis uppfödning av kalkoner i halva ?fårstallet? under sommarhalvåret. I den här studien har jag utgått ifrån att köpa fem veckor gamla kalkonkycklingar till produktionen istället för att köpa dagsgamla kycklingarna vilket är det vanliga. De dagsgamla kycklingarna är känsliga och kräver mycket av både stallmiljö och djurskötare.

Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö. För att kunna kartlägga elevernas upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne.

Bakgrunden vid projektet var varierande, ibland alltför höga, silverhalter i slagg vid nedsmältning av anodslam på ädelmetallverket. Den ekonomiska utvärderingen visar att ädelmetaller (ÄM) för över 4 miljoner kr varje månad blir kvar i den slagg som lämnar verket för att ytterligare en gång genomgå smältning, konvertering och elektrolys i kopparlinjen. Uttaget av metallerna försenas således i ca 30 dagar med räntekostnader som följd. Uppgiften var därför att försöka utröna orsaker och föreslå tänkbara åtgärder för att komma till rätta med problemet. Strategin med projektet var att hitta faktorer som kunde tänkas förklara variationerna hos silverhalten i den bildade slaggen vid smältningen och konverteringen av anodslammet.

Vid vattenkraftverket i Hammarforsen har man nyligen förnyat transformatorer. Tidigare var en av transformatorerna placerad i den södra stationsbyggnaden där värmeförlusterna användes för uppvärmning, men den är nu borttagen. Detta arbete har syftat till att undersöka hur stort uppvärmningsbehovet är för den södra stationsbyggnaden samt analysera hur värmen kan tillgodoses tillsammans med möjliga energieffektiviseringsåtgärder. Det här projektet är ett examensarbete i civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitet. Arbetet har utförts under våren 2014 på uppdrag av Statkraft Sverige AB.Byggnadens uppvärmningsbehov beräknades teoretiskt utifrån kända samband tillsammans med temperaturmätningar på plats.