Sök:

Sökresultat:

569 Uppsatser om Omvćrdnad och Temperatur - Sida 20 av 38

Modern trÀdgÄrdsdesign med den kinesiska vishetslÀran Feng shui

Det Svenska miljömÄlet om Äterföring av vÀxtnÀring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för Äterföring av avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krÀvs det att slammet mÄste vara hygieniserat. PÄ centrala reningsverket i Kristianstad vill man anvÀnda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebÀr en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jÀmförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranlÀggningen.I rapporten ingÄr energibalans som inkluderar uppvÀrmning av slammet, vÀrmeförluster frÄn rötkammarens vÀggar, samt energiinnehÄllet i den producerade rötgasen. En jÀmförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvÀrmning och tillÀggsisolering av rötkamrarna.

En litteraturstudie över kÀngurumetodens pÄverkan pÄ prematura barn

SammanfattningBakgrund: KÀngurumetoden, kangaroo care (KC) som innebÀr att barnet ligger hud-mot-hud med sin förÀlder eller anhörig, anvÀnds i nÀstan hela Skandinavien sedan tidigt 1990-tal. KÀngurumetoden har Àven anvÀnts pÄ prematura barn och barn med lÄg födelsevikt som en viktig del i behandlingen. Sjuksköterskornas roll i denna behandling Àr att informera och lÀra förÀldrarna om metoden och sedan övervaka barnet under hud-mot-hud kontakten.Syfte: Syftet var att beskriva kÀngurumetodens pÄverkan pÄ prematura barn och barn med födelsevikt under 2000g.Metod: Beskrivande allmÀn litteraturstudie med systematisk sökning.Resultat: Ett positivt resultat, hos barn som mottog KC, visades vad gÀller tillvÀxt, nervsystemets utveckling, hÄllande av temperatur, matning, interaktion, grÄt vid smÀrta samt morbiditet och mortalitet. HjÀrtfrekvens och saturation pÄverkades inte alls eller negativt i jÀmförelse med de barn som inte fick KC. De olika studierna visade olika resultat vad gÀllde pÄverkan pÄ andningen samt utveckling och inlÀrningSlutsats: Hur barnet pÄverkas av KC Àr individuellt och beror pÄ barnets utgÄngslÀge, men det ger en större förekomst av positiva effekter Àn negativa effekter dÄ den anvÀnds pÄ prematura barn..

Slitbanebetong för broar: Inventering och inverkan av krympning

AnvÀndning av direktgjuten slitbetong som farbana Àr ett intressant belÀggningsalternativ. Men för att kunna implementera alternativet i en större omfattning bör en Àndring pÄ formeln enligt bro 2004 del 62.323 för direktgjuten slitbetong göras. Detta pÄ grund av att formeln ger för hög stÄlfiber mÀngd. DÀrför Àr denna rapport en del av förbÀttringen av formeln.I rapporten gör författaren en inventering dÀr bl.a antal broar som har direktgjuten slitbetong som farbana, i vilka intervaller i bÄde lÀngd och broyta de finns samt var och nÀr dessa broar byggdes tas fram. Det görs Àven en inventering om vilka typ av skador dessa broar har.

Utfodringsfrekvensens pÄverkan pÄ prevalensen svansbitningar hos slaktsvin

Svansbitning Àr ett stort problem i slaktsvinsproduktionen ur sÄvÀl djurvÀlfÀrdsmÀssig som ekonomisk synvinkel. Etiologin bakom problemet anses vara multifaktoriell och Àr ej helt utredd. Man kan dela in faktorerna i interna riskfaktorer och externa riskfaktorer. De interna riskfaktorerna avser genetiska egenskaper med avseende pÄ ras och hÀrstamning, beteende, rangordning, kön, exteriör, vikt, Älder och allmÀn hÀlsostatus. De externa riskfaktorerna avser faktorer i miljön, som belÀggningsgrad, möjlighet att böka, berikning i miljön, strömaterial, temperatur, ventilation, ljus, sÀsong pÄ Äret, boxens utformning, utfodringssystem och fodrets sammansÀttning. Detta Àr en retrospektiv studie dÀr prevalensen svansbitningar i en slaktsvinsbesÀttning har jÀmförts före och efter en Àndring i utfodringsrutiner.

Infektionssjukdomen kolibacillos hos vÀrphöns : orsaker till uppkomst och ÄtgÀrder för reducerad utbrottsrisk

Förekomsten av sjukdomen kolibacillos har ökat inom besÀttningar med vÀrphöns. Utbrott av sjukdomen orsakar ekonomiska förluster inom alla produktionsgrenar av fjÀderfÀ. Ett samband kan ses mellan ökningen av antalet kolibacillos-utbrott och den ökade andelen frigÄende besÀttningar. Flertalet parametrar i hönsens omgivande stallmiljö inverkar pÄ kÀnsligheten för infektion. Producenten bör lÀgga vikt vid att kontrollera ventilationen i stallet för att hÄlla kontroll pÄ ammoniak, damm, luftflöden, luftfuktighet och temperatur, vilka samtliga inverkar pÄ spridningen och infektionspotentialen hos sjukdomsframkallande sk.

Avgasrening för framtida miljökrav

SammanfattningI dagens miljöfokuserade samhÀlle stÀlls det allt högre krav pÄ den tunga fordonsindustrin varvid den gÀllande miljölagstiftningen skÀrpts i flera steg de senaste Ären. Scania tillverkar tyngre fordon och motorer som alla mÄste följa de kommande utslÀppskraven. Detta innebÀr att motorernas utslÀpp mÄste reduceras varför avancerade efterbehandlingssystem har införts i ljuddÀmparen. En metod för att rena avgaserna frÄn kvÀveoxider Àr SCR-teknologi (Selective Catalytic Reduction). Denna teknik bygger pÄ att en urealösning sprutas in i avgasflödet.

Faktorer som p?verkar operationsteamets icke-tekniska f?rdigheter

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

UtvÀrdering av infiltrationskapaciteten hos substrat för regnbÀddar

RegnbÀddar, eller Rain Gardens, Àr vÀxtbÀddar som bÄde fördröjer och renar dagvatten och Àr ett sÀtt att efterlikna naturens eget sÀtt att rena vatten. RegnbÀddar kan finnas i gatumiljö och samsas med fordon och trottoarer. Det kan Àven vara en vacker detalj i en villatrÀdgÄrd. KlimatförÀndringarna ger oss kraftigare nederbörd under kortare perioder och kommer framöver att ge oss blötare vintrar och torrare somrar. Det traditionella dagvattensystemet som snabbt leder bort vatten frÄn staden Àr omodernt och ineffektivt. RegnbÀdden tar hand om vattnet pÄ plats och tillsammans med gröna tak, svackdiken och genomslÀppliga markbelÀggningar skapas ett uthÄlligt dagvattensystem.

Energibalans för rötkammaranlÀggningen vid centrala reningsverket i Kristianstad för olika driftalternativ

Det Svenska miljömÄlet om Äterföring av vÀxtnÀring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för Äterföring av avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krÀvs det att slammet mÄste vara hygieniserat. PÄ centrala reningsverket i Kristianstad vill man anvÀnda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebÀr en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jÀmförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranlÀggningen.I rapporten ingÄr energibalans som inkluderar uppvÀrmning av slammet, vÀrmeförluster frÄn rötkammarens vÀggar, samt energiinnehÄllet i den producerade rötgasen. En jÀmförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvÀrmning och tillÀggsisolering av rötkamrarna.

Luftkvalitet vintertid för frigÄende vÀrphöns i stall utan tillsatsvÀrme : utvÀrdering av en föreslagen kontrollista

Luftkvalitén vintertid i stall för frigÄende vÀrphöns Àr ett omdiskuterat Àmne inom svensk ÀggnÀring. Djurens vÀlfÀrd Àr grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan pÄ detta. I de flesta stall sÀnks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera vÀrmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lÄgt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det Àr svÄrt att hÄlla nivÄerna av ammoniak under grÀnsvÀrdet pÄ 10 ppm i stall för frigÄende vÀrphöns vintertid. Med anledning av vikten av en vÀl fungerande ventilationsanlÀggning har den ideella föreningen FjÀderfÀcentrum i samrÄd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjÀderfÀstallar. Examensarbetet syftade till att utvÀrdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanlÀggningar i stall för frigÄende vÀrphöns i flervÄningssystem, utan tillsatsvÀrme.

Vinterförvaring av Pelargonium x hortorum :

There are many different recommendations on how to keep pelargoniums over winter, but most of the recommendations suggest ?the higher the temperature, the more light and water the pelargonium needs?. The purpose with this paper is to try to explain the best and the worst results that are achieved with different storage alternatives of zonal pelargoniums. The results are based on an orientating investigation carried out in January-February, and a questionnaire that members of the Swedish Pelargonium Society answered to. Both the orientating investigation and the questionnaire showed that zonal pelargoniums are best stored light and cold but frost free. They should be irrigated according to their needs which is when the soil is dry, about every second to third week. Zonal pelargoniums are very resistant to drought and can survive without water for at least 44 days, both when kept under light and cold as well as under light and warm.

Energieffektivisering av Havets Hus : kartlÀggning av faktorer som pÄverkar energiförbrukningen i havsvattensakvariet i Lysekil

I detta examensarbete undersöks potentiella ÄtgÀrder för att energieffektivisera havsvattensakvariet Havets Hus, belÀget pÄ Sveriges vÀstkust. DriftsförhÄllandena pÄ Havets Hus har kartlagts och berÀkningar och datasimuleringar utförts för att faststÀlla ÄtgÀrdsförslag med syfte att effektivisera energiförbrukningen i anlÀggningen.Klimatdata och energiförbrukningsstatistik har samlats in och redovisas. MÀtningar och berÀkningar pÄ anlÀggningen har utförts för att faststÀlla driftsförhÄllandena. UtgÄende frÄn driftsförhÄllandena har datasimuleringsmodeller skapats med vars hjÀlp berÀkningar görs för att ÄskÄdliggöra effekterna av föreslagna ÄtgÀrder.DriftsförhÄllandena för ett publikt havsvattensakvarium med stor variation pÄ bÄde besökarantal och temperatur pÄ ingÄende havsvatten Àr unika. De Àr inte direkt jÀmförbara med driftsförhÄllandena i andra anlÀggningar i Sverige utan pÄminner mera om den avfuktningsproblematik som uppstÄr i lÀnder med tropiskt klimat.Resultatet Àr att den största potentialen att spara energi finns i att byta ut systemet dÀr intagsluften regleras med Äterluft till ett system med ett variabelt luftflöde.

SĂ€songslagring av kyla i bergrum

I Sverige finns sedan lÀnge ett stort behov av energi för att vÀrma bostÀder och andra lokaler. Under senare Är har Àven behovet av kyla ökat. Sedan 1992 produceras fjÀrrkyla pÄ ett flertal orter i landet. FjÀrrkylaproducenten levererar kyla (i form av kallt vatten) till kunden för kylning av lokaler eller processer. FjÀrrkyla kan ofta produceras pÄ ett mer miljövÀnligt och billigare sÀtt Àn traditionell kylproduktion, som produceras med kylmaskiner vid varje fastighet.I detta arbete utreds förutsÀttningarna för att lagra kyla i form av is eller snö frÄn vintern till sommaren.

Zinklegering i Äldrat och kylt tillstÄnd : Identifiering av parametrar som förÀndrar materialegenskaperna i Zamak5

BilsÀkerhet Àr en viktig frÄga i dagens samhÀlle. Det enklaste sÀttet att skydda sig vid en bilfÀrd Àr genom att anvÀnda sÀkerhetsbÀlte. En sÀkerhetsbÀltesrulle Àr uppbyggd av flera olika komponenter, en av dessa kallas torque tube som tar energi nÀr kroppen fÄngas upp av bÀltet vid en eventuell kollison. SÀkerhetsbÀltet ska skydda passagerarna i bilen i mÄnga Är och vid olika temperaturer. Torque tuben Àr i detta fall gjuten i en zinklegering som heter Zamak5 som förÀndrar sina materialegenskaper i Äldrat och kylt tillstÄnd.

VĂ€rme & El med Stirlingmotor

En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för anvÀndning i villor. Som energikÀlla anvÀnds de heta rökgaserna frÄn förbrÀnningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av Äret dÄ vÀrme- och energiförbrukningen Àr som störst i vÄrt land. Under den varma Ärstiden finns den tillgÀnglig som reservkraftverk. Tanken Àr att stirlingmotorns vÀrmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->