Ipred-lagen, som trädde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Bestämmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebär att det har blivit lättare att ingripa mot illegal fildelning på Internet. Upphovsrättsinnehavare har, enligt bestämmelserna, rätt att få ut information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsföreläggande. Bestämmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestämmelser om att människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var gränsen mellan upphovsrättsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gå genom studerande av bestämmelserna om informationsföreläggande i 53 c-g §§ URL i förhållande till bestämmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen på områdena är utformad till upphovsrättsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta får stå tillbaka för upphovsrättsinnehavarnas ekonomiska intressen.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta. Syftet: Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi.

Facebook är ett internetbaserat socialt nätverk och tillika en mötesplats för nästan en miljard människor världen över. Nyligen introducerades företaget på den amerikanska Nasdaq-börsen och det skulle komma att bli en av de högst värderade börsnoteringarna någonsin. Förväntningarna på Facebook är enorma, men samtidigt hörs kritiska röster om hur aktieägarnas förväntningar på ekonomisk avkastning kommer tillfredsställas på bekostnad av användarnas integritet detta skulle i förlängningen skapa missnöje. Det är onekligen en imponerande framgångssaga men i takt med ökande närvaro på internet i allmänhet och Facebook i synnerhet framstår det också som ett socialt fenomen värt att studera. Det är en plats där miljontals människor interagerar dagligen, men man kan fråga sig vari lockelsen ligger med Facebook och vilka biverkningar som tillkommer.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och varje år insjuknar ungefär 30 000 personer i Sverige. I ett slag kan stroke medföra en plötslig förändring för patientens integritet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsroll kring strokepatienter samt patienternas upplevda livskvalitet. Frågeställningarna som användes var: på vilket sätt kan sjuksköterskan hjälpa stroke patienter att uppnå en god livskvalitet? Vilka faktorer påverkar patienternas livskvalitet? Finns det någon skillnad på livskvalitet när det gäller strokedrabbade män och kvinnor? Denna studie bygger på tretton vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av kommunikation med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Vidare var syftet att beskriva vad det kunde finnas för hinder för en god kommunikation dem emellan. Ett ytterligare syfte var att beskriva de faktorer som kunde underlätta kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter som har afasi till följd av stroke. Metod: Artikelsökning till denna litteraturöversikt gjordes i PubMed, CINAHL, Cochrane och Vård i Norden. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010 samt skrivna på svenska eller engelska.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om man kan påverka en användares förtroende för e-handel genom att med hjälp av PRIME erbjuda användaren en funktion för att återkalla eller ändra personuppgifter hos ett e-handelsföretag. PRIME är ett verktyg för att skydda användarens personuppgifter, t.ex namn, adress och kreditkortsnummer, på Internet. Användaren ska själv ha kontroll över, och veta vem som har fått tillgång till hans/hennes personuppgifter. PRIME är ännu på prototypstadiet och undersökningen genomfördes med hjälp av animationer som avslutades med Wizard of Oz-baserad interaktion med en liten mock-up. Tio personer deltog i testet.

A reform of higher education in Sweden in 1993 led to stiffer competitive climate among educational institutions. The reform meant that educational institutions now had the opportunity to plan their curriculum autonomously. Prior to the reform educational planning was restricted to the Swedish government. The new rules spelled a greater opportunity for educational institutions to profile themselves based on their educational offerings. The higher degree of competition means that marketing becomes increasingly important when recruiting new students.

Forskning tyder på att den professionella relationen är betydelsefull för resultatet av en insats inom socialt arbete och att det finns många olika faktorer som den professionella måste förhålla sig till. Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattning om den professionella relationen, samt hur man som professionell kan förhålla sig i relation till klienter som saknar ett brett social nätverk. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som arbetar på Hem för vård och boende samt stöd- och utslussningsboende för ensamkommande barn. Det insamlade materialet har strukturerats utifrån Grounded Theory för att därefter analyseras hermeneutiskt. Studien har mynnat ut i en modell som synliggör den avvägning socionomen måste göra mellan att delge eller inte delge i relation till klienten.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva undersköterskans etiska förhållningssätt iomvårdnadssituationen i hemtjänsten.Bakgrund: Hur mötet mellan personal och vårdtagare sker har betydelse för vår integritet.Att kunna ge ett gott bemötande i olika situationer kräver reflektion över vilka värden ochnormer som styr i mötet med den enskilde. Hur bemötandet upplevs påverkas också av vilketförhållningssätt och vilken människosyn som vi är präglade av. Med ett engagerat ochempatiskt synsätt kan arbetet med människor upplevas meningsfullt genom att de vi möterkan känna att de får förståelse för sin situation, att de blir bekräftade och respekterade.Metod: Arbetet har en kvalitativ ansats och intervju har används som metod. Totalt har åttaundersköterskor intervjuats. Intervjuerna spelades in och en frågeguide med öppna frågor haranvänts.

The aim of this thesis is to contribute to a better understanding of the FRA-law. The focus of the study is to examine how Swedish politicians relate to the new draft of this law on intelligence. Key themes in the study are security, threats, surveillance and privacy. The power relationship between the individual and the state is also examined. Empirical data used in this study consists of a spoken plenary debate in the House which was held in connection with the adoption of the FRA law in June 2008.

Det finns många faktorer som påverkar galtens ejakulatkvalitet, t.ex. genetisk bakgrund och miljöfaktorer. Om det finns ett samband mellan ejakulatets kvalitet och galtens verkliga fruktsamhet kan man lätt skilja på bra och dåliga galtar, och därmed sålla bort galtar med dålig fruktsamhet. I Sverige kontrolleras idag alla ejakulat som skall gå till artificiell insemination för fem klassiska spermieegenskaper (volym, koncentration, motilitet, andelen onormala spermier och totala antalet spermier), för att få en uppfattning om ejakulatets kvalitet. Dock har det inte kunnat påvisas att dessa egenskaper har någon klar koppling till galtens verkliga fruktsamhet, även om de kan ge indikationer om den.

Att samtala eller kommunicera med andra medmänniskor är för de flesta människor helt naturligt och något vi gör utan att tänka närmare på det. Att kommunicera är ett sätt att få kontakt med och lära känna andra och att visa medkänsla och omtanke om andra människor. På en intensivvårdsavdelning (IVA) är det en stor utmaning för sjuksköterskorna då de vårdar patienter som på grund av respiratorbehandling inte kan föra en normal kommunikation. Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av kommunikation med lätt respektive tungt sederade patienter som vårdas i respirator, samt hur intensivvårdssjuksköterskan främjar en god kommunikation. En kvalitativ studie med narrativ metod valdes.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kamerövervakningen fungerar på fyra gymnasieskolor i Stockholm. Jag ville ta ta reda på hur skolledningen tänker kring kameraövervakning, vilka fördelar och nackdelar som det kan medföra. Den valda metoden för undersökningen har varit kvalitativa intervjuer, med rektorer på fyra gymnasieskolor. Mina frågeställningar är följande: Hur ser problembilden ut som motiverar för kameraövervakning på gymnasieskolor? På vilket sätt kommer kameraövervakningen att åtgärda problemet? Hur hanterar skolan informationen? Hur motiverar skolor övervakningen kontra elevers integritet? Kameraövervakningen har enligt Datainspektionens undersökningar ökat med över 150 procent på skolor sedan 2005 och ökningen tycks fortsätta.

I denna studie har insamling av referensdata över språkförståelse hos treåringar med typisk språkutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet Sofialådan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) använts. Sofialådan bygger som flera andra språkförståelsematerial på den s.k. act-outmetoden där man låter barnet agera med föremål efter en given instruktion. Med hjälp av föremålen i Sofialådan bedöms barnets förmåga att identifiera grundfärger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremålenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.