Kroppsberöring är ett viktigt redskap i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Genom kroppsberöring kan trygghet, Omtanke, uppmuntran mm åstadkommas. Undersökningens syfte var att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva kroppsberöringens betydelse i omvårdnadsarbetet, samt att se kroppsberöringen ur ett transkulturellt perspektiv. Författaren valde att göra en kvalitativ ansats där respondenterna utgjordes av sjuksköterskestuderande och verksamma sjuksköterskor. I undersökningen framkom att kroppsberöringen användes som en handling för att skapa kontakt och för att få en helhets bild om hur patienten känner sig.

Ett öppnande Det händer ibland att vi upptäcker platser som lyckas erövra en speciell plats i våra medvetanden. Det är platser som sätter tankar och känslor i rörelse, och som för en lång tid framåt väcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av människans hand, men som övergivits i takt med att samhället förändrats. I sin bortglömdhet väcker de en svårbeskriven sympati, nästan som den till en gammal vän i behov av kamratlig Omtanke.

Varje år blir cirka 100 000 barn i Sverige inlagda på sjukhus. De flesta har minst en förälder med sig under sjukhusvistelsen. För föräldrarna är detta ofta en mycket stressande och orolig tid oavsett barnets sjukdomsdiagnos. Hur föräldrar blir bemötta i vården varierar trots att det idag förespråkas familjecentrerad vård med deltagande föräldrar och Omtanke om hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha sitt barn på sjukhus.

Schizofreni är en av våra allvarligaste sjukdomar och risken att återinsjukna är stor. Vid akutasjukdomsskov kan patienterna bli vårdade under tvångslag. Vid tvångsvård kan patientenfråntas sin autonomi, vilket kan vara ett hot mot självaktningen och medföra en kränkning avintegriteten. Få studier handlar om hur patienter uppfattar omhändertagandet vid tvångsvård.Syftet var att beskriva patienters uppfattningar och erfarenheter av omhändertagandet vidtvångsvård. Studien var en pilotstudie med två informanter.

Det har under senaste tiden skett en förändring till att fler människor vill dö i hemmet. Det medför att närstående har fått en ökad betydelse när det gäller vård i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare i hemmet till en person i livets slut. Litteraturstudien är baserad på 9 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: vilja veta vad som händer och kommer att hända: känsla av isolering, rädsla och sorg: en vilja att göra allt för den sjuke: känna mental trötthet, utmattning och behov av egen tid: hantera situationen med hjälp av Omtanke och stöd.

Detta arbete bygger på en studieresa, under en månads tid, till Indien, Dharamsala. Dharamsa-la är känd för att inhysa den tibetanska statens exilregering och inte minst den tibetanska bud-dismens andlige ledare Dalai Lama. Därav är Dharamsala en viktig tillflyktsort för de tibe-tanska flyktingar som undkommit den Kinesiska regeringens förtryck i Tibet.Syftet med denna studie blir därför, att få mer insikt och kunskap om hur man idag i Dha-ramsala bemöter tibetanska flyktingbarn från Tibet.Jag fick äran, att möta 8 av de människor som dagligen möter och arbetar med tibetanska flyktingbarn på ett eller annat sätt.I undersökningen har jag dels använt mig av kvalitativa intervjuer och dels av observatio-ner. Genom dessa metoder framgår det, att tibetanska flyktingbarn blir bemötta på ett kärleks-fullt och respektfullt sätt. Detta för, att de skall få ett värdigt liv i frihet samt en gedigen ut-bildning.Tibetanernas Omtanke och kärlek till sin nästa generation motiverar barnen, i Dharamsala, att vilja studera, för att senare i livet ska kunna hjälpa andra tibetaner i nöd, vilka fortfarande är under den Kinesiska regeringens våld i Tibet..

Kroppsberöring är ett viktigt redskap i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Genom kroppsberöring kan trygghet, Omtanke, uppmuntran mm åstadkommas. Undersökningens syfte var att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva kroppsberöringens betydelse i omvårdnadsarbetet, samt att se kroppsberöringen ur ett transkulturellt perspektiv. Författaren valde att göra en kvalitativ ansats där respondenterna utgjordes av sjuksköterskestuderande och verksamma sjuksköterskor. I undersökningen framkom att kroppsberöringen användes som en handling för att skapa kontakt och för att få en helhets bild om hur patienten känner sig.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna på gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller använder narkotika. Fokus i undersökningen låg på vilka kunskaper kuratorerna ansåg sig behöva för att kunna bemöta eleverna på bästa sätt, hur detta bemötande går till samt om de ansåg att något behövde förbättras eller förändras för att bemötandet skulle kunna fungera bättre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i två kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjälp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framväxt.

Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom som kräver en individualiserad vård. Då patienter med anorexi ofta kännetecknas av att vara ambivalenta angående att tillfriskna, behövs ett gott samarbete och en god relation med sjuksköterskorna. Syftet med studien är att undersöka vad god omvårdnad innebär för patienten och sjuksköterskan vid vård och behandling av Anorexia Nervosa. Arbetet är utformat till en litteraturstudie grundad på tio vetenskapliga artiklar. I resultatet, som är tvådelat, framkommer sju teman vilka är självständighet, socialt stöd, isolering, en utmaning, relationen, Omtanke och respekt samt tillit.

Kroppslig beröring har sedan mänsklighetens begynnelse spelat en central roll. Alla människor har ett behov av att bli berörda och att beröras av andra för att utvecklas till friska livskraftiga individer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att bli kroppsligt berörda. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna kärlek, värme och Omtanke från en annan människa, att känna tröst, bekräftelse och mindre ensamhet, att känna lugn, avslappning och mindre smärta, att känna smärta och obehag och att känna sig kränkt och kontrollerad.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Drogmissbruk är ett utbrett fenomen i samhället. Bakomliggande orsaker till ett drogmissbruk är ärftlighet, utsatthet under uppväxten och dess dövande effekt på ångest. Vårdpersonal kan anse att patienten med drogmissbruk själv är ansvarig för sin situation. Det finns en rädsla och ovilja hos vårdpersonal att bemöta patienter med drogmissbruk, vilket kan bero på bristande kunskap och erfarenhet. Vårdpersonal uttrycker en vilja till utökad kunskap och erfarenhet av drogmissbruk.

Uppsatsen besvarar en uppma?rksammad problematik ro?rande statistisk tillfo?rlitlighet och representativitet i webbunderso?kningar. Detta genom att utreda en alternativ metod fo?r att angripa svarsbortfall. Tidigare studier har visat att svarsfrekvensen kan pa?verkas av att deltagare drivs av olika motivationsfaktorer, och modellen Volunteer Function Inventory (VFI) har studerats i syfte att utreda motivationssegmentering av paneldeltagare.

Det är en svår upplevelse att förlora en anhörig. Sorgen kan medföra ett känslomässigt lidande och en påfrestning på hälsan. Sjuksköterskor ställs ofta inför den svåra situation som det innebär att möta anhöriga till avlidna patienter och många känner sig inte bekväma med uppgiften. Detta resulterar i att anhöriga inte alltid får det stöd de önskar eller behöver vilket kan öka lidandet. Vi beskriver i denna systematiska litteraturstudie vad sjuksköterskan kan göra för att stödja anhöriga i sorgeprocessen.

Bakgrund: Hög omsättning av patienter och ett högt arbetstempo på en akutmottagning gör det svårt att etablera en relation. Det har visat sig att det tekniska genomförandet går före omvårdnaden. Mötet spelar en central roll för omhändertagandet vilket bör präglas av medmänsklighet, trygghet och Omtanke.Även god kommunikation är en förutsättning för god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning.Metod:En allmän litteraturstudie, där vetenskapliga studier sökts i databaser varav 13 stycken valts ut.Studierna granskades, analyserades och resultatet delades in i fyra teman.Resultat: De fyra teman är: Patienters upplevelser av medverkan, upplevelser av information, upplevelser av stöd och upplevelser av miljö. Medverkan påverkades framförallt av av hur vårdpersonal väljer att integrera patienter i vården. Upplevelsen av information handlar om och hur informationen ges till patienter.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom som innebär en förändrad kroppsuppfattning med självsvält. Lidandet kan ses som en inre kamp där sjukdomen tagit makten över anorektikerns självkänsla. Sjukdomen kan kännas som en identitet på grund av att den är en så stor del av den drabbades liv. Behandlingen utförs individuellt med strävan att vända viktnedgången. Detta kan vara svårt och stressfullt för patienten, därmed är stöd och trygghet från de närstående personerna av stor vikt för ett tillfrisknande.