De senaste åren har ett flertal Omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.

De senaste åren har varit en turbulent tid inom mejeribranschen. På kort tid har många förändringar skett, både internt inom mejeriföretagen och i deras omgivning. Flera fusioner har skett, nya samarbeten har ingåtts, nya aktörer har etablerat sig på den svenska marknaden. Mycket tyder på att även framtiden kommer att medföra många förändringar. Detta examensarbete avser att kartlägga hur den svenska mejeribranschen kommer att utvecklas fram till 2010. Studien har gjorts genom att identifiera de viktigaste trenderna och drivkrafterna för förändring. Med så kallad delfiteknik har de olika drivkrafterna granskats av tretton sakkunniga, huvudsakligen forskare i ämnet och personer, som är verksamma inom mejeribranschen.

Näringslivet och arbetsmarknaden har under de senaste årtiondena genomgått en rad förändringar till följd av den globala och teknologiska utvecklingen. Som en konsekvens ställs det idag höga krav på företags förmåga att anpassa sig efter de omvärldsförändringar som hela tiden sker. Många företag kan sägas vara föremål för en ständigt pågående strukturomvandlingsprocess med avsikt att skapa ekonomisk effektivitet, flexibilitet och konkurrenskraft. Omstruktureringar såsom företagsförvärv, sammanslagningar och inte minst outsourcing av verksamhet har således kommit att bli vanliga företeelser bland affärsverksamheter idag. Mot bakgrund av ökade företagskoncentrationer och sammanslagningar mellan större företag på den gemensamma marknaden valde rådet 1977 att införa ett EG-direktiv om överlåtelse av verksamhet, till skydd för arbetstagare i sådana situationer.

Den 1 juli 2006 trädde lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen är ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte är att garantera målbolagets aktieägare en rättvis och rimlig behandling samtidigt som önskade Omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det är aktieägarna som själva skall ta ställning till budet och godkänna försvarsåtgärder skyddas de från ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieägare, vad gäller t.ex.

Allteftersom marknaden för massa – och pappersindustrin växer, samtidigt som världen blir allt mer globaliserad, ökar den internationella konkurrensen inom industrin. Svenska företag drivs till att konkurrera med internationella företag, som ofta har mer gynnsamma förutsättningar vad det gäller råvaror och arbetskraft. För att bedriva framgångsrika verksamheter under dessa förutsättningar krävs effektiva relationer till kunder och leverantörer då företag konkurrerar som en del i en försörjningskedja. Möjligheten att bedriva en konkurrenskraftig försörjningskedja förutsätts av effektiva processer och arbetsrutiner inom respektive företag och det finns därmed stora fördelar i att se över hur processer och flöden inom företaget leds och fungerar. Planeringen av leveranser och lastning är processer hos Smurfit Kappa Kraftliner som i dagsläget är förenad med en del problem som leder till ineffektivitet samt fel vid lastning av produkter.

Allteftersom marknaden för massa ? och pappersindustrin växer, samtidigt som världen blir allt mer globaliserad, ökar den internationella konkurrensen inom industrin. Svenska företag drivs till att konkurrera med internationella företag, som ofta har mer gynnsamma förutsättningar vad det gäller råvaror och arbetskraft. För att bedriva framgångsrika verksamheter under dessa förutsättningar krävs effektiva relationer till kunder och leverantörer då företag konkurrerar som en del i en försörjningskedja. Möjligheten att bedriva en konkurrenskraftig försörjningskedja förutsätts av effektiva processer och arbetsrutiner inom respektive företag och det finns därmed stora fördelar i att se över hur processer och flöden inom företaget leds och fungerar.

Bakgrund: Det har skett stora Omstruktureringar och förändringar inom den svenska elmarknaden sedan avregleringen och elmarknadsreformen 1996. En omfattande konsolidering har skett inom alla led i värdekedjan, både i form av vertikal och horisontell integration. Medan elhandeln har börjat verka under konkurrens, utgör nätverksamheten ett naturligt och legalt monopol. Marknaden både på elhandels- och nätsidan domineras av tre aktörer, Sydkraft. Vattenfall och Birka Energi, som har expanderat kraftigt både vertikalt och horisontellt och som tillsammans har nästan 50 procent av alla anslutna kunder.

Klimatfrågan är en av vår tids största frågor. Om klimatförändringen får fortgå som trenden visar kan det få katastrofala konsekvenser i världen som till exempel utdöende av regnskogen, stigande vattennivåer, färskvattenbrist och mer extrema väderförhållanden. Jordbrukssektorn står globalt sett för upp mot 30 procent av växthusgasutsläppen vilket gör den till den enskilt största sektorn vad gäller växthusgasutsläpp. Inom jordbrukssektorn härrör mycket av utsläppen globalt sett från djurhållningen, orsaker till det är bland annat avskogning för att ge plats åt foderodling och bete, idisslares foderomvandling och användning av kväve i samband med foderodling. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att minska köttkonsumtionen. Syftet med det här examensarbetet är att besvara frågan Hur mycket kött kan vi äta och av vilka djurslag för att det ska vara hållbart? I detta ingår ett annat syfte som är att ge visioner av hur en ur klimatsynpunkt hållbar köttproduktion kan se ut i Sverige i framtiden. Examensarbetet består av tre delar.

Det har länge funnit en vilja att harmonisera redovisningen då redovisningstraditionerna har skiljts sig åt mellan olika länder. En harmoniserad redovisning underlättar för handel och transaktioner mellan utländska företag eftersom en internationaliserad redovisning gör att alla talar samma språk. I Europa finns en egen organisation för att reglera redovisningen, IASB, och EU valde att arbeta efter deras rekommendationer som därför kom att bli obligatoriska för börsnoterade koncernföretag. Övergången till de internationella redovisningsstandarderna IAS och IFRS skedde år 2005 och även fast redovisningsrådet följt IASB: s rekommendationer tidigare innebar övergången åtskilliga problem. Några av standarderna stred mot tidigare regler i årsredovisningslagen då de nya standarderna innebar värdering till verkligt värde som ej var tillåtet i Sverige tidigare.