Sök:

Sökresultat:

16525 Uppsatser om Omställning Sverige - Sida 35 av 1102

Sanning eller konsekvens? En studie av ungdomar födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund och deras bild av den svenska arbetsmarknaden

En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition Àn individer vars förÀldrar Àr födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna pÄ arbetsmarknaden och dÀrför avstÄr frÄn humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om sÄ Àr fallet krÀvs en kartlÀggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stÀmmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas Ätta ungdomar och resultaten jÀmförs med empirisk forskning. BÄde vad gÀller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.

Sverige i en nordisk valutaunion? : En analys baserad pÄ makroekonomisk teori och empiri frÄn 1999-2011

Syftet Àr att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska lÀnderna kan utgöra en optimal valutaunion. UtifrÄn ett svenskt perspektiv visar resultaten att det Àr lÀmpligast för Sverige att ingÄ i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa lÀnder har varit störst. Taylors rÀnteregel visar att Sverige och Norges rÀntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge prÀglas av störst ekonomisk integration.Vi har anvÀnt tvÄ olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrÄn ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors rÀnteregel. De bÄda tillvÀgagÄngssÀtten fokuserar pÄ hur ekonomiskt integrerade lÀnderna Àr, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln Àr den som har störst inverkan pÄ den beroende variabeln, vÀxelkursvolatilitet.

Sverige ? ett varumÀrke? : Hur Visit Sweden marknadsför Sverige internationellt

Bakgrund: Till Är 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer Àn fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igÄr i. Visit Swedens roll i projektet Àr att marknadsföra Sverige till mÄlgrupper utomlands.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda mÄlgrupper internationellt.FrÄgestÀllning:Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda mÄlgrupper?Vilken kommunikation finns med mÄlgrupperna?Hur arbetar Visit Sweden för att stÀrka Sveriges image hos resenÀrerna?Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder anvÀnts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av Àmnet för att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna. Intervjuer gjordes med representanter frÄn Visit Sweden och Svenska Institutet.Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring.Slutsats: Visit Sweden definierar sina mÄlgrupper utifrÄn analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rÀtt mÄlgrupp.

Blivande socialarbetares vÀlfÀrdspolitiska attityder i institutionell kontext : En jÀmförande studie mellan socionomstudenter i Sverige och Storbritannien

Syftet med denna studie Àr att ge en insikt i de generella vÀlfÀrdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i vÀlfÀrden. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ om det finns nÄgra likheter eller skillnader i vÀlfÀrdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktÀriserar olika vÀlfÀrdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign dÀr digitala enkÀter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de vÀlfÀrdspolitiska attitydmönstren i viss mÄn Äterkopplas till lÀndernas vÀlfÀrdsinstitutionella kontext men inte i sÄdan utstrÀckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om vÀlfÀrdsregimer..

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder. Vad skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige?

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder. Vad skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige?

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.

Sex Sigma vid Coca-Cola Drycker Sverige AB: ett DMAIC-projekt för att minska svinnet av dryck i produktionsprocessen

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Coca-Cola Drycker Sverige AB. En av de största produktionskostnader som företaget har Àr koncentratet för dryck som köps in frÄn the Coca-Cola Company. Innan projektstart visste Coca-Cola Drycker Sverige AB att svinnet av dryck under produktionsprocessen var stort men hade ingen kunskap om vilka faktorer som orsakade svinnet. Coca- Cola Drycker Sverige AB har för ett par Är sedan implementerat förbÀttringsverktyget Sex Sigma i sin organisation och detta projekt har bedrivits som ett Sex Sigma-projekt. Syftet med detta projekt har varit att kartlÀgga var i processen svinn av dryck uppkommer, föreslÄ förbÀttringsÄtgÀrder samt implementera förbÀttringsÄtgÀrder med avseende pÄ att minska svinnet av dryck i produktionsprocessen.

Svensk film genom fönster : Åsikter om villkoren för filmdistribution i Sverige frĂ„n aktörer i branschen.

Svenska filmbranschen styrs av ett filmavtal mellan staten och olika aktörer i branschen. Detta avtal skall förnyas under Är 2013. Staten har i en avsiktsförklaring för det nya avtalet uttryckt en vilja till en förÀndring kring villkoren för att fÄ statligt stöd för filmproduktion i Sverige. En sÄ kallad teknikneutralitet skall införas som innebÀr att filmproduktioner inte lÀngre pÄ förhand behöver ha sÀkrat en biografdistribution för att fÄ statligt ekonomiskt stöd. Detta skulle kunna innebÀra en förÀndring för den svenska filmens distribution i Sverige som i nulÀget bestÄr av tÀmligen fast ordning pÄ visningsfönster, dÀr just biografdistributionen har en sÀrstÀllning.VÄr forskning behandlar svenska filmproducenters, distributörers och biografÀgares tankar och Äsikter kring distribution av svensk lÄngfilm i Sverige.

AuktoritÀra Ola Norrman och Demokratiska Svenne Svensk, eller hur var det nu? : en jÀmförande studie av upplevt ledarskap inom elitfotbollen i Sverige och Norge

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att jÀmföra det svenska och norska ledarskapet inom elitfotbollen. FrÄgestÀllningarna var: Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge beslutsfattandet? Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge avstÄndet mellan spelare och trÀnare? Vilken typ av ledarstil upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge att trÀnaren har? Skiljer sig spelarnas upplevelse av ledarskapet mellan lÀnderna?MetodFörfattarna har valt att göra en kvalitativ intervjustudie av spelarnas upplevda ledarskap. TvÄ av dessa spelare Àr verksamma i Sverige, tvÄ spelare Àr verksamma i Norge samt tvÄ spelare som har erfarenhet frÄn bÄde svensk och norsk elitfotboll. Utöver dessa intervjuer har relevant litteratur, bÄde svensk och norsk, anvÀnts.Resultat och slutsatsResultatet visar att det inom elitfotboll, till stor del, bedrivs auktoritÀrt ledarskap.

NÀr kaffet kom till staden. Uppsalabornas te- och kaffekonsumtion frÄn 1750 til 1850.

Denna uppsats jÀmför maltdryckproduktionen i Sverige Ären 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker pÄverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den sÄ kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgÄr frÄn ett grundantagande att standardflaskan pÄverkade maltdrycksproduktionen positivt, frÄn att denna nÀring stÄtt relativt stilla fram till dess. Med andra ord Àr grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som anvÀnds i denna uppsats var en statistisk jÀmförelse, dÀr mÄtt och tabeller först konverterats och gjorts överskÄdliga i dagens mÄtt mÀtt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde pÄ politisk-ekonomiska förÀndringar som gjorde det lÀttare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoÄrsperioden 1880-1900 Àger rum, dÄ i princip all öltillverkning övergick till att gÄ till pÄ Bayerskt vis. Undersökningen visar ocksÄ att en ny gren inom bryggerinÀringen, buteljvatten och lÀsk, tillkom under denna period, och det Àr rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krÀvde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det Àr dÀrför ett rimligt antagande att eftersom sÄ mycket av det öl som producerades i Sverige Är 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning pÄ att en standardflaska gjorde en sÄ stor produktion möjlig..

Investering i Solceller : - En blygsam utveckling i Sverige

Solen Àr grunden till allt liv pÄ jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel frÄn vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mÄl för utbyggnad av solceller i Sverige.

Taylor- respektive McCallumregeln för Sverige : en normativ analys av perioden 1993-2005

I denna uppsats undersöks pÄ kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av tvÄ vÀlkÀndainstrumentregler för Sverige under perioden 1993?2005. Dessa Àr: Taylor- respektiveMcCallumregeln. Instrumentet som anvÀnds i Taylorregeln Àr den korta styrrÀntan. McCallumregelninnehÄller ett annat instrument för centralbanken, lÄngrÀntan.

Hur menar du dÄ? : En jÀmförande studie om kvinnors och mÀns intervjuteknik i Gomorron Sverige

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 Är som intervjun har utvecklats Àr den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen Àr baserad pÄ teorier om hur man uppnÄr en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken dÀr den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att anvÀnda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, dÀr vi har tagit fram frÄgor frÄn teorierna och som vi sedan stÀllt till vÄrt material.VÄra resultat visar att det finns mÄnga likheter i mÀns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar Àven att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frÄgor och hur de agerar.

Beslutsprocessen vid energieffektivisering av flerbostadshus

Sverige har ett framtida mÄl att minska energianvÀndningen i bostÀder. För att lyckas med detta behöver mer energibesparande ÄtgÀrder bli av. Det behöver bli ett helhetstÀnk i större utstrÀckning nÀr fastigheter stÄr inför en mer genomgripande renovering dÄ möjligheten att göra energibesparande ÄtgÀrder Àr som störst.Den hÀr studien visar pÄ de bidragande faktorer som pÄ ett eller annat sÀtt pÄverkar beslutsprocessen av energieffektivisering. Den tar Àven upp hur situationen Àr bland ett antal fastighetsbolag i södra Sverige som valt och delta i en intervju. Slutligen ges förslag till incitament för att pÄskynda processen..

Gestaltning av passivhus: En fallstudie om utformningsmöjligheter för passivhus

Energieffektivisering av byggnader Àr ett uppmÀrksammat Àmne mycket pÄ grund av att bostÀder och lokaler stÄr för 35 % av den totala energianvÀndningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nÄ nÀra-nollenergibyggnad till Är 2021. Definitionen av nÀranollenergibyggnad Àr en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket lÄga mÀngden energi som krÀvs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi frÄn förnybara energikÀllor.Passivhus Àr en typ av lÄgenergihus som har ett tÀtt klimatskal som hÄller ett lÄgt U-vÀrde och utnyttjar interna vÀrmetillskott frÄn hushÄllmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lÀgre energiförluster och lÀngre behov av tillförd energi, vilket nÀrmar sig nÀra-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som stÀlls av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. EnergiberÀkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->