Sök:

Sökresultat:

16525 Uppsatser om Omställning Sverige - Sida 15 av 1102

Integration i pocketform : - en textanalys av Integrationsverkets bok "Sverige - en pocketguide"

MÄngfald och mÄngkulturella förhÄllanden nÀmns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhÀllet och man arbetar dÀrför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frÄgan om etnisk mÄngfald ytterst om samhÀllets förmÄga att leva upp till principen om allas lika vÀrde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete Àr den etniska mÄngfalden och integrationen av utlandsfödda invÄnare. Nya invÄnare, som beviljats uppehÄllstillstÄnd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ?Sverige ? en pocketguide?, med syfte att underlÀtta den första tiden i Sverige.

Sexuell grooming - Lagstiftning, prevention samt forskning

Grooming innebÀr att en vuxen söker kontakt med ett barn, under 15 Är, i syftet att fÄ till stÄnd en sexuell kontakt med barnet. Detta Àr sedan 1 juli 2009 ett lagbrott. Det finns ytterst lite forskning i Sverige om grooming och Ànnu ingen utvÀrdering om hur svensk lagstiftning fungerar i praktiken. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att belysa nuvarande kunskapslÀge i Sverige. Vi har valt att jÀmföra lagstiftningen i Sverige och Storbritannien, hur de bÄda lÀnderna arbetar mot grooming och om rutinaktivitetsteorin samt teorin om rationella val kan förklara hur grooming kan ske. I vÄr studie har vi kommit fram till att Storbritannien har ett mer aktivt sÀtt att arbeta preventivt mot brottet Àn i Sverige.

Invandrarnas Sverige : Fyra bilder av integration i Sverige

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr integration har blivit en allt viktigare frÄga. DÄ en stor del av Sveriges befolkning har annan etnisk bakgrund Àn svensk blir det viktigare att mötas och respektera varandra. Detta Àr i stort vad integration gÄr ut pÄ och nÄgot som det arbetas med dagligen. I denna antologi behandlas integration ur fyra olika perspektiv. Gemensamt för dessa bidrag Àr att de behandlar integrationsprocesser och identitetsskapande.

Fr?n rapportering till transformering: H?llbarhetskonsulters perspektiv p? CSRD:s potential till h?llbar verksamhetsomst?llning

Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s goal of net-zero emissions by 2050.

Mot en hÄllbar livsmedelskonsumtion? : En kvalitativ studie om konsumenters attityd till att köpa ekologiska livsmedel.

Ekologiska livsmedel a?r idag ett allt mer debatterat a?mne da?r majoriteten av den svenska befolkningen a?r positivt insta?llda till ekologiska livsmedel. Trots konsumenternas positiva insta?llning och den o?kade marknadskommunikationen som de stora livsmedelsbutikerna bedriver idag a?r fo?rsa?ljningen av ekologiska livsmedel i Sverige fortfarande la?g, endast 5,6 % av den totala livsmedelsfo?rsa?ljningen. Fo?r att o?ka den ekologiska fo?rsa?ljningen a?r det av stor vikt att bemo?ta konsumenten med en anpassad marknadskommunikation.

En kanon i historia - en kontroversiell frÄga i Danmark men tystnad i Sverige

Syftet med följande arbete Àr att presentera det förslag till historiekanon som lades fram i Danmark sommaren 2006, samt den debatt som följde i media, samt att jÀmföra klimatet för historieÀmnet i Danmark och Sverige. Svend SÞdring Jensens teori om olika historieundervisningsmodeller applicerades pÄ materialet. Genom en kvalitativ analys av de olika texterna, blev resultatet att föresprÄkarna för en kanon har en objektivistisk och/eller klassisk argumentation, samt att motstÄndarna har en formal argumentation nÀr de inte anser att en kanon ska finnas, och objektivistisk och/eller klassisk argumentation nÀr de anser att urvalet av kanonpunkter Àr felaktigt. I jÀmförelsen med Sverige blir resultatet att Sverige har en mer nyanserad historiesyn, speciellt nÀr det gÀller den egna kulturen..

Muslim i Sverige

Detta Àr ett arbete om hur det Àr att bo och leva i Sverige som muslim. De muslimer som finns i Sverige idag har till största delen flytt frÄn sina hemlÀnder för att undvika krig, fattigdom och förföljelser. Alltfler muslimer Àr nu Àven födda i Sverige och tillsammans med det mindre antal konvertiter som finns i Sverige skapar de nu en svensk islam. För att fÄ insikt i hur det kan vara att leva som muslim i Sverige har jag lÀst litteratur som tar upp Àmnet. Jag har kommit fram till att muslimer stöter pÄ en mÀngd olika problem i utövandet av sin religion men att dessa problem pÄ vissa hÄll kan lösas genom ömsesidig respekt och genom kompromisser.

Tvister och oklarheter om fastighetsgrÀnser i Sverige med en utblick mot Norge och Danmark.

Syftet med rapporten Àr att undersöka hur mÄnga fastighetsbestÀmningar som behandlas pÄ grund av tvister om fastighetsgrÀnser i Sverige. Med utgÄngspunkt i Sverige har en granskning av fastighetsbestÀmningsprocessen sammanstÀllts, sedan har en utblick över Norge och Danmark genomförts.Sverige har ett rykte om att de har fÄ tvister om fastighetsgrÀnser i landet. I Norge förekommer det fler tvister om fastighetsgrÀnser Àn det gör i bÄde Sverige och Danmark. NÀr fastighetsÀgare Àr oense om fastighetsgrÀnsen kan det kallas för tvist. Tvister uppkommer pÄ grund av oklarheter, dessa oklarheter kan bero pÄ otydliga kartor eller att tydliga grÀnsmarkeringar saknas.Metoderna som anvÀndes i denna uppsats Àr: (1) en litteraturstudie dÀr relevant litteratur granskades; (2) en fallstudie dÀr dokumenterade fastighetsbestÀmningar i Sverige undersöktes; (3) en enkÀtstudie dÀr en person frÄn Norge och en person frÄn Danmark svarade pÄ frÄgor om bestÀmning av fastighetsgrÀnser.UtifrÄn litteraturstudien sammanstÀlldes resultat om hur fastighetsbestÀmningsprocessen gÄr till i Sverige, samt de motsvarande processerna i Norge och Danmark, oppmÄlingsforretning och skelforretning/skelafsÊtning.

Sjuksk?terskors erfarenheter av att v?rda barn med procedurrelaterad sm?rta : En litteraturstudie

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.

Med ramar och kramar : En studie om hur skolpersonal upplever arbetet mot mobbning inom skolan

Idag ses skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.

Vilka faktorer pÄverkar storleken pÄ bistÄndet?

DĂ„ bistĂ„nd i mĂ„nga fall inte fungerat som förvĂ€ntat har det bildats stark kritik dĂ€r man menar att det Ă€r ineffektivt. En del av bistĂ„ndsforskningen tittar pĂ„ vilka faktorer som kan göra bistĂ„ndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige Ă„r 2007 genomförde en Landfokusering dĂ€r valde man ut 33 lĂ€nder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur mĂ„nga lĂ€nder Sverige ger bistĂ„nd till. I den hĂ€r uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvĂ€rsnittsanalys dĂ€r jag vill studera sambandet mellan storleken pĂ„ bistĂ„ndet Ă„r 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till lĂ€nder som redan fĂ„r mycket bistĂ„nd av andra. Resultatet visar Ă€ven att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetslĂ€nderna Ă€n övriga bistĂ„ndsmottagare..

But This is life : En kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige

But this is life ? en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige Àr ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig sjÀlva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de Àr kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskÀnsla och vad som hÀnder nÀr man saknar detta. Respondenterna tvÄ mÀn i skilda Äldrar och familjesituationer och en kvinna kÀmpade alla med att försöka hitta sig sjÀlva i Sverige att skapa en hÄllbar svensk- irakisk identitet och förstÄ sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien sÄ har respondenterna fÄtt svara fritt utifrÄn ostrukturerade intervjusamtal dÀr de har fÄtt diskutera om vad som Àr viktigt för dem i sina liv och hur de ser pÄ sitt framtida liv..

Jag hÄller pÄ och lÀr mig : En studie om hur ensamkommande ungdomar upplever sin sociala identitetsprocess i Sverige

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste Ären ökat och statistik visar att mÄlgruppen fortsÀtter att vÀxa. Att bosÀtta sig i ett nytt land innebÀr en förÀndringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon mÄste sÄledes aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhÀllet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ensamkommande ungdomar Àr delaktiga i identitetsförÀndrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta pÄ olika orter i Sverige.

Sveriges kosovoalbaner - En fallstudie över en grupp i Södra Sverige

Kosovoalbanerna Àr i Sverige en relativt ny invandrargrupp. DÀrigenom Àr kunskapen om deras kulturella och sociala förutsÀttningar ganska okÀnt..

Chefers psykosociala arbetsmiljö : En studie med inriktning pÄ det sociala samspelet och det sociala stödet

DĂ„ bistĂ„nd i mĂ„nga fall inte fungerat som förvĂ€ntat har det bildats stark kritik dĂ€r man menar att det Ă€r ineffektivt. En del av bistĂ„ndsforskningen tittar pĂ„ vilka faktorer som kan göra bistĂ„ndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige Ă„r 2007 genomförde en Landfokusering dĂ€r valde man ut 33 lĂ€nder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur mĂ„nga lĂ€nder Sverige ger bistĂ„nd till. I den hĂ€r uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvĂ€rsnittsanalys dĂ€r jag vill studera sambandet mellan storleken pĂ„ bistĂ„ndet Ă„r 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till lĂ€nder som redan fĂ„r mycket bistĂ„nd av andra. Resultatet visar Ă€ven att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetslĂ€nderna Ă€n övriga bistĂ„ndsmottagare..

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->