In the curriculum for Swedish pre-school the focus is mainly on five concepts. These are care of the children, learning, influence, rearing and security. These concepts are to characterize the activities of the pre-school in Sweden.Back in time the focal point of pre-school activities for young children was mainly on security. The learning part became more prominent as the children grew older. When speaking to teachers and parents I do sense that some believe this is the case even nowadays.

ÄldreOmsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreOmsorgen.Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat.

Det är idag vanligt inom verksamheter som skola och Omsorg att använda rankningar för att utvärdera kvalitet och skapa beslutsunderlag, något som är behäftat med stor osäkerhet. Trots det redovisas ofta dessa utan speciellt tagen hänsyn till den närvarande slumpvariationen. Mot bakgrund av det har vi varit speciellt intresserade av sådana data och har för uppsatsen haft tillgång till skoldata samt tre olika sjukvårdsdata. För att identifiera om och när en rankning kan vara meningsfull har vi för samtliga data jämfört länsnivå med lägre nivåer.Uppsatsen behandlar den slumpmässiga variation som framträder i samband med upprättandet av rankningslistor. Då små enheter är mer mottagliga för naturlig variation, förväntas denna har särskild betydelse för placeringen och inte sällan återfinns dessa i toppen eller botten av tabellen.

Antalet äldre människor ökar i samhället och står för en allt mer växande grupp patienter som behöver vård på akutmottagningen. Väntetiden på akutmottagningar runt om i landet blir allt längre. Det är ett välkänt faktum att äldre människor påverkas av att vänta länge på en akutmottagning, då deras allmäntillstånd lätt kan försämras på grund av det biologiska åldrandet och grundsjukdomar som gör dem skörare. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av väntan vid besök på akutmottagningen. En litteraturstudie utfördes där resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna litteraturöversikt delades in i fyra teman: att bli sedd, att bekräftas i sitt lidande, att vara delaktig som patient och att se patientens hela situation. Behovet hos den äldre att bli bekräftad, att få information och omvårdnad ökade när väntetiden blev lång på akutmottagningen.

Palmgren, Veronica (2010). Barns inflytande. Malmö, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka hur sex pedagoger resonerar kring barns inflytande i verksamheten, på två förskoleavdelningar. Den ena avdelningen driver en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra avdelningen arbetar inte efter någon uttalad pedagogik eller filosofi.

Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det av stor relevans att varje ingripande av polisen sker med största möjliga Omsorg och respekt för den enskilde individen i den mån det är möjligt. Svensk polis ges idag inte möjlighet att efterleva denna princip på grund av invecklad och krånglig lagstiftning som står i dess väg. Denna rapport visar att det idag skadas och dödas personer i onödan på grund av otillräcklig lagstiftning. De finländska lagstiftarna har löst mycket av problematiken genom att tillåta en öppen och ej fallbunden tolkning av lagen. Statistik visar på en markant skillnad i skadebilden länderna emellan.

Bakgrund: Vårdmiljön har genom tiderna gått från att vara i fokus, till att bli åsidosatt till förmån för den medicintekniska utvecklingen och nu på senare år blir den igen allt mer uppmärksammad. Problem: Sjuksköterskan har en viktig roll i skapandet av en vårdmiljö men hur upplever patienten vårdmiljön? Syfte: Att belysa patientens upplevelser av vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning med en beskrivande syntes som metod. Resultat: Utifrån patientens upplevelser av vårdmiljön identifierades tre teman med tillhörande subteman.

Inskolningen är en stor omställning för förälder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut på olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer på två förskolor belysts genom att undersöka pedagogers föreställningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebär att målet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning.I analysen av materialet framkom hur två olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmärksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och föräldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktäriseras av en balansgång mellan lärande och Omsorg.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar möter dagligen patienter som är alkohol- eller narkotikapåverkade. När patienter kommer till akutmottagningen och är påverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta våld. Det vårdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet är Kaséns syn på vårdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som är påverkade av alkohol eller narkotika på akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i mellersta Sverige.

Bakgrund: Utskrivning till hemmet av patienter med hjärtinfarkt sker ganska fort och ansvaret för vård och Omsorg läggs då över på anhöriga vilket kan leda till obehag eller osäkerhet då de har bristfällig kunskap inom området. Hjärtinfarkten bidrar till stora förändringar i det dagliga livet för de anhöriga och patienten, vilket kan komma att påverka deras livssituation. Syfte: Att belysa hur anhöriga till patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplevde omhändertagandet samt hur det är att leva med denna person. Metod: Datainsamling till studien genomfördes i form av litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar inom ämnet söktes på internationella referensdatabaser.

Syftet med denna studie är att få förskollärares perspektiv på vilka konflikter de upplever som vanligast under barns fria lek i förskolan samt vilka konflikthanteringsstrategier dessa förskollärare använder sig av. Utifrån syftet skapades två frågeställningar: Vilka vanliga konflikter uppkommer enligt förskollärare i den fria leken? och Hur handskas förskollärare med konflikter som uppstår under den fria leken?  För att syftet och frågeställningarna skulle besvaras användes en kvalitativ metod. Tre parintervjuer genomfördes på tre olika förskolor. Studiens resultat visar att barn lär mycket av sina konflikter och kan med hjälp av förskollärarnas stöttning, diskutera och reflektera tillsammans, samt utveckla hållbara strategier att hantera sina pågående och framtida konflikter.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

Under dagen på förskolan finns många stunder för lärande, det sker lärande i Omsorgssituationer, i leken och i de planerade aktiviteterna. Syftet med denna studie är att studera om och hur pedagoger tar vara på de lärtillfällen som finns i vardagen, fokus är att studera detta i tamburen. Vi har gjort en kvalitativ studie, samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse för hur pedagoger interagerar med barnen. Resultatet vi kom fram till är att det sker mycket lärande i tamburen, vid vissa tillfällen mer än vid andra. Pedagogerna vi studerade hade ett medvetet sätt att förhålla sig till lärtillfällena och tog vara på dessa i de flesta fall.

This study regards the Care of Young Persons Act, LVU, and the 2 § that focus on parent inability to care for their children. The assessment of parent ability to care for their children is performed by social workers in different municipalities. The law leaves room for interpretation concerning how to assess parent ability and therefore we found it interesting to study how social workers interpret 2 § LVU. The study?s aim was also to seek an understanding of how different categories, like gender, race, class and physical and psychical ability of the parents affect the assessment of their parenting ability, with a intersectional perspective.

Vårt huvudsyfte med den här uppsatsen är att belysa hur äldre personer åldras på landsbygden och hur de uppfattar sin egen situation med att åldras där. Våra frågeställningar är: Hur ser de äldre själva på sitt åldrande boende på landsbygden? Kan det ses som ett problem och i så fall varför eller varför inte? Hur upplever de äldre sin livssituation? Vilka är fördelarna/nackdelarna med att bo på landsbygden? Hur ser deras sociala nätverk ut? Hur ser de till boendefrågor, tillgång till service och Omsorg och närheten till släkt och grannar? Vilken innebörd lägger de äldre i frågor som livskvalité och gott eller värdigt åldrande? Har de ett gott och värdigt åldrande eller inte? Uppsatsen bygger på empiri som vi har fått från intervjuer med sex äldre personer som bor i olika kommuner och en person som nyligen har slutat arbeta inom hemtjänsten samt från litteraturstudier. Vi har i första hand definierat våra huvudbegrepp, åldrandet och landsbygden för att öka läsarnas förståelse. Vårt ämne har för oss varit specifikt, eftersom det inte bara tar upp dessa två ovannämnda begrepp utan även handlar om bondelivet, hur det förändras och moderniseras och hur dess process påverkar de äldres situation på landsbygden. Idag vet man ganska mycket om de äldre som bor i städer, via media eller i personliga möten, då har man kunnat bygga upp en mening om hur deras liv ser ut.