Sökresultat:
2963 Uppsatser om Omsorg Keywords: Borderline personality disorder - Sida 39 av 198
Att förstå ätstörningar : En kvalitativ studie baserad på kvinnors egna berättelser om hur det är att leva med ätstörningar.
The aim of this study is to create a deeper understanding of the disease known as eating disorder. The study is based on four autobiographies written by individuals who themselves have been affected by eating disorders. These stories have been studied using a narrative approach. To achieve the purpose, the study is focused on what participants describe as the factors underlying the onset of the disease, the factors that participants describe maintained their eating disorders, as well as what is described to be the factors responsible for their recovery. By my interpretation of the stories, I have been able to identify common factors that all participants describe to be influential in their disease course.
Mat, omsorg och tid : En kvalitativ studie om hemtjänstens syn på matproblem hos äldre
To complete an overweight treatment program is associated with better weight loss. Previous studies have in principle focused on drop-out from the entire program, not individual parts of a program. Factors previously shown to influence the patients´ weight loss results are: frequency of individual meetings with a professional, the lack of social support from family or friends, the lack of motivation and in a few studies vacations. In several studies the drop-out patients have stated that their reasons for drop-out were dissatisfaction with the staff and the program design. Drop-out has also been shown to be connected with difficulties in adherence to the diet.
Terapeuters arbete med krigsrelaterat posttraumatiskt stressyndrom
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kännetecknas av tre huvudsymptom: undvikande, förnekande och hyperspändhet. Även koncentrationssvårigheter, ångest, depression, flashbacks och mardrömmar är vanligt förekommande hos individer med PTSD. Flyktingar i Sverige som har varit med om krig kan uppvisa dessa symptom. Syftet med denna studie är att undersöka terapeuters upplevelser av arbete med patienter med krigsrelaterat PTSD. Intervjuer med åtta terapeuter utfördes.
Behandling av hypertyreoidism hos katt med radioaktivt jod : en uppföljning av 46 fall
Hyperthyroidism has become the most commonly diagnosed endocrine disorder in
cats. The recommended treatment of choice in the literature is administration of
radioactive iodine. This treatment has been available at a few veterinary clinics in
Sweden since 1999. Forty-six cats treated with a standard dose (80 MBq) of
radioactive iodine (131I) at the Swedish University of Agricultural Sciences in the
period 2000-2004 were followed for a median of 13 months (range 3-42 months)
by means of a retrospective cohort study design. Tables predicting time of survival
after treatment were made.
At final follow-up thirty-nine cats (85%) were euthyroid, six cats (13%) remained
hyperthyroid and one cat (2%) was hypothyroid.
En omsorg i tiden : en textanalys av biståndets handläggning och prövning utifrån ett genusperspektiv
Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori.
Specialpedagogik ur ett lärarperspektiv : Hur arbetar läraren i klassen för att inkludera elever med ADHD i klssrumsundervisningen?
It is a well-known fact that children with ADHD are hyperactive and have a hard time concentrating; therefore it is of interest to examine how teachers deal with this fact. This study expands the understanding of how teachers work with children who has ADHD; the main purpose of this study has been to examine how teachers view students with ADHD and how they work to include these students in the classroom environment. special pedagogy has been used to analyze the results. The results are based on four interviews in two schools in south of Stockholm with teachers who work in classes that contain children in the third grade, some of the children have been diagnosed with ADHD and some only have strong characteristics for the functional limitation. Findings suggest that teachers? use structure, planning and the modification of students? individual needs to make them included in the classroom education.
Lärarledarskap i klassrummet : En etnografisk inspirerad studie med Critical Incident Technique som analysverksyg för att synliggöra strategier hos en specifik lärare
The purpose has been to investigate leisure-time centers actual work on children with attention deficit disorder. In addition, the study strives to make leisure-time centers way of working, in relation to their assignments, visible. The study has also compared how the leisure-time centers work and what the research says. The survey was conducted with the help of three exploratory interviews with pedagogues and three-piece observations at the leisure-time centers. It was carried out at three different schools in two counties in Sweden.The results of the survey show that the schools are trying to create clear procedures, though the centers succeed with this in varied degrees.
Barn till föräldrar med drogmissbruk: En litteraturstudie om vilka faktorer som påverkar barns förutsättning och möjligheter i en uppväxt med missbrukande förälder/föräldrar.
The aim of this essay was to examine the impact that parents drug abuse have on their children´s chances and possibilities while growing up. This study is done by investigating literature written by acknowledged authors and experts in this field. The following questions were asked:How does the literature describe the influence of parent´s drug abuse on their child´s ability to develop and learn?Which factors does the literature distinguish as determining factors on the child´s ability to resist and recover, from a childhood with drug abusing parents?The result of this essay showed that having drug abusing parents constitute different types of risks when it comes to the child´s ability to develop and learn. How the child is able to cope with it´s parents drug abuse is determined by several factors such as, the situation in the family, the child´s personality and how people in the child´s surrounding react on the child´s needs..
Att vara elev på en resursskola : Barns uppfattningar och erfarenheter av sin skolgång
I carried out six interviews in a "resource-school". The pupils were between ten and fifteen years old and they were all boys with a conduct disorder. The purpose of my study was to find out how the pupils experience school and with that starting point I wanted to contribute to the understanding and the importance of the "resource-school" for the pupils' development. My main questions have been to investigate what the pupils recall from their earlier schools, what they consider to be the difference between their current school and earlier schools, why do they attend this school, do they see it like a punishment or a possibility and how do they see their future.One conclusion I got to in my study was the pupils' relation to the staff. Here they found reliable grown ups with whom they created a positive relation to, which gave them better possiblities to develop and grow stronger.
Diagnostiseringens makt; En narrativ studie om ADHD-diagnostisering
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser.
PROTECTIVE FACTORS FOR MENTAL DISORDER
Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.
När beskedet är cancer - en litteraturöversikt med fokus på patienters och sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter.
Bakgrund. Ett stort antal personer drabbas varje år av cancer. Det finns riktlinjer för hur besked om cancer ges, dock saknas empirisk evidens kring patienters behov. Cancerbeskedet kan komma som en chock och skapa en krisreaktion hos patienten då livsvärlden förändras och ett lidande uppstår. Lidandet beskrivs som en ofrånkomlig del i livet, dock finns det onödigt lidande, i form av vårdlidande, som bör undvikas.
Palliativ vård i kommunal vård och omsorg : en empirisk studie av hur sjuksköterskor uppfattar arbetet med palliativ vård i kommunal hälso- och sjukvård
Background: Palliative care is something that all people should have the right to be allowed to, to be able to enjoy the qualities of life, even when someone has been afflicted with illness that cannot be cured. How do the nurses in municipal home-care deal with and prepare themselves to perform a righteous task? Aim: The aim of this study is to illuminate nurses, comprehensions of palliative care within municipal home-care. Method: The method is a questionnaire to nurses. Results: The results did comply to law and regulations.
Öga-nacke/skuldra problem hos en grupp synskadade män och kvinnor i åldrarna 17-92 år : En kvantitativ tvärsnittsstudie
The purpose of this study was to describe the prevalence of self-reported visual and neck/shoulder complaints among individuals with a low vision diagnosis. The study also aimed to examine whether there was an association between the degree of self-rated visual and the neck/shoulder complaints. There was a questionnaire survey that was conducted on patients that visits an eye center in a county in central Sweden. There were a total of 18 people participated in the survey, between 17-92 years old. The questionnaire contained 22 questions and was analyzed with SPSS.
Möjligheter läkare har att kunna identifiera och behandla patienter med Münchhausens syndrom
Patienter som lider av Münchhausens syndrom hittar på symtom och/eller skadar sig själva i syfte att få uppmärksamhet från sjukvårdspersonal. Det är en svårdiagnostiserad störning som är till skada för individen och hela sjukvårdssystemet. Det har gjorts få undersökningar om Münchhausens syndrom och därför intervjuades fem läkare för att öka kunskapen om Münchhausens syndrom och få svar på vilka möjligheter läkare har att kunna identifiera denna störning, samt vilka åtgärder som då kan bli aktuella. Resultatet visade att läkarna ansåg sig vara för lite insatta om Münchhausens syndrom och att de inte kunde vara helt säkra på att patienten inte hade de besvär som patienten påstod sig lida av. Det fanns heller ingen handlingsplan ifall läkarna misstänkte att en patient inte talade sanning om sitt hälsotillstånd.