1 juli 2009 avreglerades det svenska apoteksväsendet från att ha varit statligt ägt. Avregleringen har även lett till att man numera får sälja ett urval av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Avreglering av apoteksmarknad har tidigare skett i Norge, Danmark och Island.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur och i vilken omfattning apotekspersonal anser att deras arbetsmiljö har påverkats av Omregleringen. För att besvara frågeställningen har tre intervjuer gjorts med personer ur olika personalkategorier på apotek (en apotekschef, en receptarie och en apotekstekniker), och genom utdelning av enkäter till apotek i södra Stockholm. Av 70 utlämnade enkäter insamlades 32 ifyllda från 11 apotek i södra Stockholm.Intervjuerna gav olika utfall.

Kärnkompetens kan ses som en av de mest centrala delarna av ett företag och insikt i detta är vad som bidrar till tillväxt, dominans och mästerskap. Vi likställer i denna uppsats kärnkompetens med överlägsen förmåga eller överlägset kunnande. I detta arbete försöker vi utreda vad som är Apotekets kärnkompetens. Med hänsyn till vad som definieras som Apotekets kärnkompetenser undersöker vi dessa närmare för att kunna prognostisera effekterna av den stundande Omregleringen.Vi har genom att granska Apoteket och genomfört intervjuer på ledningsnivå identifierat tre möjliga kärnkompetenser:?    Den farmaceutiska kompetensen i kundmötet?    Kompetensen bakom kvalitetssäkringen av Apotekets egna varumärken?    Apotekets varumärkeSlutligen diskuterar vi vilka effekter Omregleringen kommer att ha på de tre kärnkompetenserna som vi identifierat.

År 2009 beslutade regeringen att omreglera apoteksmarknaden för att bland annat öka tillgängligheten, förbättra servicen och uppnå prispress på läkemedel. Dessa löften som var riktade mot svenska folket väckte intresset till studiens syfte. Syftet med denna studie är att få kännedom om svenska folkets åsikter beträffande Omregleringen av apoteksmarknaden. Studien har genomförts som en kvantitativ studie i form av enkätundersökning för att direkt samla in information. Frågorna har genom personlig interaktion, ansikte mot ansikte, ställts till respondenterna.

Den svenska apoteksmarknaden omreglerades 1 juli 2009. Sedan Omregleringen har antalet apotek ökat från dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats är att studera var de nyetablerade apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprättat för att främja apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget får för den fysiska lokaliseringen i glesbygden.Av de nyetablerade apoteken har två tredjedelar etablerats på platser med mycket hög tillgänglighet. Ungefär 30 apotek har upprättats på platser som innan Omregleringen inte hade ett apotek men inget nytt apotek har lokaliserat sig på glesbygden.

Syfte: Syftet med detta arbete är att studera om de tre nya lagregleringarna, att allmännyttan inte längre är hyresnormerande, att de allmännyttiga bostadsföretagen högst får föra över 50% av fjolårets vinst, samt ska driva sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkat den allmänna hyresnivån och gjort att lägesfaktorn fått större inverkan på bruksvärdet, samt vilka effekter det fått på hyresbostadsmarknaden.Metod: Vi har först samlat in sekundärdata genom litteraturstudier. Sedan har vi samlat in primärdata genom kvalitativ metod i form av fem intervjuer med aktörer på hyresbostadsmarknaden. Primärdatan har vi sedan analyserats genom en kategorianalys.Resultat & slutsats: Eftersom det allmännyttiga bostadsföretaget Mitthem redan innan Omregleringen drivit sin verksamhet efter affärsmässiga principer, påverkar Omregleringen inte den allmänna hyresnivån. De privata fastighetsägarna har efter Omregleringen hyresförhandlat före allmännyttan. Lägesfaktorn har fått en större inverkan på bruksvärdet då allmännyttan inte längre är hyresnormerande.

2009 genomgick den svenska apoteksmarknaden en stor förändring. Marknaden ändrades från statligt monopol till konkurrerande marknad. Den här uppsatsen undersöker hur det statligt ägda Apoteket AB förändrade sitt ethos när de tvingades att anpassa sig till de nya förutsättningar som Omregleringen innebar.Denna uppsats undersöker hur ethos uttrycks i sex olika texter, tre från 2002, innan Omregleringen, och tre från 2011. Analyserna görs i par, då analysmetoden är delvis jämförande. Jag kommer att titta på teman, röster, ordklasser och dygder.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter Omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter Omregleringen.

Den svenska apoteksmarknaden har genom Omregleringen 2009 förändrats från ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat åtskilliga nya aktörer och antalet apotek på marknaden har växt stadigt. Vågen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillväxt, vilket resulterat i att många apotek upplevt svårigheter att nå lönsamhet. Med utgångspunkt i det turbulenta marknadsläget är studiens syfte att undersöka utifrån vilka villkor som apotek kan etableras på den nya apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som ämnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgång.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter Omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter Omregleringen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de anställda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förändringarna har kommit att påverka dem. Uppsatsen behandlar Omregleringen genom att kritiskt granska de främst framträdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förändringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anställda upplevt Omregleringen av apoteksmarknaden, beror på att forskningen kring hur personalen påverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader ännu inte är utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig på är insamlat från två apoteksverksamheter i Värmland där de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya ägare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrågan om personal som kunde tänka sig att ställa upp på intervju.

Den 1 juli 2009 omreglerades den svenska apoteksmarknaden, vilket innebar att det statliga monopolet avskaffades till fördel för privata apoteksaktörer. Anledningen till denna omreglering var bland annat att öka tillgängligheten till läkemedel. Det är av intresse att undersöka om detta mål har uppfyllts i önskvärd utsträckning.Syftet för uppsatsen ligger i att undersöka den fysiska lokaliseringen av apotek. En studie av lokaliseringen för Sveriges apotek har genomförts, där hänsyn tagits till geografiska och strategiska inslag såsom exempelvis i vilken del av landet apoteket finns lokaliserat, andra aktörer på platsen, ortens storlek samt andra närliggande faciliteter. Från den empiriska studien har framkommit att antalet apotek ökat stort sedan Omregleringen.

En lojal arbetsstyrka är eftersträvansvärd i alla typer av organisationer eftersom det med lojaliteten även följer ett känslomässigt band mellan medarbetarna och företaget. Detta band bidrar till att medarbetarna gör sitt yttersta för att nå företagets mål och vision. I en organisation som Apoteket AB, vilken har genomfört stora organisatoriska förändringar, aktualiseras betydelsen av lojalitet då monopolets upphörande sätter företaget i en ny situation, nämligen en konkurrens om arbetskraften. Genom ökad förståelse för hur de olika hierarkiska nivåerna i organisationen ser på begreppet lojalitet och hur dessa uppfattningar förhåller sig till varandra möjliggörs konkurrensfördelar gentemot andra aktörer på marknaden. I denna kvalitativa studie har medarbetare från apoteket Kungsmyntan i Stockholm intervjuats om hur de ser på lojalitet och hur denna syn påverkats av Omregleringen.

1 juli, 2009 skedde en statlig omreglering av apoteksmarknaden vilket betydde att privata aktörer fick tillgång till marknaden. Apoteksmarknaden hade innan dess varit helt styrd av ett statligt monopol. Syftet med den här studien är att studera på vilket sätt styrformer på apoteket har förändrats efter Omregleringen, både inom de statligt och privat ägda apoteken. Vidare vill vi undersöka hur detta har påverkat de olika yrkesgruppernas roller och deras arbetsinnehåll jämfört med monopoltiden. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med abduktiv forskningsansats.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat kundfokus.

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats.