Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där mastektomi är en av de kirurgiska behandlingarna som kan utföras som innebär att hela bröstet tas bort. I och med detta kan kroppsbilden förändras radikalt och där har sjuksköterskan ett ansvar att stödja den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet grundades på 10 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom två databaser. Artiklarna har granskats och bearbetats ett flertal gånger för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat resulterade i tre teman: förändrad syn på kvinnlighet, förändrad relation till kroppen och ålderns betydelse för kroppsbilden. Mastektomin påverkade kvinnligheten då bröstet var en symbol för moderskap, fertilititet och amning. Kvinnor som genomgått en mastektomi fick en förändrad kroppsbild och upplevde en stigmatisering och hade svårt att se sig själva i spegeln.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad pedagogerna anser om fysisk aktivitet som hjälpmedel vid elevernas långsiktiga inlärning. Forskningsbakgrunden belyser bland annat delar av hjärnans utveckling, inlärning samt fysisk aktivitet i skolan. Metoden som användes i genomförandet av undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Sex stycken pedagoger med olika utbildningar och från olika arbetsplatser har intervjuats. Resultaten av undersökningen visar att de flesta pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet för att underlätta den långsiktiga inlärningen hos eleverna.

I bakgrunden framkom att livet efter hjärtinfarkten innebar att leva i stor osäkerhet, vilket påverkade kvinnornas liv. Livsvärlden som de sällan reflekterade över gjorde sig påmind. Bristen på studier, som belyste kvinnors livsvärld tiden efter en hjärtinfarkt, skapade frågor om hur hälsan efter en hjärtinfarkt kunde förstås, främjas och stödjas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvärld under det första året efter en hjärtinfarkt. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar utfördes med hjälp av en manifest innehållsanalys.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lärprocesser igrundskolan. Vidare är syftet att undersöka hur danspedagoger/danslärare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lärande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en är danslärare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslärare är anställda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, Dansläraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.

I det offentliga stadsrummet finns en stor mängd reklam som visar avkläda kvinnokroppar och som ofta anspelar på sexualitet. Detta kallas för det offentliga rummets sexualisering och är en fråga som skär mellan områdena politik, juridik och näringsliv och frågan har debatterats under flera årtionden. Denna uppsats ämnar undersöka hur individer upplever och förhåller sig till reklamens framställning av kroppen, hur stadsrummet upplevs som en följd av reklamen och på vilket sätt det sexualiserade offentliga rummet förstås ur ett maktperspektiv. För att studera detta har metoderna livsvärldsintervju, promenadintervju och fotoelicitering kombinerats. Av undersökningens resultat framkom det att reklamen uppfattas framställa en synnerligen homogen kropp ? något som studiens respondenter upplevde som negativt då de ständigt behövde förhålla sig till detta ideal.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Mastektomi är en av behandlingarna för bröstcancer vilket innebär att hela bröstet avlägsnas. Förlusten av ett bröst kan påverka kvinnans förmåga att fungera psykiskt och socialt och medför negativa konsekvenser för kvinnans självkänsla. Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för kvinnans upplevelse av att förlora ett bröst i samband med bröstcancer. Två självbiografiska böcker analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur barn i förskola respektive grundskola uttrycker känslor genom dans/lek och rörelse och få en inblick i skillnader/likheter i känslouttrycken mellan könen. Vi valde att göra deltagande observationer av dansundervisning med observatörer. Med detta menas att vi aktivt deltog i undervisningen och observerade relevanta händelser medan en observatör iakttog. I vårt huvudresultat framkommer hur flickor tar mer initiativ än pojkar i både förskola och grundskola. I grundskolan visade det sig att flickorna var de som tog första initiativet till att visa en känsla medan pojkarna var de som oftast utvecklade rörelserna.

Långvarig smärta är ett svårbehandlat och resurskrävande tillstånd. Copingstrategier anses vara ett verktyg för patienten att använda sig av för att hantera sin smärta. Syftet med studien var att ta reda på vad copingstrategier innebär för sjukgymnaster och hur sjukgymnaster som arbetar med patienter med långvarig smärta lär ut copingstrategier. Ett selektivt urval av sjukgymnaster inom primär- och specialistvård i Norrbotten genomfördes. Dessa intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med copingstrategier i rehabilitering med patienter med långvarig smärta.

Långvarig smärta är ett svårbehandlat och resurskrävande tillstånd. Copingstrategier anses vara ett verktyg för patienten att använda sig av för att hantera sin smärta. Syftet med studien var att ta reda på vad copingstrategier innebär för sjukgymnaster och hur sjukgymnaster som arbetar med patienter med långvarig smärta lär ut copingstrategier. Ett selektivt urval av sjukgymnaster inom primär- och specialistvård i Norrbotten genomfördes. Dessa intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med copingstrategier i rehabilitering med patienter med långvarig smärta.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar omutomhuspedagogik samt att belysa vad utomhuspedagogik är. Defrågeställningar vi hade var: Vilket stöd finns för utomhuspedagogik i skolans styrdokument? Hur definieras utomhuspedagogik av de intervjuade pedagogerna? Vilka eventuella fördelar och nackdelar finns inom utomhuspedagogiken enligt de intervjuade pedagogerna? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger verksamma inom området. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som utförts på en förskola samt en grundskola, intervjuades totalt sex pedagoger. Resultaten visade att utomhuspedagogik är ett sätt att lära med hela kroppen och alla dess sinnen samt att det ger en möjlighet att arbeta tematiskt.

Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhållande till att gå från att vara unga killar till att bli vuxna män. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhåller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas så vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framträdande, såväl i förhållande till tjejer som med sina kompisgäng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, såväl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rätt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person.

I Sverige lever ca 70 000 män som har eller haft prostatacancer vilket utgör 34 % av all cancer hos män. Behandlingen och dess biverkningar kan påverka mannens livsvärld i form av ett lidande, förändrad självkänsla samt påverkan på den subjektiva och levda kroppen. En systematisk litteraturstudie med artiklar av kvalitativ ansats utfördes. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av deras livsvärld i samband med prostatacancer. Syftet i analysen besvarades genom att åtta vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades med inspiration av en analysmodell tolkad av Graneheim och Lundmans.

Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt.

Kronisk sjukdom är ett stort begrepp och innefattar många olika sjukdomar som påver-kar hela personens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvin-nors upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. För att få en fördjupad förståelse stu-derades 58 vetenskapliga artiklar var av 13 analyserades enligt kvalitativ innehållsana-lys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att kunna förstå ger hopp om att finna mening i det förändrade livet, att vara tvungen att planera sin tid och be om hjälp för att orka kämpa samt att bli bemött med respekt när kroppen smärtar. Resultatet visade att kvinnor med kronisk sjukdom upplevde sitt liv som ett dagligt kämpande för att orka.

Veck, stygn och fiberoptiskt ljusJag arbetar med att bygga upp egna och manipulera redan färdiga material. Att integrera material, kropp ochplagg intresserar mig. I examensarbetet har jag utformat en egen metod, för att med stygn forma textilamaterial så att de på bestämda sätt förhåller sig till kroppen. Metoden kom jag fram till under ett längreprojekt där jag undersökte plissering och smock.Mitt arbete är en skissprocess i förändring, formulerad i relation till tradition. Värdefullt för mig ärhantverket, kunskapen om de textila teknikerna, den svenska traditionen men också kopplingar till andraländer.