Handledare: Urban Ask.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev människor med celiaki och deras syn på sin livssituation framkom: Oförstående Omgivning, att övervinna hinder och begränsad tillgänglighet. Dessa utgör tillsammans två subteman: Anpassning till sjukdom och begränsande Omgivning. De två subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och Omgivning.

Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms Omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner ochvänner? Hur reagerar Omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av Omgivningen reaktioner och åsikter?I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansensbegrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision.Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvarasgenom ett begrepp som jag vill benämna ?den onda cirkeln?, som innebär att CarolinesOmgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar..

Jag avser i den här studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgångsrikt sätt att kommunicera med sin Omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning använt sig av Berg & Borgs fyrfältsmodell, som beskriver förhållningssättet hos människor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin Omgivning. Genom att placera motpolerna agera ? reagera respektive offensivt ? defensivt i ett fyrfältsdiagram kan den hörselskadade själv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som används av människor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - hörselskadepraktikens område. Syftet med studien är att undersöka och diskutera om Berg & Borgs fyrfältsmodell kan användas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens område. Jag ska också undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhållningssätt gentemot sin Omgivning.

Bakgrund: I sjukgymnastik med ett beteendemedicinskt perspektiv beaktas bland annat sociala Omgivningsfaktorers betydelse för patientens rörelsebeteende. Till social Omgivning hör exempelvis människor i ens närhet, samhällsstrukturer, normer och attityder. Sociala Omgivningsfaktorer ingår i Socialkognitiv teori (SCT) som beskriver interaktionen mellan individ, beteende och Omgivning. Syfte: Att undersöka hur sjukgymnaster på en klinik i Bangkok, Thailand, uppfattade och beaktade sociala Omgivningsfaktorer vid undersökning, analys och behandling av patienters problem. Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval om fem informanter och semistrukturerade intervjuer användes. Databearbetningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys.

Tidigare forskning har visat att individers Omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny Omgivning. Omgivningen anses även påverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som är mest villiga till att byta ort för ett lämpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppväxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan både uppväxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre städer.

Jag har genomfört en kvalitativ studie om elevens upplevelser och habitus i relation till att bli tilldelad ett åtgärdsprogram i år 9. Syftet är att ta reda på hur eleven och dess Omgivning upplever det när eleven får ett åtgärdsprogram och vilka förväntningar både eleven och föräldrarna har. Genom öppna intervjuer har jag samlat in data från sex elever i en skola i Mellansverige. Min studie stöder sig mot Bourdieus teori om att individers värderingar och beteenden formas av sin närmaste Omgivning. Resultatet visar att eleverna överlag blir motiverade att ta tag i sina studier för att nå ett godkänt betyg, förutsatt att de inte sedan tidigare har ett flertal åtgärdsprogram.

I uppsatsen undersöks hur ett arbetslag i skolan kommunicerar med sin direkta Omgivning. Vidare ges genom en fallstudie exempel på var denna kommunikation kan brista och vad bristerna kan tänkas bero på. Slutligen väcks tankar kring hur denna kommunikation kan organiseras för att fungera väl. Undersökningen grundas till att börja med på en referensram av teoristudier inom tre huvudområden, där de viktigaste begreppen definieras och utreds. I referensramens första del definieras ett arbetslag som ett personallag med ca 5-8 lärare som leder en arbetsenhet bestående av ca 75-100 elever.

Undersökningens syfte var att granska vilket innehåll samhällskunskapslärare i grundskolans senare år tillskrev hållbar utveckling. Arbetets utgångspunkt var en kvalitativ fallstudie. Där-med utfördes kvalitativa intervjuer av fem utbildade och verksamma samhällskunskapslärare inom grundskolans senare år. Intervjuer som sedan analyserades med hjälp av intentionell analys. Undersökningen visade ett resultat av tre genomgripande och centrala teman i förhål-lande till undersökningens syfte.

Det här är en studie gjord på en småbarnsavdelning där det går nio barn och arbetar två pedagoger. Studiens syfte är att studera hur små barn, 1-2 år, kommunicerar i samspel med varandra och sin Omgivning i förskolans miljö.Studiens tillvägagångssätt är en kvalitativ undersökning genom deltagande observation med fältanteckningar. Den tidigare forskning tenderar att i huvudsak studera antingen verbal kommunikation eller samspel, medan min studie in båda aspekterna.Det som framkommit i studien är att pedagogen och Omgivningens inverkan är stor för små barns verbala utveckling och deras möjligheter att kunna samspela med andra. Men även att det verbala inte alltid behöver vara enda sättet att kommunicera och förstå varandra. Barnen på avdelningen hade ett eget språk som kom att visa sig väldigt effektivt mellan dem.

Det som är vackert är även njutningsfullt. Men skönhet kan bli ett problem när det betraktas som en fast enhet och när gränsen mellan kropp och identitet suddas ut. Utseende kan både direkt och indirekt påverka en människas självbild samt hur människor bemöts. Studien syftar till att undersöka hur kvinnor förhåller sig till sitt utseende och sin person samt om det finns någon skillnad i detta beroende på individens livsstil och Omgivning. Studien är avgränsad till att undersöka uppfattningen hos kvinnliga studenter vid Luleå tekniska universitet och genomfördes med hjälp av enkäter.

Syftet med studien är att försöka undersöka hur fyra nyanlända elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de använder för sin språkinlärning och för att interagera med sin Omgivning. Platsen för studien är famförallt fokuserad på den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger på kvalitativa intervjuer av fyra nyanlända elever i åldern 9-13, två flickor och två pojkar. Eleverna berättar om hur det är att befinna sig i en miljö där de inte förstår vad någon säger och där ingen förstår vad de menar. De beskriver sin rädsla, oro, nervositet och ensamhet men även sin nyfikenhet, glädje och positivitet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur den fysiska Omgivningen och fysiska behov påverkar inlärningen. Samt om eleverna i undersökningen är medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska Omgivning och vilka fysiska behov de har när de skalllära sig något svårt och nytt. I litteraturgenomgången tar jag upp åtta olika faktorer som kan påverka inlärningen. Tyngdpunkten ligger på den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasieläraren Gudmundssons teorier, men jag tar även upp andra pedagoger och metodiker som är relevanta för ämnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka få svar på hur de behöver ha det i Omgivningen och vilka fysiska behov de har.

Vilka roller män och kvinnor spelar i samhället har bland annat genom åren uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfären har präglats av den manliga närvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfären, det vill säga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom åren inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av många inte förknippats med kvinnlighet.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin Omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn på det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrån teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus.De resultat som framkommit visar på att den Omgivning cheferna upplever inte är särskilt förändringsvänlig och delvis påverkad av manlighetsideal.

I studiens bakgrund säger forskning att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.