Sökresultat:
587 Uppsatser om Omgivande miljöer - Sida 8 av 40
Abessinienskolan
Abessinienskolan Àr en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att sÄ gradvis knyta an till Ärskursen, skolan och samhÀllet. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen bestÄr av en serie fristÄende volymer anpassade till terrÀngen dÀr varje klassrum Àr slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet.
Natur och kultur som bas för turismutveckling : Fallstudie Ekopark Böda
Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Ăland.
Natur och kultur som bas för turismutveckling : Fallstudie Ekopark Böda
Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Ăland.
Du Àr vÀl inte svensk? : En studie om barn till utlandsfödda personer, deras identitet och interaktion med det omgivande samhÀllet
Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utlÀndsk bakgrund har av att leva med inflytandet frÄn flera kulturer, samt hur det pÄverkar deras syn pÄ den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frÄgestÀllningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? PÄ vilket sÀtt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras sjÀlvupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgÄng i det svenska samhÀllet, exempelvis nÀr de söker arbete? För att besvara frÄgorna har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och Äldrar har intervjuats.
Weave Weave - VĂ€vda ytor i rum
Verket Pose kretsar kring frÄgestÀllningen vad det Àr att vara kropp i en rumslig situation. Verket bestÄr av sju textila föremÄl som pÄ olika sÀtt förhÄller sig till kroppen och söker etablera en relation till betraktaren, bÀraren och det omgivande rummet..
MervÀrdesmÀrkning av nöt- och lammkött : en systematisk undersökning av mervÀrdesmÀrkt kött
Svenska nöt - och lammköttsproducenter har lÀnge varit pressade av det utlÀndska köttet som idag har 50 % av marknaden. För att förbÀttra dessa siffror har LRF tagit fram en livsmedelsstrategi med mÄlet att vÀxa med en procent om Äret till skillnad frÄn tvÄ procent minskning som varit fallet de senaste Ären. Problemet idag Àr att LRF inte har tillrÀcklig kunskap om vilka mervÀrden som finns representerade i butik samt hur man ska utnyttja dem som finns pÄ bÀsta sÀtt. Denna uppsats ska söka svar pÄ vilka mervÀrden som idag finns i butik samt i vilken utstrÀckning de förekommer. Med hjÀlp av forskningsfrÄgorna: Vilka detaljer av nöt och lamm sÀljs det mest av i butikerna? Hur Àr dessa detaljer mÀrkta med mervÀrdesinformation? Vad har mervÀrdesmÀrkningen för samband med priset pÄ varan?
För att öka förstÄelsen för vad begreppet mervÀrde stÄr för inleds litteraturstudien med en genomgÄng av detta samt LRFs egna modell för mervÀrde.
Förorenad mark Förekomst och spridning av koppar och zink i GrĂ€sdalenanlĂ€ggningens nĂ€romrĂ„de, Gusum, Ăstergötland.
Förorenade omrĂ„den kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som tungmetaller kan pĂ„verka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och dricksvatten. Tungmetaller tas Ă€ven upp i organismer och sprids vidare i nĂ€ringskedjor och kan ocksĂ„ nĂ„ mĂ€nniskan genom föda som vĂ€xer eller odlas pĂ„ förorenad mark. Föroreningar i mark hĂ€rstammar oftast frĂ„n gammal industriell produktion, sĂ„ Ă€ven i och omkring samhĂ€llet Gusum i Ăstergötland. HĂ€r har verksamhet med smĂ€ltverk bedrivits sedan 60-talet och Ă€nda fram till början av 80-talet var rökgaserna frĂ„n verket orenade frĂ„n metaller och har kraftigt förorenat och skadat nĂ€romrĂ„det kring bruket.
Legitimitet genom jÀmstÀlldhet : En fallstudie om den institutionaliserade jÀmstÀlldheten som legitimitetsskapande faktor
I dagens Europa Àr stora löneskillnader mellan kvinnor och mÀn samt lÄg representation av kvinnor pÄ höga befattningar fortfarande ett stort problem. Mot bakgrund av detta har EU framlagt ett lagförslag om kvotering till börsbolagens styrelser. Debatten om jÀmstÀlldhet Àr livlig och högaktuell. Parallellt med detta agerar nÀringslivet i en kamp om kompetensen dÀr jÀmstÀlldhet anses vara en viktig komponent för att vara en attraktiv arbetsgivare. DÄ studien antar ett nyinstitutionellt perspektiv har antagandet varit att organisationerna anpassar sig till omgivande krav för att vinna social legitimitet och sÄledes att jÀmstÀlldhet Àr en viktig legitimitetsskapande faktor i denna process.
NÀr musik fungerar : en samhÀllsinriktad musikterapeutisk tolkning av babyrytmik
Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.
Synen pÄ smÄ barns empatiska förmÄga. En kvalitativ intervjustudie med sex kvinnliga förskollÀrare
Syfte: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka hur kvinnliga förskollÀrare resonerar kring smÄbarns förmÄga att uttrycka empati i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Hur resonerar förskollÀrarna kring smÄ barns förmÄga att uttrycka empati? Hur beskriver förskollÀrarna skillnader och likheter i flickor och pojkars förmÄga att uttrycka empati?Teori: Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas i samspel med andra i den omgivande miljön. Barn som vÀxer upp i en miljö som prÀglas av en god empatisk förmÄga utvecklar en bÀttre empatisk förmÄga Àn barn som vÀxer upp i en miljö som prÀglas av en dÄlig empatisk förmÄga. Genus handlar om hur mÀnniskor agerar i grupper och sociala relationer.
Speciall?rares upplevelser och hantering av utmanande beteenden i anpassad grundskola en kvalitativ intervjustudie
Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.
Ett samarbetscenter i urban miljö
Ett samarbetscenter i urban miljö
Detta examensarbete fokuserar pÄ utformningen av ett samarbetscenter belÀget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grön-struktur och vilken fysisk karaktÀr det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som skall finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utövas samt vilken form dessa ska ta. Utöver sjÀlv utformningen har omfattande arbete lagts ner pÄ visualisering och presentation.
Samarbetscenter Malmös syfte Àr att fungera som ett forum för Àventyrsbaserad pedagogik och samarbetsinlÀrning.
LÀrares syn pÄ utomhuspedagogik - en undersökning i Ärskurs F-2
I arbetet undersöker vi lĂ€rares syn pĂ„ utomhuspedagogik och om lĂ€rare upplever att denomgivande miljön runt skolan pĂ„verkar hur de arbetar med utomhuspedagogik. I teoriavsnittet presenteras ett utomhuspedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt och vilken roll lĂ€raren har för att skapa trygghet, upplevelser, sammanhang och samspel med eleverna utomhus.Ă
tta lÀrare i Ärskurserna F-2 deltog i en kvalitativ, semistrukturerad undersökning ochresultatet visar att de ser positivt pÄ att anvÀnda sig av utomhuspedagogik som en del avundervisningen. Vidare beskrivs pÄ vilka sÀtt de upplever omgivningen och att de hinder som förekommer inte pÄverkar dem i den utstrÀckning som vi inledningsvis trodde skulle varafallet. I diskussionen redogörs för resultatet i förhÄllande till litteraturen och vÄra egna reflektioner..
Hur Àr det nÀr det Àr ITiS (IT i skolan) för Eleven? En studie av elevens arbetssÀtt i skolan i sitt deltagande i ITiS, ur ett elevperspektiv
Det övergripande syftet för studien Àr att identifiera och kartlÀgga elevers arbetssÀtt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sÄdan praktik i relation till elevers lÀrande att studeras.Införandet av IT i skolan (ITiS) innebÀr förÀndringar i lÀrandeprocessen. Det finns dÀrför behov av att öka förstÄelsen för hur lÀrandet gÄr till nÀr IT införs i skolan.En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förÀndrat arbetssÀtt för eleven. Förstudien pÄvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssÀtt för eleven. TvÄ teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras.
Kvinnors upplevda trygghet vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats
Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.