Sök:

Sökresultat:

592 Uppsatser om Omgivande miljöer - Sida 9 av 40

Hur Àr det nÀr det Àr ITiS (IT i skolan) för Eleven? En studie av elevens arbetssÀtt i skolan i sitt deltagande i ITiS, ur ett elevperspektiv

Det övergripande syftet för studien Àr att identifiera och kartlÀgga elevers arbetssÀtt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sÄdan praktik i relation till elevers lÀrande att studeras.Införandet av IT i skolan (ITiS) innebÀr förÀndringar i lÀrandeprocessen. Det finns dÀrför behov av att öka förstÄelsen för hur lÀrandet gÄr till nÀr IT införs i skolan.En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förÀndrat arbetssÀtt för eleven. Förstudien pÄvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssÀtt för eleven. TvÄ teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras.

Kvinnors upplevda trygghet vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Sj?lvrapporterad upplevelse av en standardiserad frukost: kognitiv vaksamhet och fysisk energi hos industrianst?llda

Syfte: Att unders?ka industrianst?lldas sj?lvrapporterade upplevelser av kognitiv vaksamhet och fysisk energi i samband med en optimerad frukost, samt att utv?rdera potentiell beteendef?r?ndring.Metod: Interventionsstudie (4 veckor) med bekv?mlighetsurval (n=12) p? Volvo Tuve. Dagliga enk?ter m?tte den subjektiva kognitiva vaksamheten och fysiska energin, samt enavslutande utv?rderingsenk?t m?tte beteendef?r?ndring. Data analyserades kvantitativt.Resultat: Den upplevda kognitiva vaksamheten och fysiska energin skattades statistiskt signifikant h?gre j?mf?rt med deltagarnas teoretiska baslinje.

Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

EN ANNAN RETORIK? Nationalistiska partiers anv?ndning av nationalistisk milj?- och klimatpolitik

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Hotell Bellevue i Hjo : ett modernistiskt byggnadsprojekt i sekelskiftesmiljö

Hotell Bellevue byggdes i anslutning till den tidigare vattenkuranstaltens villor frÄn 1880-talet i Hjo stadspark. Hotellet stod fÀrdigt 1971 och ritades av arkitekt Hans-Erland Heineman (1919-2003). Jag undersöker i denna uppsats historien bakom byggnadsprojektet och analyserar dels hur byggnaden gestaltats i förhÄllande till arkitektens tidigare arbeten och dels byggnadens förhÄllande till den omgivande miljön. Jag har försökt kartlÀgga den samtida diskursen, vilket har gjort att jag lagt stor vikt vid att undersöka hur byggnadsprojektet redovisades i den lokala tidningen. Analysen av byggnadens anslutning till platsen har jag relaterat till de tvÄ arkitekturteoretikerna Rem Koolhaas och Kenneth   Framptons olika sÀtt att se pÄ arkitektur.Hjo stadspark anlades i slutet av 1800-talet och var dÄ en parkanlÀggning till Hjo Vattenkuranstalt. Kuranstalten var fullt utbyggd vid sekelskiftet 1900 och Hjo fungerade dÄ som en turistort för den semestrande borgarklassen.

Gestaltning i vinterstaden LuleÄ : förslag till utformning och belysning av stadens entréer

LuleĂ„ Ă€r belĂ€get vid kusten i Norrbotten. Det flacka Ă€lvlandskapet och centrums lĂ€ge pĂ„ en halvö medför att den visuella kontakten med vatten Ă€r god. Det geografiska lĂ€get medför att infarterna huvudsakligen koncentreras till tvĂ„ vĂ€gar: ÄlvbrovĂ€gen och BodenvĂ€gen. De bĂ„da infarterna löper genom natur med vitt skilda karaktĂ€rer; den första genom mager tallhed och ondulerande sanddynor och liten kontakt med omgivande bebyggelse, den senare genom morĂ€nmark med blandskog och björkbestĂ„nd, vikar, omrĂ„den med storhandel och i nĂ€rheten av bostadsbebyggelse. Det som Ă€r gemensamt för de bĂ„da infarterna Ă€r att det finns ett behov av att bryta av monotonin i trafikantupplevelsen och förbereda resenĂ€rerna pĂ„ mötet med staden. HĂ€r fann jag möjligheten att gestalta för resan frĂ„n ett mörkt landskap till den upplysta staden.

V?n eller Fiende? En Studie om Kommunalt Milj?ansvarigas Perspektiv kring Invasiva Fr?mmande V?xtarter

Invasive alien plant species have historically caused major damage to ecosystems and are considered to be amongst the greatest threats to biodiversity globally. The lurking threat of harm to well functioning ecosystems has led to the development of global and regional goals and regulations which seek to stop the spread of invasive species. The Swedish Environmental Protection Agency has proposed a list of species that are specifically harmful to the Swedish flora and fauna, which includes (amongst others) garden lupin. The management of invasive species is however largely dependent on local actions, making municipal public servants key players. This qualitative study uses interviews to investigate how municipal public servants who are responsible for managing invasive alien species view this work.

- Loven ?r den b?sta tiden! L?rare i fritidshems perspektiv p? lovverksamhetens kvalitet.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

Effekten av analytikerhusens aktierekommendationer med hÀnseende till de analyserade bolagens storlek

Syftet med uppsatsen Àr att, i ett kort och lÀngre tidsperspektiv, undersöka effekten, i form av överavkastning, pÄ aktiekursen av rekommendationer gjorda under 2005 och 2006 av de högst rankade analytikerhusen i Sverige. Undersökningen genomförs för en tiodagarsperiod omgivande rekommendationsdagen samt för en, tre respektive sex mÄnader. Syftet Àr ocksÄ att studera huruvida överavkastningarna skiljer sig Ät mellan den svenska börsens Large-Cap lista kontra Mid- och Small-cap listor. Studien visar att rekommendationer utgivna av analytikerhusen ger effekt pÄ marknaden, mÀtt som överavkastning, pÄ kort sikt. Effekten skiljer sig Ät beroende pÄ vilken lista bolaget Àr noterat pÄ..

H?llbarhetsrapportering i svenska industrif?retag

Sustainability and the role of companies in terms of emissions and environmental impact has become increasingly more relevant. In 2014, the EU decided to introduce the NFRD, a directive that makes it mandatory for companies that meet the requirements to report on sustainability. This thesis aims to examine how four large Swedish industrial companies report about sustainability in connection with the introduction of NFRD, looking at the years 2015 (2014), 2017 and 2022 from an environmental viewpoint. Furthermore, the study also intends to investigate how the companies write about their sustainability work, as actual achievements or what they have ambitions to do in the future. In order to carry out the study, a content analysis with elements of both qualitative and quantitative features has been used called the CONI method.

H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

Iskvalitet i ishallar. En tillĂ€mpningsstudie i Åby ishall

I en ishall Àgnar man sig Ät olika aktiviteter; konstÄkning, ishockey, curling men Àven ren rekreationsÄkning. Vid alla dessa aktiviteter anvÀnds isen pÄ olika sÀtt och detta stÀller dÀrför olika krav pÄ hur isen bör vara. Hockeyspelare och curlingspelare föredrar en hÄrd is, medan konstÄkare istÀllet föredrar en mjukare is. För vanliga fritidsÄkare duger Àven en Ànnu mjukare is Àn för konstÄkare.En litteraturstudie har genomförts för att belysa hur en bra iskvalitet pÄ ishallen kan uppnÄs och hur en ishall bör utformas med dess tekniska system för att skapa bra förutsÀttningar för en tillfredsstÀllande iskvalité och vistelsemiljö. Till de tekniska systemen som beskrivits hör kylmaskinen med dess köldbÀrare och distributionsrör i ispisten, ventilationsaggregatet med Äterluftsföring och avfuktningsaggregatet i ishallen.Huvudsyftet med detta examensarbete var att studera iskvaliteten i en ishall och hur denna pÄverkas av det omgivande lufttillstÄndet i hallen.

Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

Att arbeta med hypertonipatienter. N?r livsstilen kr?ver f?r?ndringar

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->