Denna uppsats är en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet Militärregion syd (MR S). Uppsatsen bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem länsstyrelser inom i MR S samt med två representanter från MR S. Materialet har kategoriserats utifrån en analysmodell skapad utifrån Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsättningar för samverkan och visar på beroenden mellan dessa förutsättningar. Förutsättningar används för att kategorisera och jämföra svaren från länsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur väl dessa förutsättningar uppfylls och om de har samma syn på förutsättningarna.

Mitt projekt har handlat om att gestalta en skola som ska utstråla harmoni. Samtidigt vill jag att den ska upplevas spännande och lekfull. Skolans system är ordnat, tydliga riktningar och har influenser från klassiska skolor.Byggnaden har en introvert sida och en extrovert. Den extroverta är glasad och riktar sig mot grönområdet vilket var en utgångspunkt i projektet, att skolans elever ska ha en utsikt på natur. Den extroverta sidan vinklar sig runt parken, likt en människa som omfamnar.På motsats sida finner man dess kontrast, en introvert fasad.

I detta arbete ligger fokus på upplevelseutbildning, mer specifikt de äventyrliga aktiviteter som erbjuds vid företaget ?Naturlig Utveckling? vid Borgen och dess betydelse för deltagarnas sociala identitetsutveckling.Fritiden står idag för ett begrepp som kopplas samman med utveckling. Företag har skapat ett allt större intresse för människors fria tid, då forskning visar att arbete och fritid påverkar varandra och utgör en helhet i människors sociala liv.Syftet med den här undersökningen är att med kvalitativa metoder belysa om ett eventföretag som Borgen med dess aktiviteter bidrar till social identitetsutveckling bland deltagarna. I arbetet utgår vi från begrepp som identitetsutveckling, rolltagande, giltighetsanspråk samt rörelser mellan olika livssfärer. Arbetet är kvalitativt till sin art och bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer som huvudsakliga analysinstrument.Teoretiker som vi valt att lyfta fram är framförallt George-Herbert Mead (1995), Erving Goffman (2000) och Jürgen Habermas (1996).

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Scania CV AB och syftat till att utveckla varningsmetoder och användargränssnitt för ett tekniskt system avsett att reducera antalet allvarliga olyckor mellan oskyddade trafikanter och Scanias stadsbussar i urbana trafikmiljöer. Fokus har i första hand legat på att utveckla förarvarningsmetoder. Under arbetets gång har dock ett behov identifierats av att utvidga systemet till att även inkludera varningar riktade mot trafikanter i fordonets näromgivning samt passagerare ombord. Det som ingår i föreslaget slutkoncept är en varningsstrategi, definierade risknivåer, riskområden kring fordon och detekterade objekt samt utformning av varningssignaler riktade mot förare, trafikanter i fordonets näromgivning samt busspassagerare. Samtliga varningssignaler är kopplade till en gemensam varningsstrategi indelad i 4 risknivåer.

Sjöfartsektorn är en betydande källa för svavel- och kväveutsläpp. Depositioner av oxiderat svavel, dvs. sulfat, och oxiderat kväve dvs. nitrat, i form av våt och torrdeposition bidrar till försurning och försämrad luftkvalitet. Styrmedel för att minska svavelutsläppen har under de senaste åren bidragit till minskade svavelutsläpp.

Att samarbeta över företagsgränser är inget nytt fenomen, utan har förekommit sedan lång tid tillbaka som en lösning på omvärldens osäkerhet. Allt eftersom konkurrensen bland parter på marknaden växer blir den omgivande osäkerheten allt större. Detta medför att företag kontinuerligt söker nya möjligheter att överleva marknadens förändringar. Bildande av nätverk är därför något som under de senaste åren blivit ett alltmer populärt sätt för företag att hantera dessa omgivningsförändringar. En stor anledning till detta förfarande är att dagens företag inte besitter all den kunskap som behövs för att kunna konkurrera på marknaden, vilket kan erhållas genom ett nätverkssamarbete.

SyfteSyftet med denna undersökning var att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan skolgårdens utformning och barns aktivitetsnivå. I studien gjordes en jämförelse mellan två skolor belägna i Stockholm.MetodUndersökningen utfördes med hjälp av en kvantitativ metod med accelerometrar som mätinstrument. Det gjordes även en bedömning av skolgårdarna utifrån en mall som var baserad på Stockholms stads funktionsprogram för skolgårdar. Mätningen genomfördes under rasterna men för att minimera eventuella felkällor bar eleverna accelerometrarna under tre påföljande dagar, från morgon tills dess att skoldagen var slut. Accelerometrarna mätte bland annat intensiteten av den fysiska aktiviteten som sedan delades in i fyra segment, stillasittande, lätt, medel och kraftig.

Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstå präglas utvecklingen alltmer av ett hållbart och långsiktigt tänkande. Ekoturism är en form av turism som växt fram med utgångspunkt i en sådan filosofi. Den innebär ett förhållningssätt samt även en utvecklingsmodell som strävar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillväxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte är att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen på en destination som Kalmar län.Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och med en teoretisk utgångspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband där de båda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra.

Bakgrund: Hur man skapar den bästa arbetsron i klassrummet verkar ständigt vara ett återkommande problem ute på skolorna. Vissa lektioner är bättre än andra och detta kanske inte alltid går att styra över. När anser lärare och elever att arbetsron är som bäst? Arbetsro är ett svårdefinierat begrepp och kan innebära olika saker i olika sammanhang, men kanske går det att förbättra förutsättningarna om vi vet hur vi ska försöka lägga våra scheman och anpassa lektionerna.Syfte: Att belysa och undersöka några olika faktorer som kan påverka den av elever respektive lärare upplevde arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansättningen. Faktorerna som har valts är av sådan karaktär att de är svåra att styra över: lektionens tid på dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhållande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut.

Den traditionella synen på avloppssystemen gällande god hälsa och minimerad påverkan på omgivande miljö, tenderar att mer och mer inriktas mot låg resursförbrukning samt återförsel av näringsämnen. Urin utgör cirka 1% av hushållens avloppsvattenflöde, men innehåller ca 80% av kvävet, 60% av kaliumet och cirka 50% av fosforn som finns i hushållens avloppsvatten. Innehållet av kväve, kalium och fosfor utgör ca 15-20% av Sveriges konstgödselanvändning. Tungmetallinnnehållet i urin är jämförelsevis lågt. Sammantaget gör detta källsorterad urin intressant att studera ur näringsåterförselsynpunkt.

En stor del av den natur som återfinns i tätorten är anlagd. Växtmaterialet kan därför i många hänseenden betraktas som ett av landskapsarkitektens mest betydelsefulla redskap för gestaltning. En förutsättning för att den anlagda naturen i tätorten skall uppfylla tilltänkt funktion är att tillväxten påbörjas så att normal utveckling sker efter plantering. Vattenbrist är ett vanligt förekommande problem vid nyplantering av vedartade växter vilket leder till problem med etableringen. Etableringsbeskärning innefattar alla beskärningsåtgärder som utförs för att underlätta växtens etablering och starta tillväxten på den nya växtplatsen. Den vanligaste formen av etableringsbeskärning innebär att vid vårplantering beskära fjolårsskotten till 30-50% av ursprunglig längd.

Bakgrund: Hur man skapar den bästa arbetsron i klassrummet verkar ständigt vara ett återkommande problem ute på skolorna. Vissa lektioner är bättre än andra och detta kanske inte alltid går att styra över. När anser lärare och elever att arbetsron är som bäst? Arbetsro är ett svårdefinierat begrepp och kan innebära olika saker i olika sammanhang, men kanske går det att förbättra förutsättningarna om vi vet hur vi ska försöka lägga våra scheman och anpassa lektionerna.Syfte: Att belysa och undersöka några olika faktorer som kan påverka den av elever respektive lärare upplevde arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansättningen. Faktorerna som har valts är av sådan karaktär att de är svåra att styra över: lektionens tid på dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhållande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut.

Fredrik och Märtha Ysander var i Svenska Kyrkans Missions tjänst mellan år 1923 och år 1956. Större delen av denna tid tillbringade de på missionssjukhuset i Tirupattur på den sydindiska slätten. Fredrik var läkare och Märtha var under en tid föreståndare för sjukhusets blindskola. Föreliggande uppsats har som syfte att beskriva deras liv på denna plats och i denna tid med betoning på arbete och vardag, deras förhållande till den omgivande kulturen och den inhemska befolkningen samt syn på missionsuppdraget. Uppsatsen har delvis formen av en biografi.

Min arbetshypotes under arbetet med denna undersökning var att yogautövare visst anser att de med yogans hjälp kan påverka och styra sin personlighet. Vidare var min gissning att de i allra högsta grad identifierar sig med yogan samt att de själva reflekterat över detta. Jag kunde dock inte säkert veta, så denna rapport redogör för vad jag funnit i min undersökning.Med denna undersökande rapport välkomnas Ni att delta under ett sådant unikt, oändligt spännande och ur många perspektiv reflekterbart möte; mötet mellan den gamla traditionen yoga och dess nutida utövare. Må vårt möte ske under all respekt, med gränslös öppenhet och i djupaste frid - Om shanti!Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt yoga kan påverka människors egen identitetsuppfattning. För att kunna undersöka mitt huvudsyfte kommer vidare följande frågeställningar att behandlas i rapporten:? Anser yogautövare att de med yogan kan påverka och förändra sin identitet?? Vad är yoga och hur ser den bakomliggande filosofin ut?? Hur kan man ur ett religionsvetenskapligt perspektiv förklara yogans eventuella identitetsskapande funktion?Samtliga av de intervjuade yogautövarna förankrar, relaterar och känner starka paralleller mellan yogan och sin egen identitet.

Min arbetshypotes under arbetet med denna undersökning var att yogautövare visst anser att de med yogans hjälp kan påverka och styra sin personlighet. Vidare var min gissning att de i allra högsta grad identifierar sig med yogan samt att de själva reflekterat över detta. Jag kunde dock inte säkert veta, så denna rapport redogör för vad jag funnit i min undersökning.Med denna undersökande rapport välkomnas Ni att delta under ett sådant unikt, oändligt spännande och ur många perspektiv reflekterbart möte; mötet mellan den gamla traditionen yoga och dess nutida utövare. Må vårt möte ske under all respekt, med gränslös öppenhet och i djupaste frid - Om shanti!Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt yoga kan påverka människors egen identitetsuppfattning. För att kunna undersöka mitt huvudsyfte kommer vidare följande frågeställningar att behandlas i rapporten:? Anser yogautövare att de med yogan kan påverka och förändra sin identitet?? Vad är yoga och hur ser den bakomliggande filosofin ut?? Hur kan man ur ett religionsvetenskapligt perspektiv förklara yogans eventuella identitetsskapande funktion?Samtliga av de intervjuade yogautövarna förankrar, relaterar och känner starka paralleller mellan yogan och sin egen identitet.