Utvärdering av svavel- och kvävedepositioner från sjöfart
en modellstudie
Atmosfärisk spridningCharnock-parameternDepositionKväveKvävedepositionerSjöfartsemissionerSvavelSvaveldepositionerThe Unified EMEP ModelTorrdepositionVåtdeposition.
Sjöfartsektorn är en betydande källa för svavel- och kväveutsläpp. Depositioner av oxiderat svavel, dvs. sulfat, och oxiderat kväve dvs. nitrat, i form av våt och torrdeposition bidrar till försurning och försämrad luftkvalitet. Styrmedel för att minska svavelutsläppen har under de senaste åren bidragit till minskade svavelutsläpp. Det har t.ex. införts begränsningar i hur mycket svavel som fartygsbränslen får innehålla.För att studera sjöfartens utsläpp av svavel- och kväveföroreningar har vi i denna studie använt en kemisk transportmodell för atmosfären ?the Unified EMEP Model?, för att simulera utsläppsspridningen under 2005. Deposition av svavel- och kväveföreningar från sjöfart har på landsnivå jämförts med den totala depositionen från alla utsläppskällor i Europa. Studier har även gjorts av hur mycket svavel- och kväveföreningar som har deponerats i Östersjöbassängen och dess omgivande länder från sjöfart i olika havsområden.Resultaten visar att svavel- och kväveföroreningar deponeras med hög koncentration nära utsläppskällan. Dock sprids de även långt från källan, koncentrationerna minskar med ökade avstånd. Deposition i norra Europa från sjöfart är som störst nära stora hamnar, spår i depositionsfälten syns även ut över Atlanten mot Amerika. Länder omgärdade av farvatten får högre koncentrationer relativt länder med mindre eller ingen sjötrafik i närheten.För att studera hur skrovlighetslängden över hav påverkar spridningen av svavel har Charnock-parametern varierats mellan 0,00072 och 0,085. Studien visar ingen tydlig påverkan på spridningen pga. variationer i skrovlighetslängden. En förklaring till detta resultat kan vara, att upplösningen i modellen är för grov för att kunna studera de små variationer som uppstår i depositionsfältet på grund av olika skrovlighetslängder.För att studera hur variationer i bl.a. nederbörd påverkar spridningen av svavel och kväve har månadsvis variation av svavel- och kvävedepositioner i Östersjön gjorts.