I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta Omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades.

Det här examensarbetet handlar om hur tjugo lärare arbetar med högläsning i grundskolans tidigare år. Underlag för studien har skapats genom enkätstudier och intervjuer med verksamma lärare på grundskolans tidigare år. Studien svarar på hur lärarna arbetar med högläsning i skolan, vad lärarnas syften med högläsningen är och vad för betydelse högläsningen kan ha för barns utveckling i allmänhet enligt lärarna. Samtliga lärare har uppgett att de använder sig av högläsning i sin undervisning. Omfånget av högläsningen varierar och så även metoder.

Denna studie behandlar arbetslivsomvandling och rekryteringsprocessen utifrån ett mångfaldsperspektiv. Syftet är, att med en teoretisk ansats, tolka hur mångfald tar sig uttryck på den svenska arbetsmarknaden under uppsatsens skrivande stund. Med hjälp av en litteraturstudie kring arbetslivsfrågor, tidigare forskning och en dokumentanalys har jag försökt belysa den problematiken, som synnerligen är relevant för ämnet arbetsvetenskap. Jag har fokuserat på personaltjänstemännen, som enligt forskning är de som bestämmer vem som tillåts komma in i en organisation. Rekryteringsprocessen har en viktig roll för organisations- och samhällsutveckling, men forskningen visar att den ofta präglas av ett slentrianmässigt beteende inom rekryterargruppen som kan ha en negativ effekt och fungera som en utestängningsmekanism.

Syftet med studien är att belysa åtta lärares vägar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat område en begreppsutredning där jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras både normativ och deskriptiv litteratur då tidigare emprisk forskning finns i begränsad mängd. De refererade källorna är av både äldre och nyare karaktär. Aktuella variabler i urvalet är lärares kön, undervisningsstadium, antal år i yrket och skolans upptagningsområde (status och typ av bebyggelse).

Rapporten är en reflekterande text som behandlar arbetsprocessen och omkringliggande mål för ett examensarbete inom medier som bedrivits mot Högskolan Skövde. Syftet med examensarbetet har varit att finna grepp som maskerar spels linjaritet, det vill säga vilka knep som används i dataspelsindustrin (medvetet eller Omedvetet) för att få ett spel med linjär level-design till att framstå som mindre linjär.Min analysmetod är hämtad från Espen Aarseths, Forskning på spel: Metodologiska ansatser till spelanalys (2007), där en av de totalt tre analysmetoder är vald; nämligen att själv spela igenom analysobjektet. De två återstående analysmetoderna presenteras kort under metodavsnittet. Därefter jämförs greppens betydelse i en rad spel för att därefter slutligen tillämpas i en egenskapad modul. Jämförelser görs med The Legend of Zelda ? a Link to the Past (Nintendo, 1991), Grand Theft Auto ? Vice City (Rockstar North, 2002) och World of Warcraft (Blizzard, 2001).

I dagens samhälle gör butikerna allt för att konkurrera på marknaden, och på senare tid tycks en trend som kallas sinnesmarknadsföring ha attraherat många företag, men fortfarande långt ifrån alla. Tankesättet är fortfarande nytt och innebär att man genom olika metoder försöker påverka kundernas fem sinnen; hörseln, synen, luktsinnet, smaksinnet och känselsinnet, på ett sätt som gör att de Omedvetet känner ökad köplust och på så vis konsumerar mera i butiken de befinner sig i. Vi blev intresserade av att se om forskningen inom detta område stämmer överens med konsumenternas egna upplevelser och önskemål när de går in i en butik, eller om de överhuvudtaget påverkas av några yttre faktorer som manipulerar deras sinnen och gör att de känner att de behöver just den där tröjan lite extra idag bara för att en bra låt spelas inne i provhytten. Vi grundade denna rapport på en kvantitativ samt kvalitativ undersökning, som bestod av dels en enkätundersökning med 106 respondenter via det sociala mediet Facebook, där vi ansåg oss nå ut till flest, mest och bäst respondenter i spridda åldrar och relativt jämn könsfördelning. Av de som medverkade var 63 kvinnor och 43 var män.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad ett feministiskt poststrukturalistiskt subjektsteoretiskt angreppssätt kan ge för kunskap om barns subjekt- och könsskapande i förskolan. Detta teoretiskt/metodologiska perspektiv innebär i den här uppsatsen att kön ses som något som görs inom språk och diskurser i vardagliga lokala pedagogiska processer och att jag, både som pedagog och forskare, deltar som medskapande i dessa. I undersökningen analyseras samtalet mellan mig och fem barn under en aktivitet som jag leder och som handlar om bokstavssymboler och bokstavsljud. Barnen var i åldrarna fem till sex år och samtalet är inspelat med mp3-spelare. Genom diskursanalys och dekonstruktion gör jag olika läsningar av tre sekvenser från ljudinspelningen.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också Omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga natur gestaltas på film.

Bakgrund: Att bli mamma innebär en stor omställning vilket kan beskrivas som en transition. Kvinnans liv förändras på många sätt i och med att hon har ett nytt liv att ta hand om. Detta kan vara förknippat med stress och de största stressmomenten som uppkommer i samband med förändringen är bland annat amning och sömnproblem samt oro för barnet. Forskning visar även att det informationsflödet som finns i vårt samhälle idag Omedvetet inverkar på människor vilket leder till att människan väljer olika livsstilar för att passa in i samhället. Syfte: Syftet med denna pilotstudie är att belysa förstföderskors upplevelser av förändringsprocessen från att vara kvinna till att bli mamma.

Den forskning som finns om rekrytering idag har fått kritik för att vara onyanserad och inte ge en tydlig förståelse av processen. Forskning behöver fokusera på den komplexitet som rekryteringsprocessen innebär. Det finns även en brist på akademisk pedagogisk forskning inom rekrytering. Vi har därför valt att göra en studie inom detta område. Anställningsintervjun är ett av de vanligaste tillvägagångssätten för att bedöma i en rekrytering.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i att diskriminerande mekanismer försvårar etnisk inkludering på arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utländsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger på 18 intervjuer och 6 policydokument från 16 olika företag. Studien visar att mångfald och antidiskrimineringsarbete ses som självklarheter. Det är också en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frågor inte förekommer i större utsträckning än vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud.

En svaghet med en stor del av befintlig marknadsföringsteori är att studierna de baseras på i huvudsak behandlar marknadsföringsfunktionen i större företag. Därför föreligger ett intresse att skapa förståelse för marknadsföringsfunktionen i små företag. Ett problem för små företag är resursbrist av olika slag. Detta tar sig uttryck bland annat i att de inte är tillräckligt marknadsorienterade och att detta oftast kan härledas till bristande marknadsplanering. Marknadsföring har även en tendens att av små företag uppfattas som en kortsiktig aktivitet, vilket ytterligare förstärker bilden av att den strategiska aspekten förbises.

Yrket som kriminalvårdare innebär många arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhållningssätt. Kriminalvårdaren skall förhålla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja på person och gärning i bemötandet. Ett professionellt förhållningssätt präglas av verksamhetens riktlinjer och normer så väl som individuella värderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvårdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja på att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgångspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och Omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Sociala konstruktivister menar att lärandet består av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lärarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller Omedvetet skapar förutsättningarna för de sociala interaktionerna i lärandemiljön ? mellan läraren och eleverna men även den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hänsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsätt. Sex lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare skolår och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.