Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger ser på normalitet och avvikelse när det kommer till barn i förskolan. Detta dels för att ämnena är något som vi anser inte talas om i så stor utsträckning i förskolans värld. Detta vill vi uppmärksamma då det enligt oss är några övergripande ämnen som råder i samhället. Vårt fokus är lagt på Montessori- och Waldorfförskolor för att se om skillnaderna mellan förskolorna är så stora som vi tidigare trott. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, miljöobservationer ute på förskolorna och texter kring ämnet kommer vi i denna studie att undersöka just detta.

Studiens avsikt vara att studera huruvida människor tar hänsyn till utseendet vid personbedömningar som gäller egenskaper och kompetenser vilka inte påverkas av utseendet. Vidare även undersöka vilka de rådande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva människor är. Här undersöktes även eventuella kön och ålderskillnader.Totalt består studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" åldersgruppen och 129 äldre vuxna tillhörande den "äldre" åldersgruppen. Deltagarna fick med hjälp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrån nio st.

Syftet med studien är att få förståelse för vilken inställning pedagoger och elever har till matematikläroboken samt till matematikämnet. Undersökningen ska också klargöra om det finns några samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas inställning till läroboken och ämnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas inställning till matematik skall också tydliggöras genom undersökningen. För att få svar på våra frågeställningar användes kvalitativ intervju och enkät som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utläsa att elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas inställningar varierade stort.

I dagens samhälle blir kreativitet och nytänkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. Därmed har även behovet av kreativa personer på arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till något personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkät med 66 frågor i 3 delar. Enkäten lämnades ut i både pappersform och som webenkät till ett stort antal företag.

Vi fick bekanta oss med en miljö som ger barnen nya möjligheter att upptäcka, forska och experimentera. Vi kunde se att den delen av utemiljön som den lilla kolonilotten är bidrar till barnens utveckling och lärande. Dessutom utvecklas barnens ?förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp? (Lpfö 98, s. 37).

Beslut om kapitalstruktur avser proportionen av eget och främmande kapital, där central hänsyn tas till kreditrisken. Kreditrisken varierar för olika företag beroende på storlek, vilka säkerheter man kan ställa etc. Ratingbolag har specialiserat sig på att ge företag kreditbetyg som uttrycker den samlade uppfattningen om dess kreditrisk. En sänkning av kreditbetyget medför implicita kostnader, t.ex. sämre kreditvillkor.

Bakgrund: Dikotiska tester kan användas som del i testbatteriet för utredning av hörseluppfattningsstörning (APD, eng. auditory processing disorder) samt vid differentialdiagnostisering. I Sverige har dikotiska tester använts i studier där försökspersonerna varit 11 år eller äldre. Utanför Sverige har studier dock gjorts på barn från 5 år och uppåt.Syfte: Syftet med denna undersökning var att ta fram ett normalmaterial avseende dikotiska tester för elever i årskurs 1, 2, 3 respektive 4 i grundskolan.Metod: Dikotiska tester har utförts vid två grundskolor, på totalt 53 elever i årskurs 1-4. Testmaterialet bestod av siffror, stavelser samt meningar, vilket rapporterats med riktad rapportering.

Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig åt mellan generation Y och generation babyboomer. Utgångspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori där lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna affektiv, pågående och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en skillnad i affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en skillnad i pågående lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkäter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jämför grupperna användes ANOVA.

Detta projekt har utförts på en 10 veckors period och ligger på C-nivå (15högskolepoäng). Projektet gick ut på att ta fram ett kåpningsförslag för FUMO 3. Under denna period har de första 6 veckorna bestått av konceptframtagning och bearbetning av koncept, och de sista 4 av själva prototypframtagningen. Metoderna som använts för idégenerering och konceptframtagning har varit diverse produktutvecklingsverktyg. Då många ändringar och korrigeringar gjordes framför allt gällande basplatta, IP-lådor och externa enheter ganska sent in i projektet kunde gruppen inte fastställa ett konceptförslag förrän närmare slutet av arbetet med detta projekt.

Bakgrund: Självmord är ingen sjukdom trots, det orsakade självmord 1390 män-niskors död år 2009. Då en människa väljer att ta sitt liv reagerar omgivningen med sorg och vrede. Frågor kring hur detta kunde inträffa och om det kunde ha förhindrats är återkommande. Som sjuksköterska kommer denna patientgrupp att påträffas inom många av omvårdnadens områden. Syfte: Syftet var att belysa sjuk-sköterskans upplevelser av att vårda självmordsnära patienter inom somatisk vård.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur personalen i två olika gruppbostäder upplever ramarna för delaktighet och självbestämmande i vardagliga sysslor för personer med utvecklingsstörningar. Utifrån studiens upplägg formulerades följande frågor: Vilka möjligheter och hinder fanns det för brukarens delaktighet och självbestämmande i gruppbostaden. Vilka faktorer kunde öka möjligheten till delaktighet och självbestämmande för brukaren i gruppbostad. Denna studie bygger på en kvalitativ metod och forskningsmaterialet har samlats genom intervjuer med personal på respektive gruppbostad. Författarna till studien har i sin kvalitativa analys inspirerats av Grounded Theory vilket innebär att arbeta induktivt från data till teori.

Studiens fokus har legat på hur elever utvecklas i sin läsning under den första terminen i årskurs 1. Vi valde att titta på två klasser i samma kommun, dock inte på samma skola. Vi intervjuade 38 elever angående deras tankar om läsning. Dessutom genomförde vi en kartläggning om var eleverna befann sig när det gällde språklig medvetenhet och läsutveckling i början på skolåret. Vi lät även berörda pedagoger svara på enkäter om hur de arbetar för att stimulera elevernas läsning.

Palliativ vård infaller när botande behandling inte längre är meningsfull eller genomförbar.Miljön är en viktig del i personcentrerad omvårdnad och syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser av fysisk miljö inom palliativ slutenvård. Tretton studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats.Analysarbetet resulterade i fyra kategorier; Att värdesätta hemlikhet och rum för anhöriga;Att vilja välja mellan enskildhet och gemenskap; Att känna välbefinnande av god design, komfort och renlighet; Att kunna ta del av naturen är stärkande. Patienters upplevelser av vårdsalar varierade, att vilja vara ensam eller i gemenskap med andra. En hemlik och merafamiljär omgivning var något som många upplevde som en viktig aspekt. Lyx i den fysiska miljön medförde att patienter kände sig speciella och vidare kunde renlighet symbolisera för god kvalitet inom omvårdnad.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter.

Den omgivning organisationer idag ställs inför blir alltmer krävande. En allt hårdare reglering, hot från nya teknologier, samt de företagsskandaler som härjat i media, har lett till att dagens organisationer ser på risk på ett nytt sätt. En utveckling som nyligen skett inom riskhantering är Enterprise Risk Management (ERM). Denna uppsats undersöker den roll ERM, och i synnerhet ett nyutvecklat ramverk som används för att implementera ERM, har i en organisations riskarbete. Ramverket, COSO:s ERM, består av åtta kontrollpunkter som enligt ramverket bör finnas i en organisation som utför sitt ERM-arbete på ett korrekt sätt.Studiens syfte är att undersöka likheter och olikheter mellan en organisations riskarbete och COSO:s riskhanteringsramverk samt den teoribildning som skapats kring Enterprise Risk Management.