DELAKTIGHET OCH SJÄLVBESTÄMMANDE FÖR PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING
Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur personalen i två olika
gruppbostäder upplever ramarna för delaktighet och självbestämmande i
vardagliga sysslor för personer med utvecklingsstörningar. Utifrån studiens
upplägg formulerades följande frågor: Vilka möjligheter och hinder fanns det för
brukarens delaktighet och självbestämmande i gruppbostaden. Vilka faktorer
kunde öka möjligheten till delaktighet och självbestämmande för brukaren i
gruppbostad. Denna studie bygger på en kvalitativ metod och forskningsmaterialet
har samlats genom intervjuer med personal på respektive gruppbostad. Författarna
till studien har i sin kvalitativa analys inspirerats av Grounded Theory vilket
innebär att arbeta induktivt från data till teori. Vid analysarbetet har
forskningsmaterialet kopplats till empowermentteorin. Vid analys av
forskningsmaterialet framkom att fasta rutiner, brist på resurser, personalens olika
kvalité i arbetet, brukarnas funktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter
kan utgöra hinder för delaktighet och självbestämmande. Detta tolkas inte som
personalens maktutövning utan ses som personalens välvilja gentemot brukarna. I
denna studie framkom att personalen var medvetna om brukarnas rätt till
självbestämmande och delaktighet och försökte förverkliga dessa rättigheter
genom att låta brukarna bestämma utifrån sina förmågor. Sammanfattningsvis
tyder resultatet i denna studie på att i båda gruppbostäder hade brukarna
inskränkningar till självbestämmande och delaktighet. Men i vissa anseende hade
brukarna dessa rättigheter i det mån de kunde. Skillnaden mellan de två
gruppbostäder var att i den ena gruppbostaden kunde brukarna utnyttja sina
rättigheter i högre utsträckning i jämförelse med den andra gruppbostaden. Detta
kan förklaras med att ju mindre funktionsnedsättning individen har desto mer
inflytande har den enskilde.