Syftet var att undersöka vad som framkallade upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom kommunal äldrevård samt att belysa hur sjuksköterskorna gjorde för att hantera dessa situationer. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade egna krav som inte kunde motsvaras och att verksamheten stundtals inte gav förutsättningar för sjuksköterskorna att utföra ett bra omvårdnadsarbete. Vårdpersonal och anhöriga ställde ibland högre krav än vad sjuksköterskorna kunde motsvara vilket kunde leda till en känsla av frustration.

Syfte: Den här uppsatsen avsåg att genom en deskriptiv litteraturstudie beskriva vad litteraturen säger om hur estetiska inslag i vården kan främja hälsa.Metod: Data till studien inhämtades från databaserna Cinahl och Discovery samt via fritextsökningar, vilket resulterade i 16 artiklar.Resultat: Artiklarna tar upp viktiga aspekter gällande hur estetik kan användas som ett komplement till, eller substitut för många olika läkemedel såsom analgetiska preparat samt lugnande och ångestdämpande. Konvalescensen kunde förkortas enbart genom att se till att det fanns fönster med en utsikt samt släppte in solljus. Estetik kunde påverka det psykiska tillståndet, lindra depressioner, rädsla och oro samt höja känslan av glädje och välmående. Avsaknaden av exempelvis naturligt ljus kunde förvärra patientens tillstånd. Estetik visades även kunna skänka copingstrategier till exempelvis barn som inte ännu hunnit utveckla några egna positiva sådana.Slutsats: Estetik kan vara ett potent redskap som ej bör förbises inom vården.

De två torskbestånden i Östersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hållbart arrangemang, och om EU:s återhämtningsplan och grönbok för torskfisket i Östersjön kan anses bidra till att förbättra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrån Elinor Ostroms åtta designprinciper för institutionellt hållbara arrangemang, som innebär att om designprinciperna uppfylls, så kan arrangemanget anses vara hållbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var också att studera om dessa principer kan appliceras på geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Östersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dåligt att applicera på torskfisket.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur matematiklärare upplever vilka eventuella svårigheter högstadieelever i läs- och skrivsvårigheter har inom matematikundervisningen. För att kunna dra slutsatser angående detta har det genomförts kvalitativa intervjuer med sex matematiklärare från högstadiet. Jag har analyserat utifrån svårigheter som har framgått i litteratur, angående sju olika faktorer. Alla sju faktorerna utom en kunde de flesta lärarna knyta samman med eleverna i läs- och skrivsvårigheter. Lärarna ansåg även att, om det förekommer några större svårigheter inom matematiken, så berodde det främst på om eleverna var ?starka? eller ?svaga? i skolan.

I uppsatsen kommer det fram att människor är mer medvetna om risker och hot än vad de var för 20 år sedan. Detta framkommer genom att artiklarna som analyserats angående mordet på Olof Palme var mer inriktade på hur chockerande det var för Svenska folket och hur oväntat ett dåd av detta slag var. I artiklarna angående Anna Lindh var människor även där chockade över dådet men det chockerande var i stället att det kunde hända en gång till i Sverige. I de artiklarna har koncentrationen mer legat på gärningsmannen och polisens arbete.I och med detta kunde vi se att befolkningen i Sverige lever med en större medvetenhet om de risker och hot som finns omkring dem i samhället. Detta stämmer väl med de teorier som uppsatsen tar upp om att det finns risker och hot som en del av vardagen på ett annat sätt än för 20 år sedan..

Syftet med vårat arbete var att försöka stärka en grupp tonårsflickors självkänsla i sin sexualitet samt medvetandegöra dem vad olika medier har för påverkan på flickors självkänsla. Gruppen bestod av totalt 11 flickor i ådrarna 13 till 15 år. Vi använde oss av enkäter och observationer samt dagboksanteckningar, som metod för att mäta resultatet. Resultatet av utvecklingsarbetet visade att flickorna hade blivit mer medvetna om ämnet efter träffarna. Om deras självkänsla hade stärkts i allmänhet kunde vi inte dra som slutsats efter endast fyra träffar, men vi kunde se att de blivit mer säkra på sig själva med oss i gruppen efter varje tillfälle.

När barn vistas på sjukhus är det oftast förenat med otrygghet hos såväl barnen som föräldrarna. Barnsjuksköterskan är ålagd att arbeta utifrån kompetensbeskrivningen för barnsjuksköterskor samt NOBAB standards för att sjukhusvistelsen för hela familjen blir så bra som möjligt. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar på barnavdelning uppfattar att NOBAB standards följs när barn är inlagda på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvantitativ design. Resultatet visade att NOBAB standards följs delvis på den aktuella avdelningen.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera föräldrars upplevelse av att ha ett barn med kronisk sjukdom. Elva artiklar har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som känner barnet bäst, att vara orolig och leva i ovisshet, att vara begränsad i det dagliga livet, att till slut acceptera att barnet har en kronisk sjukdom. Föräldrarna tyckte många gånger att det var svårt att få gehör då de såg att deras barn inte mådde bra. Det tog ofta lång tid att få en diagnos på sjukdomen och behandling till barnet.

Denna uppsats handlar om integration och de olika uppfattningarna om vad integration är. Syfte med studien är att dels ta reda på hur man arbetar med integration i en glesbygdskommun. Att försöka förstå vad olika aktörer i integrationsprocessen har för perspektiv och syn på integration. Att sedan jämföra dessa med varandra. Studien utfördes i Ljusdals kommun där Kvalitativa intervjuer utfördes med aktörer inom integrationsarbetet. Dessa aktörer är Arbetsförmedlingen, Vänskap- och integrationsföreningen samt invandrare i kommunen. Att enbart konstatera att det finns olika perspektiv på integration skulle i min mening inte leda till någon vidare intressant diskussion. Med hjälp av Graebers teori kring asymmetrisk perspektivförståelse kunde man finna svar till varför perspektiven på integration skiljer sig och vad det har för konsekvenser på integrationsarbetet. I min studie kunde man se att det inom arbetsförmedlingen fanns byråkratiska strukturer som begränsade integrationsarbetet.

I Sverige finns det inte en speciell intensivvårdsavdelning (IVA) för barn på alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en så kallad allmän IVA där större delen av patienterna som vårdas är vuxna. Det är lite annorlunda att vårda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmässiga skillnader i jämförelse med vuxna och därför kan de heller inte ses som små vuxna. När man vårdar barn är det även viktigt att vårda och stötta föräldrarna. Intensivvårdssjuksköterskor har i få tidigare studier uttryckt stress, brist på kunskap, osäkerhet och rädsla för att vårda svårt sjuka barn på en allmän IVA. Syftet med den här studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.

Vi har gjort detta examensarbete med avsikten att ta reda på hur pedagoger inom förskolan och annan pedagogisk verksamhet ser på utomhuspedagogik och barns lärande utomhus och hur de arbetar med detta i praktiken. Studien bygger på enskilda intervjuer med 7 förskollärare, samt litteratur om utomhuspedagogik. Resultatet visade att pedagogerna menade att barnen fick en helhetssyn genom att vistas i utomhusmiljö eller skogen, eftersom barnen då kunde se processer och få upplevelser genom alla sina sinnen. Pedagogerna arbetade också mycket med att utforma gården, så att barnen skulle få en så ?rik? utomhusmiljö som möjligt, i form av vattenlek, snickarhörnor, buskar att krypa i m.m.

Studiens syfte var dels att undersöka om det fanns skillnader iförskrivning av centralstimulantia hos barn som kunde kopplas tillföräldrarnas utbildningsnivå och dels att undersöka om det fannsskillnader i förskrivning av centralstimulantia vid nydiagnosticeradADHD som kunde kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. Uppgifterom studiepopulationen hämtades som aggregerad data frånläkemedelsregistret, patientregistret och utbildningsregistret.Deltagarantal för första forskningsfrågan var 37959 personer, varav25385 pojkar och 12574 flickor. Den andra forskningsfråganomfattade 9443 personer varav 5931 pojkar och 3512 flickor.Åldrarna på deltagarna var 5-24 år. Resultaten från analyser av denförsta forskningsfrågan visade att barn vars föräldrar hadegymnasium som högsta utbildning var den grupp som hade störstandel behandlade. I den andra forskningsfrågan sågs inga skillnadermellan föräldrarnas utbildningsnivåer och andelen behandlade vidnydiagnosticerad ADHD..

Budgeten är ett vanligt förekommande styrningshjälpmedel i flera företag idag men dess roll har utvecklats en hel del sedan 1950-talet då budgeten började bli vanligare bland svenska företag. Vi tyckte att det skulle vara intressant att undersöka hur ett medelstort företag använder sig av budgeten och vilka företagets främsta syften med att göra en budget är. Ett delsyfte var även att vi utifrån den teori som vi funnit på budgetområdet skulle komma med uppslag på hur det undersökta företaget kunde utöka sitt budgetanvändande. Med hjälp av den empiriska undersökning som gjordes kom vi fram till att företaget använde sig av budgeten på ett bra sätt till syftena kontroll och uppföljning, prognostisering samt till att motivera personalen på företaget. De använde sig även av budgeten vid planering, samordning, delegering och ansvarsfördelning, informationsspridning och i kommunikationssyfte men inom dessa områden ansåg vi med stöd i teorin att budgetarbetet kunde utökas..

Syftet med det här arbetet var att gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig..

Vår undersökning syftade till att försöka utveckla barnens muntliga berättande, och där igenom stärka deras självtillit och minska deras talängslan. Både i Lpo-94 och i kursplanen för svenska har munlig framställning en betydande roll. Vår undersökningsgrupp var en klass 3-4 som bestod av 22 elever. Eftersom vårt intresse var att stärka självkänslan och minska talängslan hos eleverna vid muntligt berättande, gjorde vi inte någon skillnad på kön eller ålder. Alla behöver träning i att berätta.