Sökresultat:
126 Uppsatser om Olycka - Sida 8 av 9
Skapandet av rekommendationer i en olycksutredning : Sju haveriutredares tankar om rekommendationers utformning
I samhället finns många verksamheter där avancerad teknik och människor skapar komplexa system som förväntas fungera på ett säkert sätt. Som en del av det arbete mot förbättrad säkerhet som ständigt pågår i dessa system kan olyckor som inträffat bli föremål för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomänerna med avsikten att klarlägga händelseförlopp och orsak till en händelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbättra säkerheten kan rekommendationer lämnas till respektive tillsyns- eller säkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lämpliga åtgärder för att om möjligt förhindra att en liknande Olycka ska inträffa i framtiden.Det är viktigt att en olycksutredning sker på ett rationellt och systematiskt sätt så att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gällande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s.
Olyckor på svenska oljedepåer: En delstudie i MSB-projektet ESS där olyckor samt förebyggande och skadebegränsande åtgärder studeras
Effekter av Samhällets Säkerhetsarbete (ESS) är ett projekt som är finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Detta examensarbete är en delstudie inom ESS och skall analysera olyckor samt dess förebyggande och skadebegränsande åtgärder på svenska oljedepåer i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL). Syftet är att utreda vilka olyckor som är mest frekventa samt vilka åtgärder som bedöms inneha stor potential att förebygga och/eller skadebegränsa dessa olyckor. Målet är att beskriva de tio åtgärder som branschen anser inneha stor potential. Denna rapport har avgränsats att enbart behandla oljedepåer i Sverige som mellanlagrar flytande energibärare, raffinaderiverksamhet och kraftverk undantas.
Effektivare informationsutbyte vid kombinerade land- och sjötransporter av farligt gods
Vid transporter av farligt gods är informationen en avgörande faktor. Att rätt information vid rätt tidpunkt finns tillgänglig är väldigt viktigt vid händelse av Olycka. Informationen utgör även en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad är beroende av andra transportslag för att utföra den här typen av transportuppdrag är sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav ställs på ökad säkerhet vid sjötransporter är Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-näringen.
Förslag på utrustning till första räddningsenhet inom Gästrike Räddningstjänstförbund för att hantera en kemikalieolycka
Gästrike Räddningstjänstförbunds geografiska område präglas av tung industri och omfattas av många verksamheter som hanterar en mängd olika kemikalier, vilket även innebär ett stort antal farligt godstransporter till och från dessa anläggningar. Om det sker en Olycka där kemikalier är inblandade är räddningstjänsten en av de aktörer i samhället som ska hantera denna typ av händelse. Insatspersonalen måste på ett säkert sätt kunna genomföra de åtgärder som krävs, vilket förutsätter att de har tillgång till rätt utrustning. Alla första räddningsenheter bör ha utrustning för att kunna genomföra en snabb och effektiv insats vid en kemikalieOlycka. Målet med denna rapport är att presentera ett förslag på vilken utrustning som bör finnas på första räddningsenhet för att kunna hantera en kemikalieOlycka inom Gästrike Räddningstjänstförbunds geografiska område.
Systematiskt Brandskyddsarbete på AarhusKarlshamn: Hur Lagen om skydd mot olyckor påverkar en större svensk industri
Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte Räddningstjänstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sätt att se på brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet på den enskilde och minskade på så vis myndigheternas skyldigheter och inverkan på brandskyddet; det personliga ansvaret stärktes och en ny betoning på att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsäkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte någon större förändring då de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning än Räddningstjänstlagen/LSO. Den stora förändringen kom hos de företag som har verksamhet där en Olycka kan innebära fara för allvarliga skador på människor och miljö, så kallade 2.4-anläggningar. Dessa anläggningar har, sedan LSO infördes, fått ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete på arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) är en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nästan ett sekel och har länge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppåt 600 skiftanställda och hanterar stora mängder brandfarliga och giftiga ämnen har de en förvånansvärt låg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om året och färre än 10 % av dem är riktiga incidenter.
Hur påverkas en redares ansvarsförsäkring av bristande överensstämmelse med säkerhetsföreskrifterna? - En studie av Finnbirchs förlisning
M/S Finnbirch förliste år 2006. Fartyget var lastat med lastbilstrailers och pappersrullar. Lasten var otillräckligt säkrad vilket gjorde att lasten lossnade när fartyget gick in i en svår storm. Fartyget fick slagsida och sjönk. Rapporten syftar till att ta reda på hur den otillräckligt säkrade lasten, som berodde på en bristande säkerhetsorganisation påverkade försäkringsutbetalningen.
Delegering av arbetsmiljöuppgifter : En studie av gällande rätt och delegeringsrutiner på Volvo Personvagnar AB
Volvo Personvagnar AB (Volvo PV) ingår sedan 1999 i Ford Motor Company. I ett så stort företag som Volvo PV är det självklart omöjligt för en enskild individ att ensam bedriva det totala arbetsmiljöarbetet och därför krävs det att uppgifter och ansvar fördelas till medarbetare ute i organisationen som har möjlighet att överblicka arbetsmiljön och åtgärda eventuella brister, om sådana skulle uppkomma. När uppgifter fördelas ner i organisationen krävs mycket tydliga rutiner och instruktioner för att ledningen skall kunna säkerställa att arbetet bedrivs effektivt och att eventuella problem åtgärdas.Syftet med denna uppsats var att redogöra för gällande rätt kring delegering av arbetsmiljöuppgifter och vilka rekvisit som finns för att kunna genomföra en rättsligt giltig delegering. Studien av gällande rätt låg sedan till grund för en analys av Volvo Personvagnars delegeringsordning och rutinerna för denna. Det konstaterades att delegeringen av arbetsmiljöuppgift inte automatiskt innebär att den sommottagit uppgiften även är den som har straffansvaret vid en Olycka.
Fastighetsägarens ansvar för hyresgästers säkerhet mot olyckor : Allmänna utrymmen kopplade till hyresrätter
Att äga och förvalta fastigheter innebär ett ansvarstagande gällande säkerheten för människor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mängd lagar och förordningar ställer höga krav på fastighetsägaren. För att fullgöra sin skyldighet krävs det att fastighetsägaren har god kännedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanställa de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som en fastighetsägare ska ha kännedom om för att uppfylla säkerhetskraven. Vidare var även syftet att ta reda på fastighetsägarnas synpunkter om gällande lagstiftning i fråga om överblickbarhet, innehåll och behov av förändringar eller kompletteringar. Vad fastighetsägarna ansåg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var också en fråga som utreddes genom en enkätundersökning.
Brandsäkerhet på tunnelborrmaskiner: en människa, teknik och organisations studie av brandsäkerhet vid Hallandsåsen
Drömmen om en tunnel genom Hallandsåsen har funnits sedan tidigt 1900-tal. Syftet med denna järnvägstunnel är att göra västkustbanan mer effektiv och konkurrenskraftigare än vägen. Genom att ta bort flaskhalsen som den nuvarande järnvägen utgör kan tågkapaciteten samt tåghastigheten öka förbi Hallandsåsen. Detta är en riktning med miljön då tågen rullar med 100 % förnyelsebar energi vilket medför att miljöbelastningen kan minska. I projekt Hallandsås används en tunnelborrmaskin (TBM) som är gjord för att både kunna borr i hårt och mjukt bergmaterial.
Utrymning från tunnlar i höga trappschakt: En intervjustudie
I denna intervjustudie har utrymning uppåt i höga trappschakt studerats. Syftet har varit att studera vilken lagstiftning och vilka bakomliggande krav som styrt utformningen, huruvida utmattningsproblematiken vid utrymning uppåt analyserats samt klarlägga räddningstjänstens syn på problematiken med utrymning uppåt och insats nedåt.Undermarksanläggningar så som vägtunnlar, tågtunnlar och tunnelbana blir allt vanligare i dagens samhälle och vid en Olycka i dessa sker utrymning ibland uppåt i trappschakt. Det finns dock en brist på forskning och utförda studier kring utrymning uppåt och den utmattningsproblematik som kan uppstå. Ett problem för räddningstjänsten då de går ner i dessa trappschakt är att de riskerar att möta de utrymmande och hälsofarliga brandgaser. Detta skapar en farlig miljö vilket försvårar räddningstjänstens insatsförmåga och möjlighet att bistå utrymningen.
Dagvatten på Västerslätt industriområde
Detta examensarbete är ett led i de ansträngningar som görs för att underlätta fiskvandringen i Tvärån. Tillsammans med restaurering av åns förlopp ska vattenkvaliteten förbättras. Västerslätt industriområde är Umeås största och äldsta industriområde. Industriområdet som är beläget väster om staden har Tvärån som recipient för hela områdets dagvatten. Idag finns ingen rening av vattnet men tidigare undersökningar har visat att dagvatten från Västerslätts industriområde innehåller förhöjda halter av föroreningar.
Riskbedömningar av kemikalier hos Pipelife Sverige AB Ett arbete i iChemistry
Pipelife Sverige AB, som är en del av Pipelife International, har två fabriker varav en ligger iLjung och en i Ölsremma. Företaget tillverkar plaströr för en mängd olikaanvändningsområden. Rören tillverkas huvudsakligen av termoplasterna PVC(polyvinylklorid, PE (polyeten)och PP (polypropen). Pipelife har i början av 2011 köpt in ettwebbaserat kemikalieregister från företaget Intersolia med namnet iChemistry. Syftet med dethär arbetet är att uppdatera varje kemikalie som företaget använder sig av med informationoch därefter göra riskbedömningar på dessa.
Utvärdering av riskerna förenade med Preemraffs LPG- ledningar: riskanalys och granskning av hanteringsalternativ för befintliga pipelines ovan mark
Preemraff Göteborg, som ligger på Hisingen i Göteborg, framställer drivmedelsprodukter till den svenska och internationella marknaden. Till produktkatalogen tillhör LPG, liquefied petroleum gas, som består av butan- och/eller propangas. Butan och propan är brännbara gaser som kan bilda explosiva blandningar med luft. Följaktligen finns det risker förenade med produktion, hantering och transport av LPG. Gasen som tillverkas leds på raffinaderiet till Skarvikshamnen i 6 km långa pipelines ovan mark.
Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund: En kartläggning av riskobjekt med avseende på förbundets resurser samt samhälleliga aspekter
Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund, NÄRF, är ett samarbete sedan 1997. Kommunerna som medverkar i detta är Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg, Förbundet har två heltidsstationer och sju deltidsstationer. NÄRF står för kommunal räddningstjänst samt förebyggande åtgärder inom kommungränserna. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera risker inom NÄRF:s område med avseende på framförallt räddningstjänstens resurser. Varje objektstyp bedöms genom en kvalitativ bedömning.
Ansvar för miljöfarliga fartygsvrak
I svenska vatten återfinns ett stort antal fartygsvrak. De allra flesta fartyg som sjunkit under de senaste hundra åren har haft olja som drivmedel, och ett inte obetydligt antal har dessutom haft farlig last ombord. Till den senare kategorin hör bland annat de krigsfartyg som sänkts under något av världskrigen, och som förutom olja kan ha såväl ammunition, stridsgas som andra farliga ämnen ombord. Trots detta har sjunkna och strandade fartyg endast i mycket liten utsträckning varit föremål för lagstiftning i Sverige. Avsikten med min uppsats har varit att genom en heltäckande rättsutredning ta reda på vem som skall anses bära ansvaret för att olja eller andra substanser inte läcker ut från fartygsvraken och förorenar den marina miljön, alternativt vem som skall bära kostnaden för nödvändiga saneringsåtgärder då en sådan Olycka redan har skett. I detta syfte studeras regler inom såväl miljö- som sjörätt, men även regler från flera andra rättsområden tas upp till diskussion.