Ombord på fartyg är det inte önskvärt att få strömavbrott, en så kallad blackout.Examensarbetet har undersökt i vilken utsträckning det är möjligt att utföra jämförande ochförebyggande studier med haverirapporter från europeiska flaggstater som underlag. Detta föratt undersöka återkommande brister, på fartyg eller i arbetet ombord som har orsakatblackout. Dessutom har även möjligheterna till att kunna kategorisera fallen undersökts.Kategorierna var tekniskt fel, operativt fel och organisationsfel. I ungefär häften av fallen gickdet inte att kategorisera en blackout till ett fel, eftersom det annars var en kombination av fel.Däremot finns återkommande fel där händelseförloppen är väldigt lika. Till exempel var hetaytor inte korrekt isolerade, vilket resulterade i brand vid bränsleläckage.Undersökningen visar att det finns en bristfällig symmetri i rapporteringen av haveri medavseende på språk, struktur, omfattning och publiceringsform.

Rapporten är tänkt att fungera som ett informationsdokument för de företagen samt personer och funktioner som påverkas vid en eventuell Olycka i Svartöstaden. Förhoppningen är att rapporten ska öka förståelsen för vilka risker som finns inom området. Vidare är det även önskvärt att densamma skall kunna fungera som ett styrdokument vid eventuell utökad bebyggelse utav Svartöstaden samt närliggande områden. När en av Norrbottniabanans föreslagna sträckor planeras i direkt anslutning till området, finns det därav ett behov av en sammanställning av de olika företagens specifika risker. Svartöstaden byggdes upp under slutet av 1800-talet, den malm som framställdes vid gruvan i Malmberget transporterades ner till Luleå för vidare transport via fartyg.

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar.

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar.

Traumatisk hjärnskada, som drabbar många människor i Sverige varje år, kan leda till långvarig sjukdom och även påverka närståendes hälsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter Olyckan var kaotisk och oviss; Att vårdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att få omgivningens stöd var en lättnad; Att känslan av att leva med en främmande person var emotionellt påfrestande; Att familjelivet förändrades var påfrestande men samtidigt betydelsefullt. Närstående upplever många starka känslor efter en traumatisk Olycka och de har behov av omsorg, bekräftelse, någon att prata med, samt avlastning.

Att drabbas av ett trauma i samband med en Olycka kan innebära livshotande skador och att livet plötsligt förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av akut, allvarlig skada efter trauma. Enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att konfronteras med Olyckan, döden och smärtan, att känna sig bunden och kontrollerad av utrustning och behandling, att vara betydelsefull trots att personalen har fullt upp samt att närstående bringar ordning i kaoset. Resultatet visade att personer som skadats allvarligt beskrev att det fysiska traumat skedde oväntat.

Efter ett antal uppmärksammade arbetsplatsolyckor inom industrin har industriarbetarens arbetsmiljö hamnat i fokus. Även rätten att kunna känna sig säker på sin arbetsplats och att slippa känna oro om Olyckan är framme.Rapporter har visat att industriarbetarna har några av de mest riskfyllda jobben. Många arbetare på Sveriges industrier arbetar dag som natt, varje dag i veckan. De vistas bland tunga maskiner och i farliga miljöer, ofta långt från närmaste sjukhus.Även om väntetiderna på ambulans vid en arbetsplatsOlycka upplevs som lång av några av industrifackens regionala skyddsombud visar undersökningen en annan bild.Undersökningar har visat på skillnader i landet i hur länge man får vänta på en ambulans vid en Olycka. Väntetiden på ambulans vid en arbetsplatsOlycka på industrier har tidigare dock inte kartlagts.

En Olycka, skada eller sjukdom påverkar hela individen. I sjukvården emellertid, är det de fysiska skadorna som får mest uppmärksamhet trots att de psykosociala skadorna orsakar lika mycket lidande och kräver minst lika mycket vård. Forskning visar att det är patientens och omgivningens uppfattningar som har betydelse för de konsekvenserna ett trauma får. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av traumatisk händelse. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 artiklar analyserades.

Dagens samhälle är mycket sårbart vilket medför att det ställs högre krav på myndigheterna. Räddningstjänsten är en av dessa myndigheter som samhället förväntas kunna få snabb hjälp av vid behov. Kraven har ökat på den enskilde individen, att ha ett så högt brandskydd som möjligt som kan förväntas av denne. Ofta inträffar en Olycka närmare en annan kommuns räddningstjänst än den som den tillhör. Detta innebär att tiden framtill dess att räddningsarbetet påbörjats av byggnadens kommuns räddningstjänst tar längre tid än om de två kommunernas räddningstjänster skulle samarbeta och bli larmade till samma larm.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur symboler och intertextualitet kan tolkas i romanen Älskade, skriven av Toni Morrison. Metoden som använts har varit närläsning, där texten har granskats ingående för att finna symboler. Även en läslogg har upprättats, där reflektioner angående symbolerna och intertextualitet nedtecknats. Utifrån detta och med hjälp av passande litteratur har symbolerna tolkats i de sammanhang de dyker upp i. Symbolerna har även förknippats med romanens karaktärer för att få fram deras personlighet.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.