Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder: ? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser pÄ sin omgivning och dÄ blev valet att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stÀmmer barnets beskrivningar överens med vÄra observationer? I litteraturgenomgÄngen var fokus pÄ tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och pÄverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll pÄ att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonÄrsÄldern. Barnen har Àven tagit bilder pÄ det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Syftet Àr att undersöka om lÀrare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med förÀldrar som har alkoholproblem. VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur kan lÀrare upptÀcka barn till förÀldrar med alkoholproblem i skolan?- Hur kan lÀrare stödja barn till förÀldrar med alkoholproblem?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat sex lÀrare med olika inriktningar pÄ tre grundskolor och tvÄ förskolor.Vi fann att lÀrarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptÀckas i skolan. DÀremot var det ingen av lÀrarna som upptÀckt nÄgot barn med alkoholproblem i hemmet. De ansÄg att man bör uppmÀrksamma beteendet hos barnen.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka samband mellan frekvensav umgÀnge, vÀrdering av umgÀngeskontakten och graden av vÄldsutsatthet ien grupp vÄldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. DataÀr hÀmtad frÄn forskningsprojektet ?KartlÀggning och behandling inom BUPav barn som upplevt vÄld i sin familj?. Svar frÄn barn i Äldern 7 till 17 Är pÄ90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara pÄ frÄgestÀllningarkring hur ofta barnet trÀffar umgÀngesförÀldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, Älder, vÄrdnad och vÄldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen Àr nöjda med lite eller ingen kontakt medumgÀngesförÀldern. FÄ barn vill ha mer kontakt.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje Är. Bland dessa barn Àr mÄnga vÀldigt smÄ och har inte pÄ samma sjÀlvklara sÀtt som Àldre barn och ungdomar lika lÀtt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 Är med fokus pÄ förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus dÀr bÄde observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa stÀllningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Barn som vÀxt upp med en psykiskt sjuk förÀlder har i dag, efter Äratal av osynlighet, fÄtt alltmer utrymme och uppmÀrksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka förÀldrar har pÄverkats med avseende pÄ sÄrbarhet, friskfaktorer samt samhÀllets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att sjÀlva drabbas av en psykisk sjukdom och i sÄdant fall Àr den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill sÀga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förvÀntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhÀllet för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka förÀldrarna har pÄ sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnÀt och att det sociala arvet har större betydelse Àn det biologiska..

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.