Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof från 1934-1937 av Eyvind Johnson kan läsas med hjälp av sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frågeställning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgår ifrån Jungs arketyp- och individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav sagorna med hjälp av Jungs arketyper, vilka sedan sätts i samband med Olofs individuationsprocess. .

Uppsatsen behandlar målaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgångspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de främsta belgiska konstnärerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen är att Sager-Nelson var mycket starkt påverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i någon större utsträckning var influerad av belgiska symbolister..

Olof Palme var en av de ledande kritiska ro?sterna under Vietnamkriget. Go?ran Perssons ro?st var betydligt fo?rsiktigare under Irakkriget. Vad beror det pa? att tva?statsministrar som representerar samma land och samma parti kan go?ra tva? sa?fundamentalt olika sta?llningstaganden? Genom att va?ga externa, interna och individuella faktorer mot varandra har vianalyserat Palmes och Perssons personliga sta?llning i svensk utrikespolitik.Vi har visat att Olof Palme och Go?ran Persson a?r mycket olika som individer och att dessa skillnader a?terspeglas i den utrikespolitik som formulerades.Eftersom vi visar att ba?de Olof Palme och Go?ran Persson har handlat kognitivtkonsistent i formulerandet av utrikespolitiken menar vi att ba?de Palme och Persson direkt pa?verkat utformningen av svensk utrikespolitik.Vi visar ocksa? att den fo?rda svenska utrikespolitiken i ho?g grad sta?mmero?verens med Palmes och Perssons egna utrikespolitiska ma?l vilket sta?rker va?ra slutsatser..

Central in this paper is Olof Johansson, Swedish minister for the environment, there the focus lye on his resignation from this duty which occurred in 1994. This essay is a case study there I?m trying to identify which ethical reasons which lye behind his resignation. The relationship between politics and ethics is an interesting aspect to investigate and my ambition with this paper is to analyze that relationship in this specific case.The analysis has its focus built on the occurrence of role conflicts and the making of ethical decisions. Aspects like personal ethics versus organisational ethics, objective responsibility versus subjective responsibility etc.

Uppsatsen behandlar Olof Palmes tal rörande bombningarna av Hanoj julen 1972. Ett tal där Olof Palme fördömmde USA:s bombningar av Hanoj. Vilka reaktioner blev det på det så kalla de jultalet av Palme? Är en fråga som behandlas i uppsatsen. Vidare behandlas även vilka konsekvenser jultalet fick för Sverige inrikespolitiskt och utrikespolitiskt.

?The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly? by Emma Svanström aims to analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a person who followed the norms or was divergent.To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses Mary Douglas theory of anomaly.The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms.

Uppsatsen behandlar målaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgångspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de främsta belgiska konstnärerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen är att Sager-Nelson var mycket starkt påverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i någon större utsträckning var influerad av belgiska symbolister..

Uppsatsen behandlar målaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgångspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de främsta belgiska konstnärerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen är att Sager-Nelson var mycket starkt påverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i någon större utsträckning var influerad av belgiska symbolister..

I uppsatsen kommer det fram att människor är mer medvetna om risker och hot än vad de var för 20 år sedan. Detta framkommer genom att artiklarna som analyserats angående mordet på Olof Palme var mer inriktade på hur chockerande det var för Svenska folket och hur oväntat ett dåd av detta slag var. I artiklarna angående Anna Lindh var människor även där chockade över dådet men det chockerande var i stället att det kunde hända en gång till i Sverige. I de artiklarna har koncentrationen mer legat på gärningsmannen och polisens arbete.I och med detta kunde vi se att befolkningen i Sverige lever med en större medvetenhet om de risker och hot som finns omkring dem i samhället. Detta stämmer väl med de teorier som uppsatsen tar upp om att det finns risker och hot som en del av vardagen på ett annat sätt än för 20 år sedan..

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

AbstractThis is a story about the Swedish Prime Minister Olof Palme and his struggle against USA´s war in Vietnam in the late 60´s and the early 70´s. We follow the young Palme from his childhood to his travels to America and Asia, there he learns what true poverty means. Further we see Palme change side from his conservative background to a new social idealist. In Prag he learns to truly mistrust communism, an ideology he later in life paradoxical will be accused to stand for. Palme´s politic interests seems to take a great step forward when he starts to write articles in the Swedish newspaper Svenska Dagbladet, there he?s writings take more and more colour from Palme´s own politic stands.

The purpose of this essay is to examine wage-earners' investment funds from the ideological point of view. Were they in any way an integrated part of social democratical democratic socialism and reformism? I emphasize Olof Palme´s ideological idea of democratic socialism and reformism, and how he handled the issue. How did the question of these funds correspondent with the basic ideological points of view, and what was the standpoint of Palme in this issue.My method is built upon a deep study and analyses of SAP board of party and the standing committees protocol in the light of Olof Palme´s and SAP's ideology. I even use information from literature, inquiries and dissertations.

Denna kvalitativa idéanalytiska uppsats har behandlat och analyserat Olof Palmes internationella engagemang och ideologi. Den har beaktat hans främsta politiska idéer och principer: demokrati och mänskliga rättigheter, folkrätten, fred och säkerhet samt jämlikhet ur ett internationellt sammanhang. Dessa universellt erkända politiska idéer och principer som Olof Palme var en anhängare av har var och en belysts i anslutning till hans engagemang i två internationella frågor och företeelser. Demokrati och mänskliga rättigheter har analyserats utifrån diktaturregimerna i Europa och apartheidsregimen i Sydafrika; folkrätten utifrån avkoloniseringen och Vietnamkriget; fred och säkerhet utifrån kalla kriget och konflikten i Mellanöstern; samt jämlikhet utifrån solidaritet med utvecklingsländer och jämlikhet i industriländerna.Syftet med uppsatsen var att identifiera Olof Palmes internationella ideologi, i anslutning till det besvarades följande frågeställningar:· Vilken analys gjorde Olof Palme av de internationella frågor och företeelser han engagerade sig i?· Vilka var de ideologiska motiven till att Olof Palme engagerade sig i just de internationella frågor och företeelser han de facto gjorde?· Vilken slags världsordningen förespråkade Olof Palme?Som analysram för att klargöra och kategorisera Olof Palmes internationella ideologi nyttjades de tre mest etablerade teorierna i analysen av internationella relationer och världspolitik: realismen, liberalismen och marxismen.

1975 besökte Olof Palme med en delegation den kommunistiska diktaturen Kuba där han uttalade sig positivt om landets utveckling. Dessutom betonades vänskapen mellan länderna. Vilka faktorer låg bakom statsministern agerande? Analysen har utgått från system-, stats- och individnivå, där en addition av dessa tre nivåer lett oss fram till våra resultat.Vid en analys av Olof Palmes belief systems visar det sig att han blev demokratisk socialist genom sina resor till Nordamerika och Asien, där ett kolonialt förtryck pågick. När Vietnamkriget blossade upp såg Palme ett liknande förtryck från en stor stat mot en liten stat, på samma sätt som USA var mot Kuba, men bortsåg från förtrycket som regimen utövade.

AbstractOne aim of this thesis, has been to explore how discursive frames are constructed, frames to relate to, compare with, and therefore be part in shaping political subjects. The other aim has been connected with a more empirical platform, where I wanted to discover how these frames are established and structured discursively within a political organization, among its members; in this case with a foucs on the Swedish social democracy and its former leader Olof Palme. The thesis starts with a theoretical presentation and discussion, where focus is on the concepts of ideology, discourse theory in the form of Laclau and Mouffe, and narrative theory. The concepts will be presented and discussed, and also related to the other concepts to see their theoretical potential, both ontologically and epistemologically. Finally the theoretical rudiment is linked and analyzed with the empirical material.