Sökresultat:
1169 Uppsatser om Oljeförorenat vatten - Sida 57 av 78
Kommunikation i en dynamisk miljö : En studie av nÀrhetspar i bestÀllningssekvenser vid slÀckningsarbetet i C3Fire
Det Àr viktigt med ett effektivt samarbete och en vÀlfungerande kommunikation i dynamiska miljöer, till exempel vid slÀckningsarbetet av en brand. Bristande kommunikation i en sÄdan miljö skulle kunna fÄ förödande konsekvenser.Denna uppsats bygger pÄ material frÄn studien ?Bridging Cultural Barriers to Collaborative Decision Making in On-Site Operations Coordination Centers?, dÀr 32 svenskar samarbetade i olika lagkonstellationer med att slÀcka simulerade eldar i mikrovÀrlden C3Fire.Kommunikationsteorier visar pÄ att personer samtalar med varandra efter en viss struktur; deras yttranden tenderar att komma i par, sÄ kallade nÀrhetspar. Denna studie syftade till att undersöka nÀrhetspar i bestÀllningssekvenser, i form av en bestÀllning av vatten och/eller brÀnsle följd av en bekrÀftelse. Till sin hjÀlp hade försöksdeltagarna en datorskÀrm med en karta samt tillgÄng till ett e-postverktyg för att kommunicera inom laget.
Termisk energilagring i borrhÄl : En studie av borrhÄlets temperaturinverkan pÄ vÀrmepumpens vÀrmefaktor
Sverige har en hög andel installerade bergvÀrmepumpar, som Àr en typ av vÀtska-vatten vÀrmepump. Ett problem som finns för befintliga bergvÀrmesystem Àr att berget med tiden kyls ned dÄ returslangen till borrhÄlet konstant levererar kyla till berget. Till följd av detta mister systemet en betydande del av sin verkningsgrad samtidigt som det i extrema fall kan leda till permanent isbildning i borrhÄlet.Ett sÀtt att motverka detta problem Àr att tillÀmpa termisk energilagring i bergvÀrmesystemets borrhÄl. Den internationella benÀmningen för denna teknik Àr ?Borehole Thermal Energy Storage, BTES?.Rapporten har behandlat en friliggande enplansvilla med ett befintligt bergvÀrmesystem som tillÀmpar termisk energilagring i bergvÀrmesystemets borrhÄl med solvÀrme.
Naturvetenskap i förskolan. En studie av nÄgra förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap i förskolan.
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehÄll, arbetsmetoder och syfte. Eftersom strÀvansmÄlen för naturvetenskap förtydligades i Lpfö 98 (2010) liksom förskollÀrarens ansvar för den pedagogiska verksamheten vill jag Àven ta reda pÄ om förskollÀrarna anser att Lpfö 98 (2010) har inneburit nÄgon skillnad för deras arbetssÀtt och i sÄ fall hur. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att samtliga respondenter poÀngterar det undersökande och utforskande arbetssÀttet med fokus pÄ barns delaktighet och pedagogers lyhördhet. Resultatet visar Àven vikten av att fÄnga upp barns frÄgor och intresse i vardagliga aktiviteter, att ha medforskarperspektiv och att stÀlla produktiva frÄgor.
Ăverviktskirurgi Sleeve Gastrectomy : Patienters kostvanor sex mĂ„nader postoperativt
IntroduktionFetma Ă€r ett globalt problem som drabbar fler och fler mĂ€nniskor och lĂ€nder. BĂ„de samhĂ€llen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma Ă€r. Ăverviktskirurgi Ă€r idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy Àr en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jĂ€mfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda pĂ„ sleeve gastrectomy och Ă€ven pĂ„ dess pĂ„verkan pĂ„ patienternas kosthĂ„llning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga överviktspatienters kostvanor sex mĂ„nader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgĂ„tt sleeve gastrectomy har sex mĂ„nader efter operationen besvarat en enkĂ€t gĂ€llande deras mĂ„ltidsmönster, livsmedelsval och sensoriska förĂ€ndringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgĂ„tt sleeve gastrectomy i genomsnitt Ă€ter fem av sex rekommenderade mĂ„ltider per dag sex mĂ„nader postoperativt. Den mĂ„ltid som flest patienter Àter dagligen Ă€r frukost tĂ€tt följt av middag och lunch.
Nanoteknik i textilier - För framtidens arbetsklÀder i hemtjÀnsten
Det har blivit allt vanligare att sjukvĂ„rden i Sverige flyttas ut till vĂ„rdtagarnas hem. De kan med hjĂ€lp av hemtjĂ€nst fĂ„ bo kvar i sina egna hus lĂ€ngre men samtidigt fĂ„ den hjĂ€lp de behöver. Ă
r 2007 anvÀnde sig totalt 153 723 personer av dessa tjÀnster runt om i Sverige. De plagg som personalen bÀr utsÀtts för mÄnga olika typer av yttre pÄfrestningar vid hembesök hos vÄrdtagarna. Smittspridning inom vÄrden sker frÀmst via personalens hÀnder och klÀder.Nanoteknologi Àr en framvÀxande teknik som gÄtt pÄ högvarv inom mÄnga olika omrÄden under det senaste Ärtiondet.
SÀttningar i jordfyllning vid brolandfÀsten
Vid byggande av broar och viadukter strÀvar man efter att undvika
sÀttningar av brofundament samt jordfyllningen kring fundamentet, detta
för att fÄ en bekvÀm pÄ- och avfart. Man har hittat metoder för att
minimera sÀttningar av brofundament men problem med sÀttningar i
jordfyllningen kvarstÄr dock fortfarande. SÀttningar i jordfyllningen Àr
vad som kommer att undersökas i detta arbete.
MÄlet med examensarbetet Àr att beskriva vilka faktorer som pÄverkar
sÀttningarna samt ge ÄtgÀrdsförslag för att eliminera/minimera dessa
problem.
Arbetet har bedrivits som en kombination av fallstudie, litteraturstudie,
intervjuer och erfarenhetsÄterföring.
I fallstudien har bron över SalmibĂ€cken, ĂvertorneĂ„ studerats.
Undersökningar om vad som gjorts samt vilka skador som uppstÄtt har
utförts. Skadorna vid SalmibÀcken har berott pÄ felaktigt materialval vid
konstruerande av erosionsskydd, hög andel finmaterial i motfyllningen,
felaktig motfyllnadslutning samt att vattenpackning ej har utförts.
FramstÀllning av digitala terrÀngmodeller med totalstation respektive terrester laserskanner
Digitala terrÀngmodeller (DTM) Àr mycket anvÀndbara geografiska produkter som behövs av mÄnga organisationer och företag. Som exempel kan nÀmnas telekommunikationsföretag som behöver terrÀngmodeller för analys vid planering av omrÄden för nya master, och försÀkringsbolag som anvÀnder DTM för att identifiera omrÄden med hög eller lÄg risk för översvÀmningar nÀr de faststÀller premier. Markbaserad (terrester) mÀtning Àr en metod för framstÀllning av DTM dÀr man genom fÀltmÀtning insamlar data för objekt vars positioner bestÀms med plan- och höjdkoordinater. Dessa objekt anvÀnds sedan för att beskriva terrÀngen digitalt. Eftersom terrÀngmodellerna Àr generaliseringar av markytan, stÀlls olika krav pÄ deras kvalitet, beroende pÄ anvÀndningsomrÄden. MÄlet med detta examensarbete var att skapa tvÄ digitala terrÀngmodeller i enlighet med tekniska specifikationen SIS/TS 21144:2004 (specifikation vid framstÀllning av digitala terrÀngmodeller).
Effektivisering av energianvÀndningen pÄ Skanskas betongfabriker
Syftet med examensarbetet var att finna specifika effektiviseringsĂ„tgĂ€rder för energianvĂ€ndningen vid Skanskas betongfabrik pĂ„ Svartberget utanför UmeĂ„ samt att ta fram generella riktlinjer för energianvĂ€ndningen pĂ„ Skanskas samtliga betongfabriker med avseende pĂ„ effektiviseringsĂ„tgĂ€rder. EnergianvĂ€ndningen som analyserades utgjordes av energin som anvĂ€ndes vid de processer och verksamheter som fanns pĂ„ betongfabriksomrĂ„det och som anvĂ€ndes i eller i anslutning till betongproduktionsprocessen.PĂ„ betongfabriken utanför UmeĂ„ genomfördes en energikartlĂ€ggning varvid tvĂ„ effektbalanser skapades, en för elanvĂ€ndningen och en för eldningsoljeanvĂ€ndningen. Resultatet av energikartlĂ€ggningen vid betongfabriken utanför UmeĂ„ visade att den största delen eleffekt, 25 procent, gick till driften av betongfabrikens uppvĂ€rmningssystem och hela 72 procent av effekten frĂ„n uppvĂ€rmningssystemets eldningsoljeförbrĂ€nning gick förlorad som vĂ€rmeförluster.Med ett nytt uppvĂ€rmningssystem och förbĂ€ttrad tĂ€thet av betongfabrikens lokaler och bĂ€ttre isolerade spirorör berĂ€knades energin frĂ„n eldningsoljeanvĂ€ndningen kunna minska med drygt 50 procent Ă„rligen. Ăven elanvĂ€ndningen pĂ„ fabriken kan minskas om ett nytt uppvĂ€rmningssystem tas i bruk dĂ„ energin frĂ„n eldningsoljeanvĂ€ndningen ersĂ€tter eleffekten som gĂ„r till de eldrivna vĂ€rmeflĂ€ktarna (12 procent av total eleffekt) och vĂ€rmestavarna (14 procent av total eleffekt).För Skanskas övriga betongfabriker genomfördes en energiinventering med uppföljande telefonintervjuer för att undersöka vilka fabriker som hade högre respektive lĂ€gre energianvĂ€ndning och vad skillnaderna dem emellan berodde pĂ„. Resultatet av energiinventeringen och telefonintervjuerna som gjordes för Skanskas övriga betongfabriker visade att fabrikerna med nya fabrikslokaler och med ett uppvĂ€rmningssystem frĂ„n Polarmatic hade absolut lĂ€gst energianvĂ€ndning.
Utveckling av hÄllbarhetsarbetet pÄ Villeroy & Boch Gustavsberg AB i VÄrgÄrda samt en lönsamhetsanalys
MÄlet med examensarbetet var att utvÀrdera hur Gustavsberg AB i VÄrgÄrda arbetar för en hÄllbar utveckling och identifiera utvecklingsmöjligheter. Lönsamhetsanalysen som Àven gjordes hade som syfte att utröna om företagets miljöinsatser inneburit kostnadsbesparingar. MÄlet var ocksÄ att genom intervjuer med personer pÄ företaget och genom rapporten tydliggöra begreppet hÄllbar utveckling. Rapporten innehÄller Àven en diskussion kring hÄllbara utvecklingsstrategier och metoder för att utarbeta dessa.UtvÀrderingen hur företaget arbetar för en hÄllbar utveckling ur ett socialt och ekologiskt perspektiv var övergripande och utgick frÄn de kriterier Folksam anvÀnder i sin Ärligt Äterkommande studie, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Kriterierna baseras pÄ Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för företag samt Global Reporting InitiativeŽs (GRI) direktiv.
Bacillus anthracis - förekomst och bekÀmpning i Afrika
MjÀltbrand Àr den arketypiska zoonosen, ingen annan infektiös sjukdom drabbar sÄ mÄnga olika arter med sÄ allvarliga konsekvenser. I VÀstvÀrlden Àr mjÀltbrand numera endast ett sporadiskt problem men i Afrika Àr sjukdomen fortfarande endemisk och anses ha stor pÄverkan pÄ bÄde populationer av vilda djur och tamboskap. Sjukdomen orsakas av Bacillus anthracis vars sporer Àr mycket resistenta och kan överleva i miljön under lÄng tid. Bland vilda djur Àr det framförallt grÀsÀtare som drabbas och transmissionen sker oftast genom oralt intag av sporer eller parenteral inokulation av sporer. Intaget sker vanligen genom att djuret dricker kontaminerat vatten eller betar grÀs som Àr förorenat med sporer.
UtvÀrdering av geotextildukar för tillfÀllig sedimentkontroll : Avseende suspenderat material, PAH samt kvicksilver
Geotextildukar anvÀnds idag som tillfÀllig kontroll av sedimentgrumling vid vattenarbeten. Syftet med examensarbetet Àr att ge ökad kunskap kring olika geotextildukars genomslÀpplighet med avseende pÄ suspenderat material, PAH (Polycykliska aromatiska kolvÀten) och kvicksilver vid suspension av sediment frÄn Karlbergskanalen. Detta har gjorts genom en laboration. Resultaten visar att det inom nÄgra minuter bildas en filterkaka pÄ de tre undersökta dukarna. Dukarna blir tÀta dÄ de utsÀtts för finpartikulÀrt suspenderat sediment med koncentrationen 57 g/l hÀmtat frÄn Karlbergskanalen.
Energianalys av hygieniseringssystem : jÀmförelse av befintlig pastörisering med integrerad termofil hygienisering pÄ KungsÀngens gÄrds biogasanlÀggning i Uppsala
The biogas plant KungsÀngens gÄrd, owned by Uppsala Vatten och Avfall AB, produces biogas and biomanure from organic household waste, food processing waste and slaughterhouse waste. In year 2012, 4.4 million Nm3 of biogas were produced from 25 200 tons of waste. Before digestion all substrate is sanitized by pasteurization at 70°C in order to kill pathogens. Another method, integrated thermophilic sanitation (ITS), is of interest in order to decrease the energy demand. The method implies that the substrate is sanitized during ten hours in the digestion chamber, where the temperature is 52°C.
HÄllbart strandskydd? : tolkning och tillÀmpning av strandskyddsbestÀmmelserna i realtion till hÄllbar utveckling
I Sverige Àr hÄllbar utveckling ett övergripande mÄl för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett lÀngre tidsperspektiv ta hÀnsyn till ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekter. HÄllbar utveckling Äterkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte Àr i första hand att generellt skydda mÀnniskors hÀlsa, frÀmja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsÀttningar för att naturresurser ska kunna anvÀndas pÄ ett sÀtt som Àr hÄllbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte Àr att trygga förutsÀttningarna för allmÀnhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor pÄ land och i vatten för djur- och vÀxtlivet.StrandskyddsbestÀmmelserna gÀller pÄ samma sÀtt i hela Sverige och innebÀr att det Àr förbjudet att bygga inom 100 meter frÄn strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag.
FörbÀttringsarbete för tunga transporter av plast i vagn
FjÀrrvÀrme Àr idag den vanligaste formen av fastighetsuppvÀrmning i Sverige. Förutom vÀrmeanlÀggningar som byggts just för ÀndamÄlet att leverera fjÀrrvÀrme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör pÄ marknaden i de orter dÀr industrin finns. BillerudKorsnÀs massa- och pappersbruk pÄ Gruvön i Grums kommun levererar fjÀrrvÀrme till kommunen och till det intilliggande sÄgverket. Syftet med projektet Àr att genom kartlÀggning av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjÀrrvÀrmeleverans som följd.  MÄlet Àr att upprÀtta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjÀlp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjÀrrvÀrmeleverans. Metoden i arbetet har utgÄtt frÄn att kartlÀgga energiflöden till tvÄ vattencisterner pÄ barrsulfatlinjens sekundÀrvÀrmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundÀrvÀrmesystemet har inhÀmtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. SekundÀrvÀrmesystemet pÄ barrsulfatlinjen bestÄr av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal vÀrmevÀxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet Àr att temperaturen i ljumvatten-cistern Àr högre Àn den borde.
Arbetsklimatet i klassrummet : Konflikthantering och ett bra arbetsklimat i klassrummet
Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.